Detta hemska "sta" - Kista, Hjulsta...
Detta hemska "sta" - Kista, Hjulsta...
Varifrån kommer egentligen detta hemska svenska ortsnamnet "sta"? Jag tycker det låter hemskt fult och ologiskt. varför inte stad? Eller by? Är sta något mellanting?
Nä, "-sta" har inte mycket med moderna tätorter att göra:
Min fetstil.Till de äldsta namntyperna hör namn som ursprungligen slutade på -hem "hemvist, boplats" (Fåglum, Markim, Björnome), på -vin "betesmark" (Gäsene, Kälvene, Nöre) och på -löv/-lev " arvegods" (Burlöv, Eslöv, Vinslöv). De kan ha skapats redan vid vår tideräknings början. I dag är många av de här äldsta namnen så förändrade att vi har svårt att se vilken typ de tillhör. Lite yngre är t.ex. namn med efterleden -sta(d) "ställe, plats" (Gällstad, Knivsta, Märsta) och många namn på -by "boplats, by, gård" (Forsby, Marby, Sundby). De hör i huvudsak till folkvandringstid och vikingatid (ca 400–1000 e.Kr.). Ännu yngre är t.ex. bebyggelsenamn på ursprungligt -boda "bodar" (Eringsboda, Falsterbo, Pålsboda, Äppelbo), -hult "skog" (Fagerhult, Älmhult) och -torp "utflyttad gård, nybygge" senare "dagsverkstorp" (Anderstorp, Mickelstorp, Snickartorp).
http://www.raa.se/landskap/svar6.asp
-
Johan Matsson
- Medlem
- Inlägg: 1000
- Blev medlem: 27 juli 2003, 15:41
Hm, inte så ofta nuförtiden som man ser estetiska kriterier tillämpas på ortnamn... Du verkar utgå ifrån att det är slarvigt uttal det är frågan om, alltså något dåligt; men som RAÄ nämner så är det inte slarv utan ålder, vilket ju är någonting bra.
Det finns otaliga exempel på kartritare som "korrigerat" bort gamla eller urgamla ord på ovan nämnda sätt. Närliggande (för mig) exempel: "Klässholmen", vars "kläss" nog är samma ord som engelska close och anspelar på att holmarna ligger så nära varandra, blev "förtydligat" Klädesholmen... Eller Rönnäng, där nog en och annan äng med rönnar pekats ut, när det i själva verket är den i sammanhanget så pålitliga röjningen som avses.
Det finns otaliga exempel på kartritare som "korrigerat" bort gamla eller urgamla ord på ovan nämnda sätt. Närliggande (för mig) exempel: "Klässholmen", vars "kläss" nog är samma ord som engelska close och anspelar på att holmarna ligger så nära varandra, blev "förtydligat" Klädesholmen... Eller Rönnäng, där nog en och annan äng med rönnar pekats ut, när det i själva verket är den i sammanhanget så pålitliga röjningen som avses.
Om så inte är fallet så är det ännu värre. Då är denna fula benämning ett vedertaget historiskt faktum. Gudars skymning!Hexmaster skrev:Hm, inte så ofta nuförtiden som man ser estetiska kriterier tillämpas på ortnamn... Du verkar utgå ifrån att det är slarvigt uttal det är frågan om, alltså något dåligt; men som RAÄ nämner så är det inte slarv utan ålder, vilket ju är någonting bra.
Det finns otaliga exempel på kartritare som "korrigerat" bort gamla eller urgamla ord på ovan nämnda sätt. Närliggande (för mig) exempel: "Klässholmen", vars "kläss" nog är samma ord som engelska close och anspelar på att holmarna ligger så nära varandra, blev "förtydligat" Klädesholmen... Eller Rönnäng, där nog en och annan äng med rönnar pekats ut, när det i själva verket är den i sammanhanget så pålitliga röjningen som avses.
Jag tycker det låter hemskt fult, lite bondskt på något sätt, och inte trevligt sörgårdsidylliskt bondskt, utan hembränt, oborstade lantisar bondskt... :-/
Det finns väl ett par Djauvik på Gotland som blivit Djupvik (i st f kanske rättare Dyvik om man prompt skall vara skriftspråklig).Hexmaster skrev:Hm, inte så ofta nuförtiden som man ser estetiska kriterier tillämpas på ortnamn... Du verkar utgå ifrån att det är slarvigt uttal det är frågan om, alltså något dåligt; men som RAÄ nämner så är det inte slarv utan ålder, vilket ju är någonting bra.
Det finns otaliga exempel på kartritare som "korrigerat" bort gamla eller urgamla ord på ovan nämnda sätt. Närliggande (för mig) exempel: "Klässholmen", vars "kläss" nog är samma ord som engelska close och anspelar på att holmarna ligger så nära varandra, blev "förtydligat" Klädesholmen... Eller Rönnäng, där nog en och annan äng med rönnar pekats ut, när det i själva verket är den i sammanhanget så pålitliga röjningen som avses.
/ Probstner
Finns en gård (två gårdar, faktisk) i mina hemtrakter med det fransksklingande namnet Paris (Stora och Lilla Paris till och med). Men detta ska på ortens mål uttalas Faris, alltså med "f"-ljud i början och betoningen på första stavelsen. Min gissning är att den är någon lantmätare som dribblat bort ett "h" i stavningen Pharis.
- Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
- sibiriska tigern
- Medlem
- Inlägg: 579
- Blev medlem: 13 maj 2004, 15:56
- Ort: Lund
- sibiriska tigern
- Medlem
- Inlägg: 579
- Blev medlem: 13 maj 2004, 15:56
- Ort: Lund
-
Johan Matsson
- Medlem
- Inlägg: 1000
- Blev medlem: 27 juli 2003, 15:41
Tensta antas varit bofast sedan 500 talet f Kr
från fornsvenskans tena = fiskmjärde
http://www.familjebostader.stockholm.se ... a.asp?sw=0
Rinkeby, antas varit bebott i 3000 år.
Man har hittat militärhjälm och krigarutrustning från 700-talet där.
rinkr = krigare
http://www.stockholm.se/templates/templ ... E_Historia
Ligger båda precis intill. Hittade info genom ett par snabbsökningar. Lite Ot.
från fornsvenskans tena = fiskmjärde
http://www.familjebostader.stockholm.se ... a.asp?sw=0
Rinkeby, antas varit bebott i 3000 år.
Man har hittat militärhjälm och krigarutrustning från 700-talet där.
rinkr = krigare
http://www.stockholm.se/templates/templ ... E_Historia
Ligger båda precis intill. Hittade info genom ett par snabbsökningar. Lite Ot.
Enligt vad jag hade hört är namnet Akalla av finsk ursprung. Jag ifrågasatte aldrig uppgiften, eftersom det faktiskt lät trovärdigt av någon anledning.Belisarius skrev:Lite vild gissning: Akalla - Åkälla? Dvs. källan där ån börjar?hannberg skrev:När du ändå är inne på Kista och Hjulsta, även Akalla är urgammalt. Där A syftar på egentliga Å. Alltså en Å. Minns inte vad namnet betyder. Det där området rymmer en hel del äldre historia.