HJ skrev:Ser ut som Lilla Edet, som är känt för sina olika typer av vattenturbiner, ffa den då nya Kaplan-varianten. Men kopplingen till sjöfart är inte uppenbar för mig. Kanske att Kaplanturbinen genom sin likhet med fartygspropellrar bidragit till förståelse kring hur fartygspropellrar fungerar och därigenom drivit propellerutvecklingen, t.ex. utföranden för att minska risken för kvaitation och öka verkningsgraden.
/Håkan
Ditt svar är så bra det kan bli och jag hoppas att min tolkning håller.
När KaMeWa konstruerar en Kaplanturbin till Lilla Edet där principen är vridbara propellerblad så grundlägger man även förutsättningarna för att skapa en fungerande propeller med vridbara blad för stora fartyg, med dess mycket goda verkningsgrad var en stor del av utvecklingsprocessen avklarad. KaMeWa installerar också på prov en propeller i lastfartyget MS Rane (Tjörn).
Innan de omställbara propellrarnas tid krävdes ändring av maskinens rotationsriktning, vilket hade sina nackdelar:
1. Bättre verkningsgrad (lika med högre fart).
2. Bättre manövreringsförmåga, det var inte ovanligt förr att maskinisten slog full fart framåt istället för full back.
3. Maskinerna fick längre livslängd, sk. Deckelskador var vanliga i samband med de olika vibrationerna vid backslag.
Propeller med ställbara blad var inget nytt på mindre fartyg och båtar men de tekniska lösningarna var tidigare inte bra, i någon modell krävdes frikoppling av propelleraxeln innan ändring av bladens stigning kunde ske, och detta skedde naturligtvis med handkraft, det fanns tidigare även andra lösningar där problemen bestod i att saltvatten trängde in i den fettfyllda växeln, men det var alltså bara på mindre båtar.
Därför menar jag att Lilla Edets kraftverk har varit med om att revolutionera den sjötekniska utvecklingen.

- Kaplanturbin.png (60.17 KiB) Visad 413 gånger
HJ har frågan välförtjänt – Varsågod!