Texten ska vara på franska alltså...
Franska Nationalsången.
Franska Nationalsången.
Kan någon ge mig texten till den Franska Nationalsången?
Texten ska vara på franska alltså...
Texten ska vara på franska alltså...
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
- SuperPalle
- Medlem
- Inlägg: 1532
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
- Ort: I19
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Har du läst texten ordentligt? Det är fienden som dödar våra barn och kvinnor, fiendens blod skall dock flyta...Marco skrev:Marseliähe(stavning?) är ju en gammal march sång som soldater sjöng!
dessutom är texten extremt våldsam, bla sjunger de att de ska döda barn och kvinnor, och att vart än de går är deras spår i blod![]()
OkDurion Annundil skrev:Har du läst texten ordentligt? Det är fienden som dödar våra barn och kvinnor, fiendens blod skall dock flyta...Marco skrev:Marseliähe(stavning?) är ju en gammal march sång som soldater sjöng!
dessutom är texten extremt våldsam, bla sjunger de att de ska döda barn och kvinnor, och att vart än de går är deras spår i blod![]()
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Historikern Matti Klinge har påpekat att texten till Marseljäsen bitvis är rasistisk: när texten talar om hur marken skall dränkas av (adelns) "orena blod", så är poängen att adeln och aristokratin inte är "ursprungligt" fransk-gallisk utan ett främmande, utländskt element (germaner, franker, normanner). Klinge skriver: Redan i den franska revolutionens begynnelsestadium - mest bekant genom Siéyès berömda skrift "Vad är det tredje ståndet?" - hade man utvecklat en lära om att "tredje ståndet" var lika med nationen, och att adeln och prästerskapet sålunda stod utanför densamma. Också denna tanke har i olika varianter dykt upp i senare revolutioner.
Den första svenska översättningen av Marseljäsens text publicerades den 12 december 1792 i Extra-Posten, och översättarna kan ha varit akademiledamöterna och redaktörerna Carl Gustaf af Leopold och Johan Stenhammar. Den 21 december utfärdade myndigheterna en förordning som starkt begränsade tryckfriheten, och detta (liksom ett intresse för franska revolutionens idéer) kan ha bidragit till att den blivande prästen Mattias Hasselrot gjorde en ny och skarpare svensk översättning. Denna ledde till att en häktningsorder mot honom utfärdades, och Hasselrot blev tvungen att fly ur Sverige och fortsätta sina akademiska studier i Greifswald.
Stämningarna ledde till att Marseljäsen förbjöds i Sverige (liksom i många andra länder), och det hände vid flera tillfällen att man avbröt baler och musikföreställningar där sången framförts. Ett teatersällskap hotades med att de skulle få sitt tillstånd att uppträda indraget om de skulle komma att framföra "den s.k. Marseillersången eller någon annan av de sånger som nyttjats som signatur för den franska revolutionen".
En känd episod kring Marseljäsen i svensk historia är den s.k. "Musikprocessen" som ägde rum i samband med Gustaf IV Adolfs och drottning Fredrikas kröning i Uppsala i april 1800.
Den första svenska översättningen av Marseljäsens text publicerades den 12 december 1792 i Extra-Posten, och översättarna kan ha varit akademiledamöterna och redaktörerna Carl Gustaf af Leopold och Johan Stenhammar. Den 21 december utfärdade myndigheterna en förordning som starkt begränsade tryckfriheten, och detta (liksom ett intresse för franska revolutionens idéer) kan ha bidragit till att den blivande prästen Mattias Hasselrot gjorde en ny och skarpare svensk översättning. Denna ledde till att en häktningsorder mot honom utfärdades, och Hasselrot blev tvungen att fly ur Sverige och fortsätta sina akademiska studier i Greifswald.
Stämningarna ledde till att Marseljäsen förbjöds i Sverige (liksom i många andra länder), och det hände vid flera tillfällen att man avbröt baler och musikföreställningar där sången framförts. Ett teatersällskap hotades med att de skulle få sitt tillstånd att uppträda indraget om de skulle komma att framföra "den s.k. Marseillersången eller någon annan av de sånger som nyttjats som signatur för den franska revolutionen".
En känd episod kring Marseljäsen i svensk historia är den s.k. "Musikprocessen" som ägde rum i samband med Gustaf IV Adolfs och drottning Fredrikas kröning i Uppsala i april 1800.