Marxistisk frågelåda

[liljen]

Är inte Allards definition av transferiatet att de lever på skattemedel som drivits in från vad han kallar de producerande klasserna/grupperna?
Om man privat bedriver t.ex. en antikhandel eller annan typ av handel så görs det väl i regel inte i skattefinansierad regi och därmed faller inte under hans definition av transferiat.
Däremot kan han själv som avlönas av Örebro kommun och har vissa frilansuppdrag som ofta indirekt betalas av skattemedel nog betraktas som transferiat, precis som ni påpekat.

[Davian]

Ja precis, transferingar av pengarna som rör sig uppåt och neråt i statsapparaten/företagsstrukturerna. Att köpa/sälja är i sig inte en del av transferiatet eftersom man då lever på sitt eget arbete även om man är ica-handlare.

Däremot mellancheferna på ICA blir en del av transferiatet så att säga.

[Gerrgul]

Och apropå utveckling ska man också notera att Marx idag hade haft tillgång till mer sofistikerade verktyg. Exempelvis var centrala gränsvärdessatsen ännu inte formulerad när han utvecklade sin teori om mervärdet.

Hm...

However, in 1812, the concept was reintroduced by Pierre-Simon Laplace, another famous French mathematician. Laplace re-introduced the normal distribution concept in his work titled “Théorie Analytique des Probabilités,” where he attempted to approximate binomial distribution with the normal distribution.

The mathematician found that the average of independent random variables, when increased in number, tends to follow a normal distribution. At that time, Laplace’s findings on the central limit theorem attracted attention from other theorists and academicians.

https://corporatefinanceinstitute.com/r ... t-theorem/

Ber om ursäkt att jag först nu ser detta Hilbert. Kanske kan jag skylla på autokorrekt. Jag avsåg "formaliserad" och inte "formulerad". Det här med de matematiska verktygen är ju naturligtvis kopplat till Marx arbetsvärdelära. Han hade ju där naturligtvis föregångare hos t ex Adam Smith och t o m historikern Ibn Khaldun på 1300 talet formulerade ett embryo till arbetsvärdelära.

”Varje barn vet att en nation som slutar att arbeta för ett år eller till och med för ett par veckor skulle gå under. Varje barn vet också att den mängd av produkter som motsvarar de olika behoven kräver olika och kvantitativt bestämda mängder av samhällets totala arbete. Det är uppenbart att denna nödvändiga fördelning av samhälleligt arbete i bestämda proportioner inte kan avskaffas av en särskild form av samhällelig produktion; den kan bara förändra sin form.” (Marx till Kugelman, 11 juli 1868.)

Smith, Ricardo och Marx saknade de matematiska verktygen för att formulera en statistisk, eller ”stokastisk", arbetsvärdesteori. Två av de viktigaste verktygen formaliserades efter deras död: centrala gränsvärdessatsen, som bevisades av den ryske matematikern Aleksandr Lyapunov 1901, och input-output-modellen, som introducerades av den ryske ekonomen Wassily Leontief på 1930-talet.

Den stokastiska varianten av arbetsvärdeteorin har kunnat visa förhållandet mellan arbetvärde och pris varierar probabilistiskt men predicerbart. Den kan t ex förklara det allomfattande prisfallet globalt på elektroniska prylar och varför stora företag lägger ner så stora ansträngningar på att utverka patent.