Quiz: Andra världskriget

[gostap]

Javisst, kopplingen .... Ehrenburg hade ju ett förhållande med Hjalmar Mehrs fru, med Hjalmars goda minne, men det var väl efter krigsslutet?

Där satt den! Ja, efteråt var det så kanske frågan var lite felaktig.....sorry

patrik blom skapar ett nytt förhållande för fråga....

[patrik blom]

Där satt den! Ja, efteråt var det så kanske frågan var lite felaktig...

... men annorlunda, och rolig! Svensk inrikespolitik och sovjetisk publicistisk förenade i ett kittlade ménage-à-trois, sådant vidgar vyerna!
Återkommer med en fråga.

[patrik blom]

Under tiden närmast före och i början av andra världskriget var det inte så vanligt att chefer för diplomatiska beskickningar titulerades ambassadörer. Ambassadör var och är den högsta rangen inom diplomatisk verksamhet, men t ex Sveriges beskickningschefer i London och Berlin, som väl bör ha varit de viktigaste under krigsåren, titulerades minister, som rangmässigt ligger en nivå under ambassadör. Titeln envoyé ligger såvitt jag förstår på samma nivå som minister, medan chargé d'affaires ligger ytterligare en nivå lägre.

Jag misstänker att ett viktigt kriterium på lämplig nivå var och är "vad som passar sig". Det är väl ungefär som att det inte skulle "passa sig" om lilla Sverige med sitt ännu mindre försvar skulle kalla sin ÖB för Fältmarskalk.

Enligt en skröna som jag gärna skulle vilja tro på men inte riktigt vågar, startade president Roosevelt en lavin uppåt i den diplomatiska titulaturen sedan han blivit så charmad av den norska (och svenskfödda) kronprinsessan Märta, som då vistades i Nordamerika med sina barn medan Haakon och Olav skötte kriget och politiken från London, att han insisterade på att den norska diplomatiska beskickningen i USA skulle upphöjas till ambassad och förestås av en ambassadör. Ett stort antal andra länder ville då inte titulärt överglänsas av lilla Norge, och döpte också om sina beskickningar till ambassader och deras chefer till ambassadörer. Efter andra världskriget har de sistnämnda benämningarna varit norm.

Och nu til frågan:

1943, mitt under brinnande krig, fick diplomatiska kåren i Stockholm sin första ambassadör ("i modern tid"). Vilket land representerade ambassadören?

[varjag]

Gissning.....Rumänien med Frederic Nanu ???????

Varjag

[patrik blom]

Varjag,
Som vanligt är dina kunskaper större än mina, och jag måste erkänna att jag inte kände till denne man. Jag minns inte hans namn från de memoarer skrivna av diplomater i Stockholm under krigsåren, och folk som umgicks i sådana kretsar, som jag läst. Men till all lycka finner jag genom googling att han hade den lägre rangen av minister 1944:

"The negociations in the Swedish capital took place from December 1943 till the Coup d`Etat of 23 August 1944 between the Romanian Minister, Frederic C. Nanu and ..."

Jag känner alltså inte till alla diplomater i Stockholm under kriget. Frågan bygger på att jag har en källa som pekar ut den person som var den förste att tituleras ambassadör i Stockholm, närmare bestämt 1943.

[tommyjonason]

Madam Kollontaj, Sovjet.

[patrik blom]

Alldeles riktigt! Finlands- och i viss mån Sverigevännen - inom de snäva ramar som hennes uppdrag innebar - Alexandra Kollontaj, Sovjetunionens minister i Stockholm, befordrades av sin regering till ambassadör 1943, och var sedan under en tid den ende diplomaten med ambassadörs rang i Stockholm. Jag förmodar att detta kunde tolkas som en markering av att posten i Stockholm tillmättes ökad vikt i den sovjetiska diplomatin.

Madame Kollontaj var också den äldste till tjänsteåren och därför diplomatiska kårens doyen, eller snarare doyenne.

Eftersom jag i unga år bott några år i den lilla staden Falköping på västgötaslätten har jag noterat att madame Kollontaj under flera år semestrade på Mössebergs kurhotell vid Falköping - för den som inte känner till trakten kan nämnas att Mösseberg visuellt dominerar Falköping ungefär på samma sätt som berget Ararat visuellt dominerar staden Jerevan, men ligger lite närmare. Mösseberg är eller var då något så udda som ett litet reservat av storskog och vildmark, ca 300 m över omgivningens slättland och jordbruksbygd, förmodligen ganska lättkontrollerat av beskickningens säkerhetsansvariga, och med den lilla stadens serviceutbud inom bekvämt räckhåll, liksom dess järnvägsstation, belägen vid Västra stambanan och troligen lättast att nå för den dåtida stockholmsdiplomat som ville rekreera sig med skogspromenader, frisk luft och vacker utsikt över slätten.

tommyjonason pekar ut nästa mål.

[patrik blom]

Ett lite OT-igt P.S.

När jag sökte information om den för mig okände men av Varjag föreslagne rumänske diplomaten Frederic Nanu fick jag bl a fram det citat, hämtat ur en längre text, som återges ovan och visar att Nanu hade den lägre rangen av minister in på 1944. Jag var tvungen att klippa av citatet och ersätta slutet av meningen med prickar, ..... , därför att den som Nanu förhandlade med var just "the Ambasador Alexandra Kollontaj".

Kanske kan det vara av något intresse att nämna att det som Nanu och Kollontaj satt i Stockholm och förhandlade om var ett vapenstillestånd mellan Rumänien och Sovjetunionen, vilket Rumänien önskade sedan krigslyckan vänt på östfronten. Det blev dock inget sådant, av skäl som framgår av citatet i dess helhet, i knagglig engelsk översättning:

"The Romanian-Soviet negocitiations of Stockholm for the signing of a Clear-Fire Agreement (Summary)

The turn in the situation on the Eastern Front after the Battle of Stalingrad enabled the Romanian leadership to attempt an identification in finding a more advantageous way of exiting a war which winners were already made clear.

In agreement with the oposition, the Romanian government initiated meetings, discutions and negociations with the purpose of taking out the country from the German war effort. The most important diplomatic were opened in neutral countries alt: Ankara, Bern, Lisboa, Madrid, Stockholm.

The negociations in the Swedish capital took place from December 1943 till the Coup d`Etat of 23 August 1944 between the Romanian Minister, Frederic C. Nanu and the Soviet representatives, the Ambasador Alexandra Kollontay as well as with the Charge d`Affaires, Semionov.

Sadly, the results of these talks was null and void, the lack of trust could not be overcome between the Romanian and Soviet leaderships."

[tommyjonason]

Hon betraktades väl som en sympatisk person av den diplomatiska världen i Sthlm och märkligt nog klarade hon sig från Stalins utrensningar.
Nä, nu kör vi med lite grejer.
Vad är detta för sinnrik uppfinning?

en massa rör.jpg (38.26 KiB) Visad 361 gånger

rörigt.jpg (77.26 KiB) Visad 361 gånger

[gostap]

"Högtryckspumpen" Tysk special långskjutande kanon. Utrymmena längs eldröret är extra brännkammare för krut avsett att accelerera projektilen.

[tommyjonason]

Ja det var inte så svårt. Den s.k. V-3 kanonen. Saddam Hussein funderade väl på nåt liknande.
Det mesta i nyhetsväg skulle användas mot England, ett krig som möjligen Hitler aldrig ville ha, men som gjorde honom alltmer förbannad. En massa energi lades ner för att utveckla en kanon som sköt en 149 kg projektil 16 mil. Med vilken träffsäkerhet undrar man?

"Developed as a so-called vengeance weapon in order to strike back at London, as Allied bomber fleets pounded German cities to rubble, the V-3 cannon was capable to delivering a 140kg (1310lb) shell to a range of more than 161 km (100 miles). The secret to this enormous range was a number of side channels attached to the 460ft (140m) barrel. These channels each contained an electrically fired propellant charge which helped to accelerate the finned shell to a muzzle velocity of 1500m/s (4920 feet per second). Hitler was most impressed by the prototype, and ordered 25 of them to be built at a site at Mimoyecques, in France. However, this site was heavily bombed by Allied bombers, which forced the Germans to abandon it. Two shorter-barreled versions (164ft) were later built and used against Luxemburg, where they fired a total of 183 shells, only managing to kill 10 civilians and injure 35. Shortly afterwards, both guns were captured by American troops. "

gostap igen, vassego!

[varjag]

Kanske kan det vara av något intresse att nämna att det som Nanu och Kollontaj satt i Stockholm och förhandlade om var ett vapenstillestånd mellan Rumänien och Sovjetunionen

I periferin kan nämnas - att vid den tiden, 1943, såg Tysklands allierade - Rumänien, Ungern och Bulgarien, vart det barkade hän.
Och - förstärkte sin diplomatiska representation i neutrala länder. Turkiet, Sverige och Schweiz. Just - för de kommande svåra
förhandlingarna med Sovjet.

Varjag

[gostap]

återvänder till gubbarna....
Speciell expert i Andra, med och "startade" det Kalla.....(killen i huva)

[Magnum12]

Hej!
Igor Gouzenko?
/Magnum

[gostap]

Ojdå, det gick fort....men visst är det rätt!
http://en.wikipedia.org/wiki/Igor_Gouzenko

Magnum12 får äran att famla vidare....