Du kan mycket, du kan säkert många källor som inte är så allmänt välkända. Jag tror nog det finns en del poäng i det du försöker föra fram.mythcracker skrev: Oavsett om det var 10 eller 30 procent adel i Polen, så betyder det att minst var tionde person i landet levde på någon annans arbete. Denne "någon annan" var i mitten av 1600-talet den ukrainske och vitryske slaven. Att en så stor andel av befolkningen som 10-30 procent ställer sig utanför produktionen och lever på andras svett och tårar är inget annat än herrefolksfasoner.
Men här gör du minst två tankefel på samma gång.
1. Visst, de ukrainska och vitryska bönderna utnyttjades. Men INTE av alla polska adelsmän sammantagna, utan enbart av de adelsmän som hade förläningar i dessa områden! Adelsmän som hade förläningar inne i kärnPolens områden utnyttjade givetvis de lokala polska bönderna... Och som flera varit inne på, många - kanske rent av de flesta adelsmän
arbetade själva, t.ex. småadeln, som då var rätt många till antalet. Inte så få levde långa liv som yrkesmilitärer.
Vidare. Ganska många av de adelsmän du talar om hade själva ukrainskt/rusinskt/vitryskt ursprung.
Man kan om inte annat läsa Sienkiewicz innantill. Vid en ytlig genomläsning ger hans Trilogi en bild av POLSKA adelsmän som levde och verkade därute. Men läser man om igen, inser man att flera av hjältarna hade sina rötter därifrån. (då talar jag inte ens om de officerare som helt öppet berättas att de pratade ukrainska alternativt hade en påtaglig ukrainsk melodi).
Således t.ex. Podbipieta var litwin - dvs sannolikt vitryss. Wolodyjowski var sannolikt rusin - det är säkert ingen tillfällighet att som ung anförde han just rusinska dragoner och kunde helt säkert deras språk. Den urpolske Zagloba som hela tiden blandar i latinska uttryck i sina polska monologer och som djupt föraktar bönder är en riktig smällkaramell: vid ett tillfälle räddar han sig och sin skyddsling genom att förklä sig till en ukrainsk vandrande blind bard. Spelar den rollen i flera veckor. Han inte bara pratar en idiomatiskt flytande ukrainska, han har en rik sångskatt och kan sjunga alla sångerna! Sånt lär man sig inte för att köksan på adelsgården var ukrainare och lärde lillpojken lite ord och fraser. Eller ens leker med drängens söner. Zagloba var uppenbarligen ukrainare själv ur djupa bondeleden, och den polska adliga polityren kom först med tiden.
2. Att adeln utnyttjade sina bönders arbete har gällt i prinicip i alla länder. Formerna var lite olika, - i Sverige var formen vanligen mildare än annorstädes - men huvudprincipen var densamma.
Så utrop om herrefolkmentaliteten haltar.
Därmed säger jag inte att du har helt och hållet fel i den saken. Men du tog fel exempel och fel bevisföring för detta.