Sveriges arméer
Sveriges arméer
jag håller på med ett arbete om en med alternativ histoia om sverige, och jag skulle behöva O.B. över de svenska armerna, vid tre tid punkter.'
Våren 1940
sommaren 1941
och sommaren 1944
jag har ganska lite tid, det ska va klart på tisdag.
Våren 1940
sommaren 1941
och sommaren 1944
jag har ganska lite tid, det ska va klart på tisdag.
- Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
beklagar stavningen, var mängda stressad när jag skrev det, skulle ha prov. Ja, jag syftar på order of battle
Jag behöver veta vart de svenska divisionerna fans och hur många det var. Skulle även va tacksam om ni viste OB:n över de svenska Flottiljerna.
Vilka Generalerna som bestämde över vilka arméer, det skulle inte vara så dumt att veta.
Jag behöver veta vart de svenska divisionerna fans och hur många det var. Skulle även va tacksam om ni viste OB:n över de svenska Flottiljerna.
Vilka Generalerna som bestämde över vilka arméer, det skulle inte vara så dumt att veta.
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9349
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Hittade en del information i Sveriges arméförband under 1900-talet av Christian Braunstein Statens försvarshistoriska museer 2003.
1937-1941 fanns följande högre förband:
I. arméfördelningen HK Hälsingborg
II. arméfördelningen HK Östersund
III. arméfördelningen HK Skövde
IV. arméfördelningen HK Stockholm
Övre Norrlands trupper HK Boden
Gotlands trupper HK Visby
Not. arméfördelning (senare bara fördelning) var den svenska beteckningen för vad som i andra arméer kallas division. 1940.07.01 till 1941.04.01 uppsattes ytterligare femfördelningar av Övre Norrlands trupper, Norra, Södra och Västra militärområdena. 1941.08.01 var 1941års krigsorganisation genomförd enligt följande:
I. förd.
Kungl. Norra skånska regementet (I 6) Kristianstad
Kungl. Kronobergs regemente (I 11) Växjö
Kungl. Jönköping-Kalmar regemente (I 12) Eksjö
II. förd.
Kungl. Jämtlands fältjägarregemente (I 5) Östersund
Kungl. Västernorrlands regemente (I21) Sollefteå
Kungl. Härjedalens fältjägarregemente (I 35, I 5:s dubbleringsregemente uppsatt 1941)
III. förd.
Kungl. Älvsborgs regemente (I 15 ) Borås
Kungl. Hallands regemente (I 16) Halmstad
Kungl. Bohusläns regemente (I 17) Uddevalla
IV. förd.
Kungl. Livgrenadjärregementet (I 4) Linköping
Kungl. Upplands regemente (I 8) Uppsala
Kungl. Stockholms regemente (I 31, dubbleringsregemente)
XI. förd.
Kungl. Malmöhus regemente (I 37, I 6:s? dubbleringsregemente)
Kungl. Södra Smålands regemente (I 41, I 11:s? dubbleringsregemente)
Kungl. Norra Smålands regemente (1 12:s dubbleringsregemente)
XII. förd.
Kungl. Hälsinge regemente (I 14) Gävle
Kungl. Gästrike regemente (I 44, I 14:s ? dubbleringsregemente)
Kungl. Ångermanlands regemente (I 51, I 21:s dubbleringsregemente)
XIII. förd.
Kungl. Västgöta regemente (I 45, I 15:s dubbleringsregemente)
Kungl. Varbergs regemente (I 46, I 16:s dubbleringsregemente)
Kungl. Göteborgs regemente (I 47, I 17:s? dubblerings regemente)
forts. följer ...
1937-1941 fanns följande högre förband:
I. arméfördelningen HK Hälsingborg
II. arméfördelningen HK Östersund
III. arméfördelningen HK Skövde
IV. arméfördelningen HK Stockholm
Övre Norrlands trupper HK Boden
Gotlands trupper HK Visby
Not. arméfördelning (senare bara fördelning) var den svenska beteckningen för vad som i andra arméer kallas division. 1940.07.01 till 1941.04.01 uppsattes ytterligare femfördelningar av Övre Norrlands trupper, Norra, Södra och Västra militärområdena. 1941.08.01 var 1941års krigsorganisation genomförd enligt följande:
I. förd.
Kungl. Norra skånska regementet (I 6) Kristianstad
Kungl. Kronobergs regemente (I 11) Växjö
Kungl. Jönköping-Kalmar regemente (I 12) Eksjö
II. förd.
Kungl. Jämtlands fältjägarregemente (I 5) Östersund
Kungl. Västernorrlands regemente (I21) Sollefteå
Kungl. Härjedalens fältjägarregemente (I 35, I 5:s dubbleringsregemente uppsatt 1941)
III. förd.
Kungl. Älvsborgs regemente (I 15 ) Borås
Kungl. Hallands regemente (I 16) Halmstad
Kungl. Bohusläns regemente (I 17) Uddevalla
IV. förd.
Kungl. Livgrenadjärregementet (I 4) Linköping
Kungl. Upplands regemente (I 8) Uppsala
Kungl. Stockholms regemente (I 31, dubbleringsregemente)
XI. förd.
Kungl. Malmöhus regemente (I 37, I 6:s? dubbleringsregemente)
Kungl. Södra Smålands regemente (I 41, I 11:s? dubbleringsregemente)
Kungl. Norra Smålands regemente (1 12:s dubbleringsregemente)
XII. förd.
Kungl. Hälsinge regemente (I 14) Gävle
Kungl. Gästrike regemente (I 44, I 14:s ? dubbleringsregemente)
Kungl. Ångermanlands regemente (I 51, I 21:s dubbleringsregemente)
XIII. förd.
Kungl. Västgöta regemente (I 45, I 15:s dubbleringsregemente)
Kungl. Varbergs regemente (I 46, I 16:s dubbleringsregemente)
Kungl. Göteborgs regemente (I 47, I 17:s? dubblerings regemente)
forts. följer ...
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9349
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
XIV. förd.
Kungl. Nerikes regemente (I 33, I 3:s? dubbleringsregemente)
Kungl. Östgöta regemente (I 34, I 4:s? dubbleringsregemente)
Kungl. Roslagens regemente (I 38, I 8:s dubbleringsregemente)
XV. förd.
Kungl. Norrbottens regemente (I 19) Boden
Kungl. Västerbottens regemente (I 20) Umeå
Kungl. Lapplands regemente (I 50, I 20:s dubbleringsregemente)
XVI. förd.
Kungl. Värmlands regemente (I 2) Karlstad
Kungl. Livregementets grenadjärer (I 3) Örebro
Kungl. Dalregementet (I 13) Falun
Utanför fördelningarna: Kungl. Gotlands infanteriregemente (I 18) Visby
I. milot uppsatte I. förd. och XI. förd.
II. milot uppsatte II. förd. och XII. förd.
III. milot uppsatte III. förd. och XIII. förd.
IV. milot uppsatte IV. förd. och XVI. förd.
V. milot uppsatte XVI. förd.
VI. milot uppsatte XV. förd.
Kungl. Södra skånska regementet (I 7) Ystad motoriserades och bildade 1943 7. motorbrigaden
1937 bildade de kvarvarande fyra kavalleriregementena (K 1 Kungl. Livregementet till häst Stockholm, K 2 Kungl. Skånska kavalleriregementet Helsingborg, K 3 Kungl. Livregementets husarer Skövde och K 4 Kungl. Norrlands dragonregemente Umeå) 1. kavalleribrigaden. Denna motoriserades 1941 och blev 8. motorbrigaden, vilken 1943 överfördes till de nybildade pansartrupperna som 8. pansarbrigaden. K 2 blev 1942.10.01 P 2 Kungl. Skånska pansarregementet.
Kungl. Skaraborgs regemente I 9, överfördes 1942 till pansartrupperna som P 4 Kungl. Skaraborgs pansarregemente. P 4 uppsatte 1943 9. pansarbrigaden.
Kungl. Södermanlands regemente I 10, överfördes också det till pansartrupperna som P 3 Kungl. Södermanlands pansarregemente. Detta uppsatte 1943 10. pansarbrigaden.
1939.09.30 indrogs Kungl. Göta Livgarde (I 2). 1943 började återuppsättandet av regementet som ett pansarförband - P 1 Kungl. Göta pansarlivgarde.
Artilleriet utgjordes av:
A 1 Kungl. Svea artilleriregemente Stockholm
A 2 Kungl. Göta artilleriregemente Göteborg (Kviberg)
A 3 Kungl. Wendes artilleriregemente Kristianstad
A 4 Kungl. Norrlands artilleriregemente Östersund
A 5 Kungl. Norrbottens artillerikår Boden
A 6 Kungl. Smålands artilleriregemente (1928.01.01 till 1942.10.01 Kungl. Smålands arméartilleriregemente) Jönköping
A 7 Kungl. Gotlands artillerikår Visby
A 8 Kungl. Bodens artilleriregemente (fästningsartilleri) Boden
A 9 Kungl. Bergslagens artilleriregemente Kristinehamn. Började uppsättas 1943 som ett tungt kårartilleriregemente.
1942.10.01 utbröts luftvärnet ur artillleriet och bildade ett självständigt truppslag.
Lv 1 (fd. A 9) Kungl. Karlsborgs luftvärnsregemente Karlsborg
Lv 2 (fd. a 10) Kungl. Östgöta luftvärnsregemente Linköping
Lv 3 (fd. A 11) Kungl. Stockholms luftvärnsregemente Stockholm
Lv 4 Kungl. Skånska luftvärnskåren Malmö
Lv 5 Kungl. Sundsvalls luftvärnskår Sundsvall
Lv 6 Kungl. Göteborgs luftvärnskår Göteborg
Lv 7 Kungl. Luleå luftvärnskår Luleå
Ingenjörstrupperna:
Ing 1 Kungl. Svea ingenjörskår Solna
Ing 2 Kungl. Göta ingenjörskår Eksjö
Ing 3 Kungl. Norrlands ingenjörskår Boden
Signaltrupperna bestod av ett regemente S 1 Kungl. Signalregemetet i Solna med kompanier i Skövde (S 1Sk), Boden (S 1B) och Kristianstad (S 1K)
Kungl. Nerikes regemente (I 33, I 3:s? dubbleringsregemente)
Kungl. Östgöta regemente (I 34, I 4:s? dubbleringsregemente)
Kungl. Roslagens regemente (I 38, I 8:s dubbleringsregemente)
XV. förd.
Kungl. Norrbottens regemente (I 19) Boden
Kungl. Västerbottens regemente (I 20) Umeå
Kungl. Lapplands regemente (I 50, I 20:s dubbleringsregemente)
XVI. förd.
Kungl. Värmlands regemente (I 2) Karlstad
Kungl. Livregementets grenadjärer (I 3) Örebro
Kungl. Dalregementet (I 13) Falun
Utanför fördelningarna: Kungl. Gotlands infanteriregemente (I 18) Visby
I. milot uppsatte I. förd. och XI. förd.
II. milot uppsatte II. förd. och XII. förd.
III. milot uppsatte III. förd. och XIII. förd.
IV. milot uppsatte IV. förd. och XVI. förd.
V. milot uppsatte XVI. förd.
VI. milot uppsatte XV. förd.
Kungl. Södra skånska regementet (I 7) Ystad motoriserades och bildade 1943 7. motorbrigaden
1937 bildade de kvarvarande fyra kavalleriregementena (K 1 Kungl. Livregementet till häst Stockholm, K 2 Kungl. Skånska kavalleriregementet Helsingborg, K 3 Kungl. Livregementets husarer Skövde och K 4 Kungl. Norrlands dragonregemente Umeå) 1. kavalleribrigaden. Denna motoriserades 1941 och blev 8. motorbrigaden, vilken 1943 överfördes till de nybildade pansartrupperna som 8. pansarbrigaden. K 2 blev 1942.10.01 P 2 Kungl. Skånska pansarregementet.
Kungl. Skaraborgs regemente I 9, överfördes 1942 till pansartrupperna som P 4 Kungl. Skaraborgs pansarregemente. P 4 uppsatte 1943 9. pansarbrigaden.
Kungl. Södermanlands regemente I 10, överfördes också det till pansartrupperna som P 3 Kungl. Södermanlands pansarregemente. Detta uppsatte 1943 10. pansarbrigaden.
1939.09.30 indrogs Kungl. Göta Livgarde (I 2). 1943 började återuppsättandet av regementet som ett pansarförband - P 1 Kungl. Göta pansarlivgarde.
Artilleriet utgjordes av:
A 1 Kungl. Svea artilleriregemente Stockholm
A 2 Kungl. Göta artilleriregemente Göteborg (Kviberg)
A 3 Kungl. Wendes artilleriregemente Kristianstad
A 4 Kungl. Norrlands artilleriregemente Östersund
A 5 Kungl. Norrbottens artillerikår Boden
A 6 Kungl. Smålands artilleriregemente (1928.01.01 till 1942.10.01 Kungl. Smålands arméartilleriregemente) Jönköping
A 7 Kungl. Gotlands artillerikår Visby
A 8 Kungl. Bodens artilleriregemente (fästningsartilleri) Boden
A 9 Kungl. Bergslagens artilleriregemente Kristinehamn. Började uppsättas 1943 som ett tungt kårartilleriregemente.
1942.10.01 utbröts luftvärnet ur artillleriet och bildade ett självständigt truppslag.
Lv 1 (fd. A 9) Kungl. Karlsborgs luftvärnsregemente Karlsborg
Lv 2 (fd. a 10) Kungl. Östgöta luftvärnsregemente Linköping
Lv 3 (fd. A 11) Kungl. Stockholms luftvärnsregemente Stockholm
Lv 4 Kungl. Skånska luftvärnskåren Malmö
Lv 5 Kungl. Sundsvalls luftvärnskår Sundsvall
Lv 6 Kungl. Göteborgs luftvärnskår Göteborg
Lv 7 Kungl. Luleå luftvärnskår Luleå
Ingenjörstrupperna:
Ing 1 Kungl. Svea ingenjörskår Solna
Ing 2 Kungl. Göta ingenjörskår Eksjö
Ing 3 Kungl. Norrlands ingenjörskår Boden
Signaltrupperna bestod av ett regemente S 1 Kungl. Signalregemetet i Solna med kompanier i Skövde (S 1Sk), Boden (S 1B) och Kristianstad (S 1K)
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9349
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Trängtrupperna:
T 1 Kungl. Svea trängkår Linköping
T 2 Kungl. Göta trängkår Skövde
T 3 Kungl. Norrlands trängkår Sollefteå
T 4 Kungl. Skånska trängkåren Hässleholm
Intendenturtrupperna:
Int 1 Första intendenturkompaniet Stockholm (Västerhaninge)
Int 2 Karlsborg
Int 3 Boden
Tygtrupperna:
Tyg 1 Första tygkompaniet Stockholm
Tyg 2 enligt boken uppsatt först 1947
Tyg 3 Stockholm uppsatt 1943
Artilleriet, luftvärnet, ingenjörstrupperna m.fl. mobiliserade ett antal krigsförband som dock inte finns omnämnda i Braunsteins bok. De angivna garnisonsorterna är de fredstida.
T 1 Kungl. Svea trängkår Linköping
T 2 Kungl. Göta trängkår Skövde
T 3 Kungl. Norrlands trängkår Sollefteå
T 4 Kungl. Skånska trängkåren Hässleholm
Intendenturtrupperna:
Int 1 Första intendenturkompaniet Stockholm (Västerhaninge)
Int 2 Karlsborg
Int 3 Boden
Tygtrupperna:
Tyg 1 Första tygkompaniet Stockholm
Tyg 2 enligt boken uppsatt först 1947
Tyg 3 Stockholm uppsatt 1943
Artilleriet, luftvärnet, ingenjörstrupperna m.fl. mobiliserade ett antal krigsförband som dock inte finns omnämnda i Braunsteins bok. De angivna garnisonsorterna är de fredstida.
-
theeverything
- Medlem
- Inlägg: 52
- Blev medlem: 21 oktober 2003, 22:33
- Ort: Stockholm
Utan att ha vetenskapligt granskat det så gissar jag på att det var nog inte mer sex st uppdelade på två regementen.theeverything skrev:Kanske frågan är lite OT men ändå. Hur många infanteribataljoner hade en (infanteri) fördelning (med tanke på att övriga länders divisioner hade 9 eller 12)?
Det kan ha varit så få som två per regemente.
Det är iofs beroende på vilken år man talar om.
12 bat till 1937 då man började omorganisera sig från 4 till 6 fördelningar a 9 bataljoner. Dock fick varje fördelning mer artilleri så antalet skyttesoldater ökade inte men totala eldkraften.theeverything skrev:Kanske frågan är lite OT men ändå. Hur många infanteribataljoner hade en (infanteri) fördelning (med tanke på att övriga länders divisioner hade 9 eller 12)?
Fast det kom ett krig emellan och så småning om vart det 10 fördelningar a 9 bataljoner.
- 1939 ca 20 000 mantheeverything skrev: Vad var personalstyrkan hos en fördelning?
Kårartilleriet A6 + brigadernas egna artilleri.theeverything skrev: Hade vi artilleribataljoner utanför fördelningarna?
Cheers
/John T.