Vilken soldat är den största krigshjälten?

Tillägnad vår saknade medlem varjag
Skriv svar
Användarvisningsbild
Dalmas
Medlem
Inlägg: 2236
Blev medlem: 10 april 2002, 11:25
Ort: Torde framgå

Inlägg av Dalmas » 13 oktober 2006, 20:50

svarta gardet skrev:
Dalmas skrev:Kallar man Wittman hjälte är det utifrån ett kvantitetsperspektiv. Alltså måste Tibbets vara en större hjälte.

Annars tycker jag att sådana som gör sådant som inte förväntas av dem t ex Wilm Hosenfeld eller Kurt Gerstein är större hjältar.
Jaha då blev det pajas nivå åter igen på skalman så jag drar till med Stalin och hans utresningar... Hörru dalmas Wittmann hjälte .KansKe det kanske inte med det han uträttade under striden i Villers Bocage är det få som har gjort.Där med inte sagt att man delar deras värderingar ang Nasizm
Var har jag skrivit ett ord om nazism?

Det är tidigare man hänfallit till diskussioner om hjältemod mätt i kvantitet. Wittman var säkert en lysande taktiker men har svårt att inse vad han gjorde som inte många andra gjorde i kriget vad gällde hjältemod.

Användarvisningsbild
MD650
Redaktör emeritus
Inlägg: 16318
Blev medlem: 27 mars 2002, 13:40
Ort: Det egentliga Sverige

Inlägg av MD650 » 13 oktober 2006, 22:00

Håll er till ämnet!

Feldwebel Otto
Utsparkad
Inlägg: 242
Blev medlem: 14 oktober 2004, 10:48
Ort: Sverige

Inlägg av Feldwebel Otto » 20 oktober 2006, 20:53

Riktiga hjältar är, enligt mig, de soldater som fortsatte att slåss mot överväldigande odds, utan/eller med minimal chans till räddning. Exempelvis de ryssar som försvarade volgastranden vid Stalingrad 1942, men ffa de tyskar som försvarade Königsberg och Breslau i nästan 3-månader eller de män i 4:e armen som försvarade Heligenbeilfickan i Ostpreussen, och på så vis räddade nästan en halv miljon civila undan ryssarna, eller varför inte de enstaka kompanier som i de sista krigsdagarna företog förtvilvlade motstötar för att återta enstaka byar, för att sedan rädda undan dess invånare mot väst.

Användarvisningsbild
Mats
Medlem
Inlägg: 699
Blev medlem: 24 mars 2002, 17:23
Ort: Sundbyberg
Kontakt:

Inlägg av Mats » 20 oktober 2006, 22:56

Svår fråga. Många bra inlägg.

Kom tillbaks från Washington i veckan. Passade på att besöka Arlington.

Där låg mången fallen hjälte begraven. Bland annat en massa unga amerikanska killar som lämnade vänner och familj för att skickadas över Atlanten och kämpa mot nazismen. Kändes overkligt att gå omkring där och läsa på gravstenarna. Rörande. Man kände faktisk en enorm tacksamhet.

Som svensk är man inte van vid soldater som dött i strid.

Postar några bilder.
Bilagor
Arlington.jpg
Arlington.jpg (52.85 KiB) Visad 4314 gånger
Mr urban.jpg
Mr urban.jpg (38.93 KiB) Visad 4315 gånger
Seabees.jpg
Seabees.jpg (72.09 KiB) Visad 4314 gånger

Användarvisningsbild
Harald Tandlös
Medlem
Inlägg: 37
Blev medlem: 12 februari 2006, 10:16
Ort: Bertrange (Luxembourg)

Krigshjälte definition?

Inlägg av Harald Tandlös » 21 oktober 2006, 23:12

Ja vad menar man egentligen? Ska det vara någon som deltog vid fronten annars borde väl civilbefolkningen i Dresden eller Hamburg vara de verkliga hjältarna i Andra Världskriget. De som överlevde terrorbombombningarna.

Eller varför inte Claus Schenk Graf von Stauffenberg som offrade livet och blev bestialiskt mördad för sitt motstånd mot Hitler. Den ende som vågade.

En annan som jag skulle vilja nominera är Ira Hamilton Hayes, pimaindianen som var med och reste flaggan på Ivo Jima, som tack blev han sedan blev rasistiskt diskriminerad efter krigsslutet.

Det finns så många så många....

Användarvisningsbild
Martin Lundvall
Medlem
Inlägg: 5323
Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
Ort: Mer Lund än Moskva
Kontakt:

Re: Krigshjälte definition?

Inlägg av Martin Lundvall » 22 oktober 2006, 00:29

Harald Tandlös skrev:Ja vad menar man egentligen? Ska det vara någon som deltog vid fronten annars borde väl civilbefolkningen i Dresden eller Hamburg vara de verkliga hjältarna i Andra Världskriget. De som överlevde terrorbombombningarna.
Du har det så pass lätt att frågan enbart gäller soldater :wink: , sidospåret med civila hjältar rensades ut.

/Martin

Kraxpelax
Tidigare medlem
Inlägg: 88
Blev medlem: 28 mars 2007, 13:26
Ort: Kraxpelax

Inlägg av Kraxpelax » 29 mars 2007, 11:25

Ett par ryssar: Saitzev och Pavlov, båda kända från Stalingrad. Saitzev är den berömde prickskytten och Pavlov ledde en liten grupp som segt försvarade ett hus. Väinö Linnas superkrigare undersergeant Rokka lär ha en verklig förebild.

Kraxpelax
Tidigare medlem
Inlägg: 88
Blev medlem: 28 mars 2007, 13:26
Ort: Kraxpelax

Inlägg av Kraxpelax » 29 mars 2007, 11:38

Den finlandssvenske humanisten Harry Järv var en strålande underofficer som till slut gick på en mina och förlorade ett ben. Genom sin förtänksamma noggrannhet fullgjorde han sina uppdrag framgångsrikt med minimala förluster. Två mycket dugande svenska soldater i kriget var plutonchefen Orvar Mattson som ledde sina frivilliga rikssvenskar i Karelen sommaren 44, och hans underlydande, skåningen Rödseth, "som ingenting tycktes bita på". Den sistnämde klarade bland annat mirakulöst en nära nog direktträff från ett tyngre sovjetiskt vapen, gjorde en luftfärd, landade oskadd och fortsatte kämpa som om inget hade hänt.

Användarvisningsbild
MD650
Redaktör emeritus
Inlägg: 16318
Blev medlem: 27 mars 2002, 13:40
Ort: Det egentliga Sverige

Inlägg av MD650 » 29 mars 2007, 13:01

Kraxpelax skrev:Orvar Mattson som ledde sina frivilliga rikssvenskar i Karelen sommaren 44, och hans underlydande, skåningen Rödseth, "som ingenting tycktes bita på".
Han heter Orvar Nilsson.
:)

Paxau
Medlem
Inlägg: 19
Blev medlem: 30 december 2006, 12:12
Ort: Västra Sverige

Inlägg av Paxau » 31 mars 2007, 21:08

Jag vill inte kalla Rommel en hjälte men han var definitivt en av de högre militärerna som betydde mest för sina trupper.

mattep74
Medlem
Inlägg: 445
Blev medlem: 8 juni 2004, 16:09
Ort: Västerås

Inlägg av mattep74 » 31 mars 2007, 22:51

Det finns gott om hjältar i andra vk.

Torpedflygplanen som attackerade untan understöd vid Midway
Task force Taffy(glömt siffran) vid Leyte som bestod av lätta enheter och som råkade hamna under kanonerna för japanernas tyngsta slagskepp
Warzawas försvarare 39, judarna 43 och upprorsmännen 45
Alla civila som utsattes för bombräder
besättningsmännen på de transportfartyg i konvoj som aldrig kom fram
De tyska styrkorna vid Elbe som gjorde helt om för att få ur Busses 9e arme ur fickan vid slaget om Berlin och som fick ur några civila ur ryssarnas grepp
mm mm

MatsB
Medlem
Inlägg: 87
Blev medlem: 22 juni 2006, 23:37
Ort: Uppsala

Inlägg av MatsB » 31 mars 2007, 23:24

Feldwebel Otto skrev:Riktiga hjältar är, enligt mig, de soldater som fortsatte att slåss mot överväldigande odds, utan/eller med minimal chans till räddning. Exempelvis de ryssar som försvarade volgastranden vid Stalingrad 1942, men ffa de tyskar som försvarade Königsberg och Breslau i nästan 3-månader eller de män i 4:e armen som försvarade Heligenbeilfickan i Ostpreussen, och på så vis räddade nästan en halv miljon civila undan ryssarna, eller varför inte de enstaka kompanier som i de sista krigsdagarna företog förtvilvlade motstötar för att återta enstaka byar, för att sedan rädda undan dess invånare mot väst.
Håller med, och vill fylla på med finska försvaret av Karelska näset, både 1940 och 1944.

Ariston
Ny medlem
Inlägg: 4
Blev medlem: 8 mars 2007, 17:08
Ort: Finland

Inlägg av Ariston » 1 april 2007, 11:06

Simo Häyhä, 17 december 1905–1 april 2002, med smeknamnet "Valkoinen Kuolema" ("Vita Döden"), var en finländsk soldat i finska vinterkriget, och anses allmänt vara historiens mest framgångsrika prickskytt.

Häyhä föddes i Rautjärvi nära den nuvarande gränsen till Ryssland, och inledde sin militära bana 1925. Under vinterkriget inledde han sin verksamhet som prickskytt. Han utförde sitt uppdrag i temperaturer på -20° till -40° Celsius, och var klädd i en helt vit kamouflageklädsel. Häyhä noterades för 505 dödade sovjetiska soldater.

Den inofficiella siffran från slagfältet vid Kollaa anger antalet av Häyhäs prickskyttedödanden till 542. Antalet skjutna fiender noterades varje dag för de finska prickskyttarna vid Kollaa. Häyhä använde en finsk variant, M28, av det sovjetiska Mosin-Nagant-geväret (kallad "Pystykorva"-gevär), eftersom det passade hans lilla storlek (han var 1,52 m lång). Han föredrog att använda järnsikten hellre än kikarsikten för att själv vara ett mindre mål (skytten måste höja sitt huvud högre vid användandet av kikarsikte) och inte avslöja sig lika lätt (om solen reflekteras i ett kikarsiktes lins kan det avslöja skyttens position).

Förutom dem han dödade som prickskytt, dödade Simo Häyhä också två hundra fiender med kulsprutepistol. Allt som Häyhä åstadkom gjorde han inom tre månader, innan han skadades av en exploderande fiendekula.

Den 6 mars 1940 sköts Häyhä i käken med vad som sannolikt var en explosiv kula och hamnade i koma. Han återfick medvetandet den 13 mars, samma dag som kriget tog slut. Kort efter kriget befordrades Häyhä direkt från korpral till fänrik av fältmarskalk Gustaf Mannerheim. Varken förr eller senare i finsk militärhistoria har någon befordrats så snabbt.

När Häyhä 1998 tillfrågades hur han hade kunnat bli en så bra skytt, sade han bara "Övning." Beträffande sitt rekord i antal skjutna fiender skall han ha sagt "Jag gjorde vad jag blev tillsagd att göra så bra jag kunde."Bild

Gutekrigaren
Medlem
Inlägg: 4120
Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
Ort: Rom

Inlägg av Gutekrigaren » 1 april 2007, 11:09

Ange gärna källan när du postar inklippt text, Ariston. Ovanstående är från svenska Wikipedia. Jag antar att det är din egen åsikt också, eftersom du postar texten här där egna synpunkter efterfrågas? ;)

Mvh Petter

varjag
Saknad medlem †
Inlägg: 48101
Blev medlem: 24 april 2002, 12:53
Ort: Australien

Inlägg av varjag » 1 april 2007, 13:11

I virvelvinden av förtjänta och offervilliga hjältar 'i första linjen' skulle jag vilja nominera en annan - på högsta nivå. Marskalk Gustaf Mannerheim! Soldat, officer och statsman. Han had superb utbildning och skolning i tsarens armé där han nådde överstegraden. Okänt för de flesta - hade han RIDIT som en tsarens 'spion' hela vägen från Svarta Havet till Kina! Varunder han skaffat sig en utomordentlig insikt i spänningarna bland minoriteterna och det Ryska Imperiets svagheter. Han hade deltagit i 1:a Vk på ryska sidan med distinktion i Galizien. Han frälste Finland från bolsjevismens gissel i Frihetskriget. Återkallad, naturligt - som ÖB före Vinterkriget - utnyttjade han så gott han kunde, Finlands begränsade resurser - till att motstå det Röda Anloppet 1939/40. Och lyckades vinna, för sitt folk, en kortvarig fred. Han var en av de första - med sin djupa kännedom om Ryssland - att inse att Hitlers fälttåg var dömt att misslyckas - och spelade sina kort med den vetskapen. Hans kristallklara uppfattning till Finlands regering - ledde denna till fred med Ryssland 1944. Trots sjukdom och svikande hälsa accepterade han presidentposten 1944 - då hans långa och meriterade karriär t.o.m. ingav respekt hos självaste Stalin.
Speciellt vi i Norden, inte minst Sverige - har mycket att tacka Marskalken av Finland för. De resande som tycker som jag - bör vi ett Helsingforsbesök - inte missa kyrkogården på Björköudd! Där vilar många hjältar - RUNT 'marskalkens' imponerande gravsten.....Varjag

Skriv svar