Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven

[Hans]

Tack igen, för vilken gång i ordningen har jag tappat räkningen. Du lyckas göra ämnet så intressant att minst en hedning läser och lär med stort nöje.

MVH

Hans

[adlercreutz]

Hur är det med den här kända fresken i Sixtinska kapellets tak, är den en bild av Gud eller hur ser man på det?

[Patrik Öbrink]

Det är en bild av Gud. Michelangelos förebild var Zeus.

Fram till år 1000 avbildades bara Kristus, men efter det framträdde Gud Fader steg för steg - eller kroppsdel för kroppsdel kanske vi ska säga - i konsten. Först vanligtvis en hand, i mycket sällsynta fall ett ansikte. På 1100-talet började avbildningar av Gud Fader dyka upp i franska illuminerade manuskript, vilka som en mindre offentlig form ofta kunde vara mer äventyrliga i sin ikonografi, och på målade kyrkfönster i England.

Ursprungligen visades huvudet eller bysten vanligtvis i någon form av molnram högst upp i bilden, där Guds hand tidigare hade synts; Kristi dop på den berömda dopfunten i Liège av Rainer av Huy från 1118 är ett tidigt exempel.

Liege.jpeg (43.49 KiB) Visad 1138 gånger

Gradvis ökade den visade kroppens storlek till en halv längd, sedan en fullängdsfigur, vanligtvis på tron, som i Giottos fresk från cirka 1305 i Padua. Även utanför väst avbildades Gud. Här ser vi ett exempel från 1300-talet i Ubisi, Georgien:

Under renässansen blev avbildningar av Gud som en skäggig, vis gubbe populär.

Reformatorerna var kritiska, vissa (i synnerhet Calvin) mer än andra (Luther), och även inom katolska kretsar fanns det kritiker. Den inomkyrklig kritiken tystnade efter konciliet i Trento (avslutat 1563) slog fast att det är tillåtet att avbilda Gud.

[Hans]

Jag måste erkänna att min bibelkunskap brister något, men jag är ju hedning.

Finns det någonstans i bibeln någon form av beskrivning av hur han eller hon ser ut? LGBTQIA2S+ var väl inte riktigt uppfunnet när bibeln skrevs/sammanställdes.

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Om du menar ansiktsdrag så är svaret nej, Guds utseende beskrivs inte i Bibeln. Han beskrivs, i förenklad sammanfattning, som ljus, eld och härlighet. Inte heller Jesus utseende beskrivs.

[Hans]

Tack. Om vi går aningen OT. Hur var det i andra religioner? Jag har för mig att den grekiska, romerska och nordiska mytologin hade en ganska klar uppfattning hur gudarna såg ut. Inget om gud eller profeten i koranen?

Min gamla religionskunskapslärare hade varit stolt över mig idag, det var hon inte då.

MVH

Hans

[adlercreutz]

Väldigt intressant att det skett en gradvis förändring, det visste jag inte. Tack!

[Hans]

Saint Expeditus, hustrun och jag diskuterade prokrastinering, som naturligtvis ingen av oss någonsin gör, i alla fall inte idag, kanske imorgon. Hon berättade att helgonet ifråga var skyddshelgon för de som håller på med sådant. Men jag får inte till det med:

...Considered the patron saint of urgent causes, he is also known as the saint of time...

https://en.wikipedia.org/wiki/Expeditus

Vad säger expertisen på forumet (Patrik)?

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Det jag har hört är följande:

S:t Expeditus blev tidigt patron (det ordet måste du väl gilla?) för hastighet, snabba lösningar och brådskande ärenden.

När folk väl började vända sig till honom för allt som behövde göras just nu, lade prokrastinatörerna märke till ironin:
"Vem är bättre lämpad att hjälpa mig att avsluta det här i sista minuten än den som rusar som S:t Expeditus?"

Så logiken är denna:

För brådskande ärenden → får han saker gjorda omedelbart.
För prokrastinatörer → är han den akuta lösningen när de har slösat bort tid och nu behöver ett mirakel idag.

Föga förvånande är S:t Expeditus särskilt populär i Sydamerika.

[Hans]

Tack för skratt, och förklaringen.

MVH

Hans

[a81]

JV förnekar treenighetsläran och Jesu kroppsliga uppståndelse och har en frälsningslära som strider mot kristen dogm.

Samtidigt har väl inte alltid treenighetsläran poängterats särskilt starkt inom exempelvis Svenska kyrkan? Jag har inget minne av att den diskuterades i skolans religionskunskap eller i konfirmationsundervisningen, i alla fall inte om vi tänker sent 1900-tal som jag själv har minnen av. Kristendomen presenterades liksom lite mer "unitariskt" som jag minns det, men det är möjligt att jag minns fel.

[Patrik Öbrink]

JV förnekar treenighetsläran och Jesu kroppsliga uppståndelse och har en frälsningslära som strider mot kristen dogm.

Samtidigt har väl inte alltid treenighetsläran poängterats särskilt starkt inom exempelvis Svenska kyrkan? Jag har inget minne av att den diskuterades i skolans religionskunskap eller i konfirmationsundervisningen, i alla fall inte om vi tänker sent 1900-tal som jag själv har minnen av. Kristendomen presenterades liksom lite mer "unitariskt" som jag minns det, men det är möjligt att jag minns fel.

Jag har begränsad erfarenhet av Svenska kyrkan så jag kan inte uttala mig med säkerhet. Det kan mycket väl vara så att treenighetsläran inte betonas, men de förnekar den inte i alla fall. Dopen sker fortfarande i Faderns, Sonens och den Helige andes namn.

Treenighetsläran är inte helt lätt att greppa med tre personer i ett där Fadern och Sonen har samma väsen och natur men Sonen samtidigt är mänsklig. Det är fullt begripligt att man inte fördjupar sig i den i religionsundervisningen eller inför konfirmationen.

[Hans]

Jag är då inte döpt eller konfirmerad men mina tre barn är bägge då f.d. svärmor var aningen religiös (svenska kyrkan). Dessutom var mitt första bröllop också i kyrkan (protestantisk eller lutheransk hur det nu var). Här utrikes gills bara den borgerliga vigseln och vad du pysslar med sen struntar staten i. Fördel, två bröllopsnätter. Och vad jag minns från dopen och vigseln så nog nämndes Faderns, Sonens och den Helige andes namn. Om jag skall ägna mig åt lite blasfemi (kan en hedning ägna sig åt blasfemi?) så är gudamakten inte bipolär men tripolär.

MVH

Hans

[a81]

Jo, det var säkert fadern, sonen och den helige anden, men min bild är att det där med treenigheten är någon jag mera har läst om i vuxen ålder på nätet. Det är liksom inget som beskrivits som helt centalt som kristendomen. Tycker att den här artikeln beskriver rätt bra vad jag menar:

https://www.kyrkanstidning.se/debatt/tr ... ern/368806

[Patrik Öbrink]

Intressant, det har aldrig föresvävat mig att unitarismen smugit sig in i SvK.