På dragstället
-
Johan Matsson
- Medlem
- Inlägg: 1000
- Blev medlem: 27 juli 2003, 15:41
På dragstället
Ämnet att dra vikingaskepp har varit uppe någon gång förut men jag har inte hittat någon egen tråd.
Expeditionerna Aifur och Vittfarne har vad jag förstår visat att det går men att det är tungt att dra en liten båt på land. Särskilt längre sträckor. Men då gäller det en båt med en besättning. En flotta har många små båtar och en besättning per båt. Ett par eller flera båtars besättningar drar en eller ett par båtar åt gången. Kanske fler båtar dras samtidigt på detta sätt. Med fler än en besättning per båt. Övriga vilar, äter, sover, håller vakt eller gör någonting annat under tiden. Eller så drar helt enkelt alla samtidigt men bara några båtar åt gången. Det borde gå smidigare på detta sätt. Förutom att använda djur som hjälpmedel förstås.
Vad är starkaste teorierna om detta?
Kan det, delvis, ha gått till på det här sättet?
Var det lätt att få tag på djur på plats?
Expeditionerna Aifur och Vittfarne har vad jag förstår visat att det går men att det är tungt att dra en liten båt på land. Särskilt längre sträckor. Men då gäller det en båt med en besättning. En flotta har många små båtar och en besättning per båt. Ett par eller flera båtars besättningar drar en eller ett par båtar åt gången. Kanske fler båtar dras samtidigt på detta sätt. Med fler än en besättning per båt. Övriga vilar, äter, sover, håller vakt eller gör någonting annat under tiden. Eller så drar helt enkelt alla samtidigt men bara några båtar åt gången. Det borde gå smidigare på detta sätt. Förutom att använda djur som hjälpmedel förstås.
Vad är starkaste teorierna om detta?
Kan det, delvis, ha gått till på det här sättet?
Var det lätt att få tag på djur på plats?
-
Christer Samuelsson
- Medlem
- Inlägg: 844
- Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
- Ort: Wilattunge
Re: På dragstället
Läs gärna detta:hannberg skrev:Ämnet att dra vikingaskepp har varit uppe någon gång förut men jag har inte hittat någon egen tråd.
Expeditionerna Aifur och Vittfarne har vad jag förstår visat att det går men att det är tungt att dra en liten båt på land. Särskilt längre sträckor. Men då gäller det en båt med en besättning. En flotta har många små båtar och en besättning per båt. Ett par eller flera båtars besättningar drar en eller ett par båtar åt gången. Kanske fler båtar dras samtidigt på detta sätt. Med fler än en besättning per båt. Övriga vilar, äter, sover, håller vakt eller gör någonting annat under tiden. Eller så drar helt enkelt alla samtidigt men bara några båtar åt gången. Det borde gå smidigare på detta sätt. Förutom att använda djur som hjälpmedel förstås.
Vad är starkaste teorierna om detta?
Kan det, delvis, ha gått till på det här sättet?
Var det lätt att få tag på djur på plats?
http://www.algonet.se/~ukforsk/halvagar.htm#dragrannan
Det verkar lite väl enkelt, dock kan jag inte sätta fingret på någon direkt galenskap, Medela gärna om ni hittar något. Så torde dessa drag vara omtalade i sagamaterialet, jag kan dock inte komma på var detta är omtalat.
Arkeologiska bevis förefaller finnas.
Hälsningar
Christer Samuelsson.
Hej! Är ny här. Blev intresserad av några frågeställningar och ville delta.
Frågan om båtlyftning har intresserat mig i många år och jag tänkte tipsa
om norsk forskning. I den norska arkeologitidningen "Spor" (kommer inte
ihåg vilket nr men tror det var årgång -96) skrev Paal Age Nymoen om edning
i Norge. Han har hittat dokument som beskriver edning, kartor med utsatta edvägar
samt träkonstruktioner av den typ som finns i Bro, Uppland. I Norge har
dessa platser namnet Eid. I Trollhättan finns Edsvägen som efter ett påbud
från drottning Kristina skulle göras i ordning för hjulburen trafik. Även här har diken med
ekstockar påträffats. Vid ätten Trolles gods i Ed i Småland finns ett sysytem av diken över
ett näs. På ort har man alltid talat om "trollarna på Ed". Rent spekulativt skulle
man kunna översätta trollar med trålare eller dragare. Efter Ätran finns en Kraftverksstation invid
en led som heter trollvägen. Sedan har vi ju trollhättan osv. Allt blir väl ganska spekulativt om
än sannolikt. Karl XII ska ha edat vid bohusländska Blomvåg inför anfallet på Norge
Enligt språkvetenskapen betyder Ed detsamma som att gå.
Till sist, i nordvästNorge rullar man fortfarande på stock vid sjösättning av nya småbåtar.
De lägger ut längsgående stockar som en räls sen lägger dem stockar på tvären ovanpå som
sedan kölen glider och rullar på allt efter omständigheter. Denna teknik förhindrar att man
fastnar med stockar i sandig terräng. De försök som har gjorts utan stockräls tyder på att
det är lättast att låta kölen glida på våta kalhuggna stockar.
MVH
Andreas
Frågan om båtlyftning har intresserat mig i många år och jag tänkte tipsa
om norsk forskning. I den norska arkeologitidningen "Spor" (kommer inte
ihåg vilket nr men tror det var årgång -96) skrev Paal Age Nymoen om edning
i Norge. Han har hittat dokument som beskriver edning, kartor med utsatta edvägar
samt träkonstruktioner av den typ som finns i Bro, Uppland. I Norge har
dessa platser namnet Eid. I Trollhättan finns Edsvägen som efter ett påbud
från drottning Kristina skulle göras i ordning för hjulburen trafik. Även här har diken med
ekstockar påträffats. Vid ätten Trolles gods i Ed i Småland finns ett sysytem av diken över
ett näs. På ort har man alltid talat om "trollarna på Ed". Rent spekulativt skulle
man kunna översätta trollar med trålare eller dragare. Efter Ätran finns en Kraftverksstation invid
en led som heter trollvägen. Sedan har vi ju trollhättan osv. Allt blir väl ganska spekulativt om
än sannolikt. Karl XII ska ha edat vid bohusländska Blomvåg inför anfallet på Norge
Enligt språkvetenskapen betyder Ed detsamma som att gå.
Till sist, i nordvästNorge rullar man fortfarande på stock vid sjösättning av nya småbåtar.
De lägger ut längsgående stockar som en räls sen lägger dem stockar på tvären ovanpå som
sedan kölen glider och rullar på allt efter omständigheter. Denna teknik förhindrar att man
fastnar med stockar i sandig terräng. De försök som har gjorts utan stockräls tyder på att
det är lättast att låta kölen glida på våta kalhuggna stockar.
MVH
Andreas
- Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
Vi har väl sett för många framställningar med tvärställda stockar som hjul, under såväl vikingaskepp som egyptiska jättestatyer, pyramidblock etc. De övningar som Vittfarne-farare m.fl. ägnat sig åt har ju också alltid haft tvärställda stockar. Finns det kanske någon skillnad mellan tillfälliga förflyttningar och permanenta? Längsgående "räls" är ju f.ö. det som tillämpas vid vanliga sjösättningar, fast jag har aldrig sett ett iscensättande med forntida förtecken.
Det vore intressant att se ett försök med ett permanent "ed" nånstans, med utgrävt dike, räls etc. Med tanke på den betydelse de haft så borde det gå att engagera folk...
(Edit: Vittfarne och ingenting annat...)
Det vore intressant att se ett försök med ett permanent "ed" nånstans, med utgrävt dike, räls etc. Med tanke på den betydelse de haft så borde det gå att engagera folk...
(Edit: Vittfarne och ingenting annat...)
Senast redigerad av 1 Hexmaster, redigerad totalt 2 gånger.
Eller spår av. Det verkar ju nästan otroligt att alla spår efter sådana anläggningar skulle vara helt borta (om inte annat så borde väl folkloristerna kunna gräva fram nån rysk folksaga om stockräls på eden). Ö h tycker jag nog att hela paketet med transporter över landtungor etc verkar väl fantasifulla. Och då är jag fullt medveten om alla belägg för nordbor i Levanten och allt centralasiatiskt silvier i Norden. Så på nåt sätt gjorde de ju.Hexmaster skrev:Det vore intressant att se ett försök med ett permanent "ed" nånstans, med utgrävt dike, räls etc.
/ Probstner
- B Wadbring
- Medlem
- Inlägg: 21
- Blev medlem: 19 januari 2004, 11:41
- Ort: Lagmansholm, Västergötland
- Kontakt:
Trollhättan hette förr Edet och kanske att Troll- kommer av ordet drag, jmfr trollingfiske, alltså platsen där man drog båtarna. Båtarna skall här ha dragits i dragrännor som invändigt var fodrade med blålera som vattenbegöts för minskad friktion. Någonstans strax nedanför fallen lär det inne bland träden finnas tre stycken i bredd (vikingadiket?).21 Rmspto skrev:I Trollhättan finns det ett "ed" västra sidan av fallet kallat vikinga diket.
I området finns flera fornborgar och strax ovan fallen låg ju Ekholms slott, så dragandet har varit väl övervakat.
Länk till Edsvägen hos Trollhättebygdens Släktforskare.
Bengan
Eh, hurdå? Är det en sorts modern myt menar du? Med rätt båt och rätt last och tränad besättning och lite hjälp från lokalbefolkning och i en anpassad anläggning dessutom kan man ju tjäna oerhört mycket tid etc. på att ta landvägen jämfört med vattenvägen, om det senare alls är möjligt.Probstner skrev:Ö h tycker jag nog att hela paketet med transporter över landtungor etc verkar väl fantasifulla.
Med tanke på anläggningarnas art - stockar i ett dike? - och att de inte vart i bruk sen medeltiden så är påtagliga fysiska spår inte något jag direkt förväntar mig. Vikingadiket i Trollhättan känner jag inte närmare till, men om det nu kan spåras tillbaka till perioden ifråga - varför inte?
Som det skrivits ovan föreligger fynd av dragrännor och även av kanaler.
Här finns en lång artikel på ämnet båtdrag - kan inte uttala mig om kvaliten, har bara "bokmärkt" den som intressant.
/N B
Här finns en lång artikel på ämnet båtdrag - kan inte uttala mig om kvaliten, har bara "bokmärkt" den som intressant.
/N B
Problemet med edplatserna är att de ligger vid viktiga leder
ofta vid vattenfall som i Trollhättan. Detta gör att de spår
som finns är mycket skadade av Vattenkraftutbyggnaden och
slussar mm. Edningen i sig är definitivt ingen fantasi. Det
finns hur många reseskildringar som helst som omtalar edning.
Kanotister brukar denna teknik dagligen. Lämningar efter fasta
edkonstruktioner finns både i Sverige och utomlands.
Till och med hällristningar med båtlyftare finns.
Den historiskt mest kända är väl den som de gamla grekerna använde
strax utanför Korint för att ta sig mellan de bägge haven.
Lösningen med att lägga längsgående stockar i botten har
som sagt redan visats i ett TV-program om norsk båtbyggarteknik.
Det skulle vara intressant att få veta hur ex.AIfur-gänget löste
transporter över sandiga partier, dvs om de testat denna metod.
Andreas
ofta vid vattenfall som i Trollhättan. Detta gör att de spår
som finns är mycket skadade av Vattenkraftutbyggnaden och
slussar mm. Edningen i sig är definitivt ingen fantasi. Det
finns hur många reseskildringar som helst som omtalar edning.
Kanotister brukar denna teknik dagligen. Lämningar efter fasta
edkonstruktioner finns både i Sverige och utomlands.
Till och med hällristningar med båtlyftare finns.
Den historiskt mest kända är väl den som de gamla grekerna använde
strax utanför Korint för att ta sig mellan de bägge haven.
Lösningen med att lägga längsgående stockar i botten har
som sagt redan visats i ett TV-program om norsk båtbyggarteknik.
Det skulle vara intressant att få veta hur ex.AIfur-gänget löste
transporter över sandiga partier, dvs om de testat denna metod.
Andreas