Marxistisk frågelåda

[Markus Holst]

Intressant att man redan 1872 talar om "storindustrins väldiga utveckling under de senaste 25 åren". Dessa storindustrier var väl knappast ens multinationella?

[Davian]

Nej de började bli det däromkring, vilket gör att det som skrevs 1850-talet började bli gammalmodigt. Och som det som skrevs 1973 är gammalmodigt idag.

[von Adler]

Om marx skulle leva och skriva sina böcker idag skulle Das Kapital vara annorlunda. När han skrev fanns det tex inte internet, kryptovaluta, banker som fick trycka sina egna pengar mm. Grundbulten i teorin skulle säkert vara detsamma eftersom den bygger på mervärdesteori istället för marginalnyttoteori för att förklara hur ekonomi fungerar i sin essens.


Det är det som gör att Marx kallar sin variant av socialism för "den vetenskapliga socialismen". Idén är att marxismen ska förändras i takt med att världen förändras. När förändringar sker i världen måste förändringar i ideologin ske också.


jag citerar Marx från 1872 i förordet till den nya upplagan av det kommunistiska manifestet angående det här med förändring av program och punkter. (min fetstil)

Hur mycket än förhållandena ändrats under de senaste tjugofem åren, så behåller dock de i detta manifest utvecklade allmänna grundsatserna i det stora hela än i dag sin fulla giltighet. På enstaka punkter kunde här och där förbättringar göras. Den praktiska tillämpningen av dessa grundsatser blir, förklarar manifestet självt, överallt och alltid beroende av de historiskt föreliggande förhållandena, och därför lägges ingen särskild vikt vid de i slutet av andra kapitlet föreslagna revolutionära åtgärderna. Denna passus skulle i dag i många avseenden lyda annorlunda. Med hänsyn till storindustrins väldiga utveckling under de senaste tjugofem åren och arbetarklassens samtidigt därmed utvecklade partiorganisation, med hänsyn till de praktiska erfarenheterna först under februarirevolutionen och ännu mer under Pariskommunen, då proletariatet under två månader för första gången innehade den politiska makten, är i dag detta program delvis föråldrat.
...//....

Manifestet är emellertid ett historiskt dokument, som vi ej mer anser oss ha rätt att ändra. En senare upplaga kan måhända utkomma, åtföljd av en inledning, som ger en överblick av utvecklingen sedan 1847; den föreliggande upplagan kom alltför oväntat för att ge oss tid därtill.

Fast att banker och företag får trycka sin egen valuta fanns ju även under Marx tid - även om skalan kanske var mindre så var konceptet skuldsedlar och att handla med dem vidspritt inom både London och Amsterdams bankvärld redan under Napoleonkriget. Britterna kom ur Napoleonkriget kring 200% av BNP i statsskuld, huvudsakligen skapat av privata banker man tagit lån av.

Företag gjorde åtaganden på kredit, och sålde sedan de krediterna, privata banker och företag skapade obligationer och sålde dessa med sina framtida vinster som säkerhet.

[Davian]

mm, du ser, det var illa redan på den tiden

[Örjan]

Det var först 1897 som Riksbanken fick monopol på att ge ut sedlar i Sverige.

[Gerrgul]

Där skiljer sig ju inte Marx' verk från de flesta religionens skrifter: Letar men tillräckligt länge och vrider på det tillräckligt mycket kan man finna stöd för allt, även rena motsägelser.

Sant! Värt att understryka ordet vetenskaplig här. Marx teorier har influerat generationer av forskare inom skilda discipliner; nationalekonomer, sociologer, historiker, osv.
Även de som inte alls har haft något intresse I politik.

Och apropå utveckling ska man också notera att Marx idag hade haft tillgång till mer sofistikerade verktyg. Exempelvis var centrala gränsvärdessatsen ännu inte formulerad när han utvecklade sin teori om mervärdet.

[Markus Holst]

Ang. en diskussion i en annan tråd: Kräver marxismen av alla att de skall vara politiskt aktiva?

[hilbert]

Och apropå utveckling ska man också notera att Marx idag hade haft tillgång till mer sofistikerade verktyg. Exempelvis var centrala gränsvärdessatsen ännu inte formulerad när han utvecklade sin teori om mervärdet.

Hm...

However, in 1812, the concept was reintroduced by Pierre-Simon Laplace, another famous French mathematician. Laplace re-introduced the normal distribution concept in his work titled “Théorie Analytique des Probabilités,” where he attempted to approximate binomial distribution with the normal distribution.

The mathematician found that the average of independent random variables, when increased in number, tends to follow a normal distribution. At that time, Laplace’s findings on the central limit theorem attracted attention from other theorists and academicians.

https://corporatefinanceinstitute.com/r ... t-theorem/

[Davian]

Ang. en diskussion i en annan tråd: Kräver marxismen av alla att de skall vara politiskt aktiva?

Nej inte Marxism i sig, den är ju en filosofi eller en ideologi. Däremot brukar kommunistiska partier ha kravet att medlemmarna ska vara aktiva. Man har alltså hellre ett litet parti där alla medlemmar är engagerade i partiet och politiken och vardagsarbetet än ett massparti där stora delar av medlemmarna främsta funktion är att lägga in medlemsavgifter.

Användandet av ordet kommunist är främst en praktisk grej som visar att man är organiserad, med i ett parti. Jag är kommunist eftersom jag är med i ett kommunistiskt parti.

Är jag med i ett Socialdemokratiskt parti är jag inte kommunist även om jag har samma åsikter och tankar.

[liljen]

Vet inte hur känd Markus Allard som driver Örebropartiet numera är, men han har väl delvis en marxistisk bakgrund innan han fick lämna Vänsterpartiet och sedan istället startade sitt eget parti.

Han har tillsammans med en parhäst gjort något slags egen klassanalys där han identiferat en ny klass eller samhällsskikt som han kallar "transferiatet". Är det här något slags vidareutveckling av marxistiskt tänk eller är det tvärtom närmast det motsatta? Intressant att höra någon insatts kommentar.
Här utvecklar Allard själv det här tänket. Varning för bitvis brutal retorik:
https://www.youtube.com/watch?v=ku_uMUp1TDY

Här sågas han från vänster.
https://www.parabol.press/fallet-allard-och-kyeyune/

[Davian]

Det är egentligen mer en precisering av en specifik grupp inom vad man i marxismen kallar ”småborgare”.

Iden i sig passar delvis in i Marxistisk teori och det finns värde i att diskutera den. Transferiatet är, enligt allard, den del av samhället som lever på transfering, förflyttning av pengar uppåt/neråt i samhället utan att de jobbar eller äger något. Tex mellanchefer, konsulter, administratörer, kommunikatörer osv. Folk vars jobb är beroende av att det finns några som arbetar, tex sjuksköterskor, och några som äger tex sjukhusledningen. Utan arbetare/ägare kan inte yrken som administratör eller konsult existera.

Det gör att de här yrkena är väldigt noga med att försöka bevara nuvarande ordning på arbetsmarknaden. De bildar en slags supporterklubb för ägarna så att säga.


Grejen är att idén allard beskriver finns i huvuddrag med redan på 1840-talet och fackföreningsrörelsen bildades bland annat för att råda bot på den. Dagens mellanchefer var dåtidens förmän så att säga.

Allard är inte längre marxist men han har ju kvar kunskaperna och resonemangen runt klasser. Han använder dom nu för tiden mest för att förklara varför invandrare förstör Sverige och hur vissa folkgrupper är inkompatibla med västvärlden mm.

Det visar sig tex genom att idén om transferiatet är formulerad så att den kan inbegripa precis vem som helst egentligen. Tex arbetslösa eller invandrare. Då kan man se invandrare som en klass som bara dränerar Sverige på pengar.

Det som gör det Marxistisk tvivelaktigt här är att man med hjälp av transferiat-tänk lämnar konflikten
”Arbetare-kapital” och går in i konflikten ”arbetare-transferiat”, vilket i praktiken blir ”svenskar vs invandrare” eller ”arbetare vs arbetslösa”, ”närande vs tärande” eller ”arbetare vs pensionärer”.

[loop]

Allard kommer ur sosseadel. Folke och Henry.

Själv tillhör han de influencers/frilansare, som gjort sig kända för att vara jobbiga. Vilket gör att han idag måste sälja sin arbetskraft till de som vill köpa just för stunden. Trasproletär antar jag att ortodoxa marxister skulle säga.

[Davian]

Transferiat skulle man kunna säga om man vill använda sig av Allards egna terminologi.

Jag hade sagt trasproletär om influensers.

[Markus Holst]

Kanske att jag, som köper saker där det finns ett överskott av dem och säljer dem där det finns ett underskott av dem, skulle kunna klassas in i transferiatet?

[Davian]

Det beror lite på vad ditt jobb i allmänhet är. Men ja, med allards vidlyftiga definition kan det bli så.

Personligen anser jag ditt levebröd behöver vara baserat på att det finns några som sysslar med ett fysiskt arbete men där du jobbar som nån form av påhäng vars närvaro varken hjälper eller stjälper arbetet.