Tack för stödet, Robert!
Jag lägger in ett par artiklar från NE om mina tänkbara kanditater så får vi diskutera utifrån detta. Allt för att sätta in nya "ljus".
Weibull, Jörgen, 1924–98, historiker, docent i Lund 1957, professor vid universitetet i Århus 1967–73, rektor för Ålborgs universitetscenter 1973–76, professor vid Göteborgs universitet 1977–90; jfr släktartikel Weibull. W. disputerade 1957 på avhandlingen Carl Johan och Norge 1810–1814 och fullföljde sina skandinaviska studier med Inför unionsupplösningen 1905: Konsulatfrågan (1962). Han skrev också Lunds universitets historia: 4 1868–1968 (1968) och utgav flera populärhistoriska arbeten samt översikten Sveriges historia (1993), översatt till ett tiotal språk. W. framträdde i det välkända TV-programmet "Fråga Lund" 1962–82 och i flera radioprogram, bl.a. serien "Historia på plats".
Weibull, Martin, 1835–1902, historiker, e.o. professor i Lund 1878–88, ordinarie från 1888; jfr släktartikel Weibull. W:s huvudintresse var stormaktstidens historia, men han initierade också skånsk lokalhistoria och skrev Lunds universitets historia 1668–1868 (1–2, 1868–76; tillsammans med Elof Tegnér). W:s uppsats "Mémoires de Chanut" (i Svensk historisk tidskrift 1887–88) innebar ett genombrott för en källkritisk behandling av memoarlitteraturen. Ett viktigt initiativ var de många samlingar till Skånes historia som han redigerade och publicerade. W. var en lysande föreläsare, en utmärkt stilist och fängslade i hög grad sin samtid. Som ivrig skandinavist befrämjade han samarbetet mellan de nordiska ländernas universitet.
Weibull, Curt, 1886–1991, historiker, professor vid Göteborgs högskola 1927–53, rektor där 1936–46; jfr släktartikel Weibull. W. utvecklade tillsammans med brodern Lauritz Weibull den radikala, franskinspirerade källkritiska metoden och en historiesyn baserad på den rationella människan. Hans avhandling gällde Saxos "Gesta danorum", och kring tidigmedeltida ämnen skrev W. ett stort antal banbrytande uppsatser. W:s andra stora forskningsuppgift gällde drottning Kristina. Efter flera uppsatser i ämnet framlade han monografin Drottning Christina (1931), som ger en helt ny syn på drottningen och tronavsägelsen. Hennes handlande präglas i W:s bild främst av logisk rationalitet, inte av personliga hänsyn. W. fortsatte sitt konsekventa vetenskapliga författarskap ända till sin död vid 105 års ålder. Hans universitetspolitiska arbete skapade bl.a. förutsättningar för tillkomsten av Göteborgs universitet 1954. Han satsade även sina krafter på Göteborgs stadsbibliotek och Göteborgs museum. Vidare fungerade han som ordförande i Svenska Lloyd. Under kriget gav W. som rektor för högskolan flyktingar från Danmark och Norge effektiv hjälp.
Carlsson, Sten, 1917–89, historiker, professor i Uppsala 1956–83; son till Gottfrid Carlsson och bror till Arvid Carlsson. Redan 1949 publicerades hans banbrytande socialhistoriska arbete Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700–1865, ett ämne som han även skrivit om i bl.a. Den sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866 (1966). Ett centralt politiskt ämne togs upp i Lantmannapolitiken och industrialismen (1954), ett annat i Byråkrati och borgarstånd under frihetstiden (1963). C:s lokalhistoriska intresse var riktat mot Småland och resulterade bl.a. i Mellan Bolmen och Holaveden (1951) och Anderstorp (1980). Tillsammans med Jerker Rosén utgav han 1961 universitetsläroboken Svensk historia och var redaktör och en av huvudförfattarna i Den svenska historien (1–10, 1961–68). C. framstår som en av det senare 1900-talets mest produktiva och engagerade svenska historiker.
Rosén, Jerker, 1909–76, historiker, professor i Uppsala 1953–54, i Lund 1954–75. R. specialiserade sig på svensk medeltidshistoria med bl.a. avhandlingen Striden mellan Birger Magnusson och hans bröder (1939) och Kronoavsöndringar under äldre medeltid (1949). Ett annat intresseområde var den svenska stormaktstiden, där R. dels behandlade Skånes försvenskning och svensk utrikespolitik, dels skrev Lunds universitets historia 1: 1668–1709 (1968). Han utgav universitetsläroboken Svensk historia 1: Tiden före 1718 (1962; 3:e uppl. 1969), som bildade stommen i del 1–5 av Den svenska historien (1–10, 1966–68).
Höjer, Torvald, jr, 1906-62, historiker, professor vid Stockholms högskola 1950-62; jfr släktartikel Höjer. H:s huvudområde som historiker var Karl Johan-tidens historia, medan hans starka utrikespolitiska intresse främst gjorde sig gällande i hans publicistiska verksamhet i Svenska Dagbladet och i Svensk Tidskrift. Han utgav bl.a. en trebandig Karl XIV Johan-biografi (1939-60).
Carlsson, Gottfrid, 1887–1964, historiker, professor i Lund 1925–54. C. specialiserade sig på den senare medeltidens och tidiga Vasatidens svenska historia och gjorde inlägg i flera centrala debatter: om Kalmarunionen, om Arboga möte 1435 och om Stockholms blodbad. Hans huvudarbete är syntesen över tidsskedet 1389–1448 i Sveriges historia till våra dagar (3, 1941). Mycket spridd blev hans populära skrift Medeltidens nordiska unionstanke (1945). C. var far till Arvid och Sten Carlsson.
Det får räcka, syftet är återigen att diskutera utifrån dessa kanditater, om det finns flera så är det också välkommet.
Stefan
