Högsta domstolen skrev:Högsta Domstolen
NJA 1981 s. 1135 (NJA 1981:157), Målnummer: B235-81, Domsnummer: DB52-81
Avgörandedatum: 1981-12-01
Rubrik: Spörsmål om ansvar för hemvärnsmän som vid bevakning av militärt förråd använt skjutvapen.
Lagrum: 24 kap. 2 § brottsbalken (1962:700)
Rättsfall: NJA 1969 s. 346
REFERAT
(Jfr 1969 s 346)
Allmän åklagare väckte vid Katrineholms TR åtal mot ingenjören V.M., chauffören E.K., pensionären T.K.. och lagerarbetaren H.A..
I TR:ns dom lämnades följande redogörelse för bakgrunden till målet:
Den 30 och 31 mars, d 6 och 7 april samt natten till d 13 april 1979 gjordes inbrott i olika militära förråd inom Södermanland, främst i trakten av Malmköping. Vid dessa inbrott tillgrep gärningsmännen krigsmateriel av farlig art, bl a ett stort antal stridsladdade handgranater, minor, prismaladdningar m m. Såväl de militära myndigheterna som polismyndigheterna inom Södermanlands län bedömde situationen som mycket allvarlig. Man övervägde på ömse håll vilken typ av personer som gärningsmännen kunde tillhöra och vilken användning den tillgripna materielen kunde få. Myndigheterna samrådde också med varandra. Därvid kom man fram till att det sannolikt inte rörde sig om vanliga inbrottstjuvar utan om en organiserad brottslighet som kunde antas ingå i ett större sammanhang. Situationen ansågs kräva särskilda försiktighetsåtgärder inför påskhelgen 1979. Sålunda fick polismyndigheten i Katrineholm d 11 april 1979 en skrivelse från länspolischefen i Södermanlands län med föreskrift om att den polisiära tillsynen av vissa angivna förråd skulle intensifieras. Samma dag inkom till polismyndigheten i Katrineholm från militärt håll en skrivelse som redovisade att hemvärnet skulle skärpa sin bevakning av aktuella förråd. Denna skrivelse var i sin tur föranledd bl a av en framställning från länspolischefen i Södermanlands län till chefen för P 10 i Strängnäs. Polisens ökade tillsyn var beordrad medan det för hemvärnets del var fråga om ett frivilligt åtagande. Under förberedelsearbetet observerades på ömse håll bl a sambandsfrågorna med hänsyn till risken för konfrontationer mellan olika bevakningsgrupper. Man beslutade således på ömse håll att kontakter skulle tas med den andra sidan för att man inte samtidigt skulle ägna sig åt samma bevakningsobjekt, en åtgärd som också var angelägen för att spara resurser.
Inom Flens hemvärnskrets upprättade kretshemvärnschefen L.K. d 10 april 1979 en PM för hemvärnets övervakning av förråd d 11-17 april 1979. Denna uppföljdes genom ett sammanträde med hemvärnscheferna d 11 april 1979. I sammanträdet deltog bl a ställföreträdande hemvärnschefen i Flens hemvärnsområde, R.P.. P anordnade bevakning från hemvärnets sida under nätterna mot d 12 och d 13 april. Han var själv med vid båda tillfällena. Båda kvällarna anmälde han sig på polisstationen i Flen innan tjänstgöringen påbörjades och första kvällen också när den avslutades. Ingendera natten sammanträffade P:s patruller med polisen vid några bevakningsobjekt. Natten mot d 14 april (långfredagens kväll) räknade P med att hemvärnet skulle kunna fortsätta sin bevakning trots att han inte själv kunde vara med. Då det emellertid föreföll svårt att få ihop en patrull ringde P omkring kl 20 upp polisstationen i Flen och underrättade polisman T.H. om att det inte såg ut att bli någon bevakning från hemvärnets sida under natten. H uppmanade P att återkomma och meddela polisstationen i Katrineholm om bevakning kunde ordnas. Anledningen till detta var att polisstationen i Flen inte är bemannad nattetid.
Senare under långfredagskvällen fick P ihop en patrull som bestod av V.M., T.K.. och dennes son E.K. samt H.A.. V.M. var chef för patrullen. P ringde någon gång mellan kl 20.30 och 21 till poliskonT.t i Katrineholm och meddelade att Flens hemvärnsområde kommande natt mellan kl 2.30 och 5 skulle anordna bevakning vid tre olika militärförråd, däribland det i målet aktuella, och vilken bil som skulle användas, nämligen V.M:s bil.
Kriminalassistenterna B.P. och B.R. hade frivilligt antecknat sig för civilpatrullering mellan kl 22 och 4 natten mot d 14 april 1979. När de med en civil polisbil startade från Flens polisstation kl 22 fick de av H veta att hemvärnet inte hade någon patrull ute under natten. De fick aldrig något annat besked senare under natten. Enligt beslut av polischefen i Katrineholm vid en morgonsamling d 12 april 1979 skulle förstärkningsvapen i form av kulsprutepistol (kpist) tilldelas den personal som skulle utföra förrådstillsyn. Fråga härom hade väckts från personalens sida. B.P. och R var natten mot d 14 april 1979 utrustade med var sin kpist.
Omkring kl 3 natten mot d 14 april 1979 kom B.P. och R med R som förare och P som passagerare till höger i bilens framsäte till ett militärförråd vid Stav i Mellösa. Där befann sig då redan den av V.M. ledda hemvärnspatrullen och skottväxling uppstod.
[...]