Segrar och förluster i övningskrig

[Lasse O]

Jag har hyfsat tydliga minnen av vad jag tror var underofficersmässen från 80-talet. En träbyggnad med två (?) våningar. Röd med vita knutar. Där jag fikade ibland.

MVH

Hans

Jo, det stämmer men då jag gjorde trupptjänst vi I 3 vintern 1978 fanns inte byggnaden. Kan det alltså ha återuppförts?

[MD650]

Angående vapen under vinterförhållanden så gällde minimalt med vapenfett och vapnet, precis som MD säger, mot tältduken vid huvudändan.

Precis.

[koroshiya]

Angående vapen under vinterförhållanden så gällde minimalt med vapenfett och vapnet, precis som MD säger, mot tältduken vid huvudändan.

Precis.

Tack för tipset

Nästa gång ryssen kommer är jag väl förberedd.

En lustig sak jag erinrar mig i sammanhanget är att min plutonschef under lumpen var av uppfattningen att skytteförband i norr knappt ens borde bli godkända, vilket - i ljuset av hur kass jag var på vinterkrig - knappast var korrekt. Kanske var det så att de kände press i nedläggningarnas tidevarv. I17 lades ned bara tre år efter att jag var där.

Men om ämnet som så - och jag har skrivit det här förut - anfallsbanorna kändes inte väldigt realistiska, men det var kanske inte heller tänkt att det skulle vara så. Vår mäktiga skyttepluton antogs, som det kändes, kunna slå alltför många motståndare. Det handlade väl mest om att öva i trupp.

För mer reella krigsuppgifter handlade det mest om bakhåll eller att anfalla luftlandsättningar.

Övningarnas förutsättningar gjorde att man lätt kunde fuska med utflankningar. Vissa befäl tyckte att det var bra jobbat att lyckas med det, även om flera grupper fick tokrusa en bra sträcka. Andra påpekade att det var korkat och utgick från ett krigsscenario, och i det hade de rätt, men så tänkte man inte då, utan bara något om att man visste vilka den andra styrkan var.

Nu ser jag att mina ord om anfallsbanorna och andra övningar står i motsats mot varandra. På de friare övningarna borde jag ha varit försiktigare. Min uppfattning om hur det hade varit i ett krig är att man kanske hade flyttat en grupp i taget och låtit alla andra skjuta så mycket de kunde.

[Lasse O]

Övningarnas förutsättningar gjorde att man lätt kunde fuska med utflankningar. Vissa befäl tyckte att det var bra jobbat att lyckas med det, även om flera grupper fick tokrusa en bra sträcka. Andra påpekade att det var korkat och utgick från ett krigsscenario, och i det hade de rätt, men så tänkte man inte då, utan bara något om att man visste vilka den andra styrkan var.

Nu ser jag att mina ord om anfallsbanorna och andra övningar står i motsats mot varandra. På de friare övningarna borde jag ha varit försiktigare. Min uppfattning om hur det hade varit i ett krig är att man kanske hade flyttat en grupp i taget och låtit alla andra skjuta så mycket de kunde.

Kloka ord. Jag trodde själv att jag hade någorlunda koll på det här med eld och rörelse och det var väl den stridstekniken som koroshiyas övningar syftade till. Om man lägger till förmåga att ange och använda skjutgränser så kan man kanske använda flankangrepp som metod att anfalla motståndaren.
Nå, det var min uppfattning, åtminstone tills jag träffade ärrade veteraner från SAS i Nordirland som utbildade vissa av oss vid Livgardet 1986. De hävdade med emfas att om man mötte en motståndare i någorlunda betäckt terräng så kan man visst göra omfattningar och försöka slå denna fiende men bara om man är villig att att ta förluster.
Deras recept var istället att avge kraftigast eld, minst ett magasin, mot motståndaren och sedan försöka gå runt motståndaren och sedan mot målet. Att släpa på egna sårade var enligt SAS-killarna ingen framgångsfaktor. Tvärtom.

[Hans]

Jag har hyfsat tydliga minnen av vad jag tror var underofficersmässen från 80-talet. En träbyggnad med två (?) våningar. Röd med vita knutar. Där jag fikade ibland.

MVH

Hans

Jo, det stämmer men då jag gjorde trupptjänst vi I 3 vintern 1978 fanns inte byggnaden. Kan det alltså ha återuppförts?

Jag har någonstans en bok som gjordes i samband med nedläggningen. Massor med foton. Skall kolla när jag hittar den. Tror att byggnaden inte var ny.

MVH

Hans

[Hans]

Matsalen brann väl upp någon gång på sjuttiotalet har jag ett vagt minne att jag hört om. Före min tid.

MVH

Hans

[Hans]

Jag får ta mig tiden att leta reda på I3 boken.

Hursomhelst är det kanske inte 100% korrekt att jämföra ett svenskt infanteriförband med SAS. SAS slogs i små förband bortom all ära och redlighet. Läs understöd i form av indirekt eld och underhåll. Jag kan inte SAS organisation då men jag inbillar mig att en svensk skyttepluton hade aningen mer eldkraft än en liten SAS avdelning. Och som sagt indirekt eld och underhåll.

MVH

Hans

[Lasse O]

Det de vände sig mot var att vid strid i betäckt terräng efter ett magasin eld, framrycka med eldstötsförfarande (jaktskott) mot en motståndare vi inte visste något om. Så övade vi nästan alltid vid stridsutbildning med skarp ammunition.
Stridstekniken är hämtad från Finland 1940-44 men då hade de flesta motståndare gevär, inte automatvapen.
Fast i senare SoldF är man mer flexibel än i tidigare utgåvor.

SoldF 2001 https://www.forsvarsmakten.se/siteasset ... /soldf.pdf:

"Duellsituation
Om gruppen hamnar i en duellsituation ska gruppen
• öppna eld – målange fienden efter hand och
• snabbt gruppera ut på skyttelinje. Därefter måste gruppchefen snabbt bestämma om gruppen ska
• försvara stridsställning
• anfalla och nedkämpa fienden
• lösgöra för att kunna kringgå fienden eller tillbakarycka" (Min kursivering)

[Hans]

ISBN 91-630-105-3
Regementet I3 Örebro 1991
Ulla-Britt Jonsson 1992
Dottern var inblandad i produktionen och jag har ett signerat exemplar från författarinnan med tack då jag var behjälplig i att prångla ut dem.

Skulle du säkert gilla. Jag kan nog blandat ihop marketenteriet med underofficersmässen. Och matsalen brann 1961.

MVH

Hans

[Lasse O]

Tror jag ärvde ett ex av boken efter min far. Skall kolla bland boktravarna.

[Hans]

Sidan och 7 och 192.

Äldsta drulen jobbar hemifrån och jag vill inte koppla skanner till min dator utan handledning.

MVH

Hans

[Lasse O]

På nätet hittade jag en bild från vad som uppges vara I 3.

Vad gör geten där? Nej, jag vill nog inte veta det.

[Hans]

Jag tror inte I 3, de närmaste husen i den storleken var en bit länge bort. Geten ger väl snarare I 14.


MVH

Hans

[Hans]

Funkade inte men jag får återkomma med kurs. Snart middag.

Jag får det inte att stämma, fast det är 25 år innan min tid. Tack hursomhelst.

MVH

Hans

Edit: Till Forskaren som provar sig fram med bilder, tror jag.

[Femtiotrean]

https://digitaltmuseum.se/021036972517/ ... ?o=0&n=128