Våren sommaren 1943: Förband och gruppering?

[lundinandreas]

Läste Linders bok Krigsfall Sverige. Ett kanske inte heltäckande verk, men ändå tankeväckande. Inspirerar till what-if historia. Det boken inte ger direkt svar på men vad jag skulle vilja ha reda på är:

- var mer exakt var svenska regementen och fördelningsförband grupperade längs svensk-norska gränsen egentligen? Lite mer detaljer på den punkten. Vilka uppgifter hade de?

- Utrustning ner på kompaninivå hade också varit trevligt. Ex-vis: Hur var en jägarpluton urustad? Hur såg en skyttebataljon ut?

- Hur stred dom? Eller snarare - hur var det tänkt att de skulle ha stridit i en skarp situation? Doktrin och stridsteknik alltså.

- Planer? Vilka planer och scenarier arbetade respektive sida om Norska gränsen med (specifikt 1943)?

Tyvärr brukar inte mina väldigt specifika intressen sammanfalla med innehållet i dylik litteratur. Men kanske finns likasinnade här på forumet som vet bättre?

Kan man utan ett alldeles för stort arbete kunna ta reda på dessa uppgifter själv? Krigsarkivet?

[ola]

Hejsan...

Enklast är att du tar en tripp till krigsarkivet i Sthlm och betar igenom "beredskapsarkivet" där
finner du näst intill det mesta om hur det såg ut under den perioden.

Sedan kan du kolla lite på www.armehandbok.se (den engelska delen om fördelningar m.m.)




Mvh//Ola

[ola]

Dessa böcker kan du finna lite information


"Sveriges militära beredskap 1939-1945"

"Jämtlands fältjägarregemente del 3"


Tyvärr är det inte så himla mycket böcker som betat av svenska beredskapen
i mindre delar.

Som sagt "Beredskapsverket" är där du mest kan få information


//Ola

[von Adler]

Överlag är det svårt att hålla exakt koll. En stor del av sveriges stridskarafter var samlade i lokalförsvaret, och dem är det ingen som tycks vilja skriva mycket om.

Vid en full mobilisering hade Sveirge sommaren 1943 följande linjeförband:
10 fördelningar (divisioner)
1 cykelbrigad (nordiska brigader var mer vad man på kontinenten skulle kalla kampfgruppen eller regimental combat teams)
2 pansarbrigader (en hel och två halva, i princip, alla tre förbanden var under uppförande)
1 motorbrigad
Gotlandsbrigaden
Bodens garnision
2 jägarbataljoner för "fritt krig"

I övrigt bemannade lokalförsvaret (som var utrustade och tränade som linjearmén, dock utan modernt artilleri och var organiserade på regementesnivå sopm högst) två befästningslinjer i Värmland och Per-Albin-linjen i Skåne.

Vid en total mobilisering kan Sverige ställa upp kring 600 000 man, plus 80-120 000 i hemvärnet (beroende lite på hur många som behövs i lokalförsvaret och diverse krigsnödvändioga verksamheter som industri, järnväg o.s.v.) Man har c:a 600 artilleripjäser, varav hälften är lätta, c:a 350 lätta och 100 medeltunga stridsvagnar och c:a 90 pansarbilar. Det finns en handfull äldre vagnar i depåer och för körutbildning o.s.v.

Jag håller med Jan Linders slutsats att den tyska planen i Krigsfall Sverige är helt orealistisk. Det behövs ordentliga förstärkningar av flyg, pansar och erfaret infanteri för att genomföra von Schells plan.

[lundinandreas]

Tack för informationen. Det var inte mycket till understöd (artilleri). Det hade nog blivit ett problem i ett skarpt läge. Vet man något om ammunitionsfördelning till batterierna?

Går det att få reda på exakt gruppering av fördelningar och vilka planer som fanns för dem/uppgifter de hade? Till exempel genom arkivstudier (hade dock gärna sluppit arkivstudier)? Finns det bevarade situationskartor från övningar?

Intressant hade varit att också veta vilka som var chefer för de enskilda fördelningarna/mobila brigaderna.

[von Adler]

Artilleriet var väl den svenska arméns svagaste sida, dock hade vi mycket gott om granatkastare, även tunga sådana (den utmärkta 120mm Tampela, som FORTFARANDE är i tjänst) och mycket goda artilleri- och granatkastarobservatörer. Generellt sett kan man väl säga att den svenska terrängen inte lämpar sig för storskaliga strider eller artilleribombardemang. Det var först våren 1943 som de svenska fördelningarna för den första gången sedan 1925 övade som hela fördelningar. Standard var att dela formationerna i tre brigader/kampfgruppen/regimental combat teams. Det är helt enkelt väldigt svårt att koordinera en hel fördelning i skogsterräng.

Det stora problemet med von Schells plan är att den är baserad på striderna i Gudbrandsdalen mot norrmännen i april 1940. Den svenska armén var redan 1940 långt överlägsen sin norska motsvarighet i utbildning och beväpning. 1943 är dessutom milsvida skiljt från 1940. 1943 anser jag att svenska förband är välutbildade nog för att "smälta" bort och återformera sig om så behövs. Ett förbikört svenskt förband kommer inte kapitulera utan snarare kapa de tyska förbandes förbindelselinjer.

De tyska förbanden var aldrig särskilt bekväma i skogar och såg dem mer som terräng att gå runt eller genom (via vägen då) än terräng för strid som finnar och svenskar gjorde.

De trupper som kommer att at den första stöten är lokalförsvarsförbanden vid norska gränsen - i Jämtland och Värmland. Dessa är de soldater som tagit emot tre års ström av norska flyktingar och har släkt och vänner på andra sidan gränsen. De avskydde verkligen tyskarna och kommer knappast sträcka vapen. Man ska inte glömma att lokalfrösvaret vid den här tiden totalt hade fler kulsprutor och pansarvärnskanoner än linjearmén.

Det "fria kriget", delvis baserat på finska erfarenheter innebar att de två kårjägarbataljonerna skulle gå över gränsen i mindre grupper, förse norska motståndsrörelsen med vapen, länka upp med aktiva motståndsgrupper, spränga infrastruktur, göra överfall på underhållstransporter o.s.v. Terrängen och förhållandena lämpar sig utmärkt för sådan krigföring. jag har svårt att se hur tyskarna ska nå någon framgång med sin plan.

Sverige har dessutom vad som saknas i Norge 1940 - en strategisk reserv med ordentlig slagkraft att sätta in i motanfall för att stoppa upp en fientlig framryckning (pansarbrigaderna och motorbrigaden), ett stort (om än föråldrat) flygvapen med god taktisk understödsförmåga och betydligt resursstarkare potentiella allierade.

De svenska planerna innefattade ett anfall (med omrking en fördelning) med en fördelning mot Mo i Rana eller Narvik för att öppna en nordsjöhamn för förstärkningar och underhåll från de allierade. Artilleri och flygplan kan jag tänka mig skulle komma i stora mängder i så fall.

Flyg kommer nog från de västallierade relativt snabbt. Det finns dessutom c:a 50 liberators och flying fortress på svenska flygfält i reparerat tillstånd och en stor mängd (mycket lätt) internerade flygare som kan tänkas vara intresserade av att delta i kampen, för att inte tala om de tre polska ubåtarna och deras besättningar.

I Storbritannien finns dessutom 61st (Light) och 52nd (Lowland)-divisionerna och den fria norska brigaden öronmärkta i Skottland för en eventuell operation i Skandinavien.

[lundinandreas]

Intressant utläggning det här. Jag hade ingen aning om att det allierade bombflyget hade så många nödlandade bombare som 50 st. Var fanns dom "stationerade"? Trots att de var reparerade måste de dock lastas med vapen. Hade Sverige bomblast som gick att använda i dessa flyg?

Hur såg grupperingen av fördelningarna ut? De måste rimligtvis varit väl utspridda. Det är ju som bekant ingen liten terränglåda att täcka, vårt avlånga land. För att kunna koncentrera fördelningarna krävdes troligtvis välplanerade järnvägstransporter. Eller kunde en fördelning marschera längre sträckor själv 1943 (då tänker jag främst på den tunga utrustningen)? Fanns kanske transportresurser på Milo/fo-nivå i form av lastbils-/häst-och-vagn-förband?

[von Adler]

Linjearmén var taktiskt och operationellt mobil på egen hand. Längre transporter gick per järnväg. Då Norge saknade nord-sydligt järnvägsnät vid den här tiden är det inte möjligt för tyskarna att snabbt föra förstärkningar till Narvik eller Mo i Rana, vilket Sverige kan vi malmbanan/kustanan/inlandsbanan.

Vad jag vet planerade man förljande:

Två fördelningar i Skåne, plus lokalförsvaret
Göteborgsgruppen längs västkusten (kårförband och lokalförsvar)
Fyra fördelningar i Värmland
Två fördelningar i Jämtland och Härjedalen
En fördelning mot Mo i Rana eller narvik
En fördelning i strategisk reserv i Stockhomsområdet, tillsammans med cykelbrigaden, motorbrigaden och de tre pansarbrigaderna.

Det finns mer information här:
viewtopic.php?t=13627
viewtopic.php?f=26&t=16740
viewtopic.php?t=14500
viewtopic.php?t=7372&start=0&postdays=0 ... highlight=

Jag kan scanna bilder från några böcker jag har hemma om förbandens placering ikväll efter att jag fått min reguljära omgång stryk i badminton.