Det hade räckt att slå ut kanontornen, vilket hade varit görbart
med avsevärt lättare artilleri och störtbombare.
Att slå ut ammunitionsförråd o.d. är visserligen önskvärt,
men inte nödvändigt för att kunna ta fästningen.
Sedan så ska vi nog ha i åminnelse att Dora var framtagen
för att knäcka Maginotlinjen och inget annat.
Ungefär som tyskarna använde Tjocka Berta under VkI, fast bunden till järnvägsspår.
Att istället bygga ett flertal pjäser liknande USA:s 203mm-kanoner eller 240mm-haubitsar
hade varit mycket mer användbart.
För att inte tala om att utveckla tungt bombflyg.
Flygplanet du tänker på var B-36 med de 20 ton tunga T12-bomberna, som den kunde ta 2st av.Anno skrev:Vad jag vet så höll jänkarna på med att utveckla fram bombplan som skulle knäcka u-båtsbunkrana i Frankrike, men dessa blev klara efter kriget.
Flygplanet var f.f.a. framtaget för att kunna bomba mål i Europa,
från baser i Nordamerika utifall att Storbrittanien skulle falla.
När det visade sig att britterna skulle hålla ut, så utvecklades B-36:an på lågfart.
Hade man pressat på så hade den säkerligen kunnat tas i tjänst mot Tyskland,
eller troligare mot Japan, p.g.a. dess räckvidd.
De allierade hade redan bombplan som kunde knäcka tyska u-båtsbunkrar,
nämligen brittiska Lancaster, med 5 tons Tallboy och 10 tons Grandslam bomber.
I praktiken hade det nog blivit färre pjäser bemannade med 2000 man,Luno skrev:Gustav är ju utan tvekan den största kanon som någonsin byggts och det var ju ca 2 000 pers som skötte den och batteri chefen var en general major. Hade man verkligen nytta av ett sånt monster? visst den skött kraftiga granater men 2 000 man! dom hade tyskarna kunnat betjäna ca
200 st 105cm vanliga fältartilleri med som kan ställa till med lika mycket skada och dom går att förflytta någorlunda snabbt och smidigt
om man tar all kringpersonal som rek, eldledning, underhåll m.m. i åtanke.
Dessutom så hade tyskarna nog råd att låta 2000 man tillbringa kriget inaktiva.
Men din centrala tes är tveklöst korrekt. Det var ett stors slöseri med resurser.
Men inte avseende personal, utan avseende ingenjörsresurser och stål.
Hade man utvecklat zonrörsammunition, som britterna och jänkarna gjorde,
istället för Dora, så hade man flerdubblat effekten av fältartilleriet
och grovt räknat dubblat effekten av sitt tunga luftvärn,
vilket hade kunnat omöjligöra den allierade bombkampanjen mot Tyskland.
Hade man istället för att utveckla Dora utvecklat moderna fältartilleripjäser,
så hade man kunnat gå ut i kriget med moderna pjäser,
istället för med de pjäser som man nu använde,
som ofta var utvecklade under 20-talet (bl.a. leFH 18 & sFH 18).
Avseende slöseriet med stål, så hade man med stålet från Dora och Gustav,
kunnat bygga något av följande alternativ:
-3500st Nebelwerfer 41
-1360st 10,5cm leFH 18
-490st 15c, sFH 18
-162st 21cm Mrs 18
-113st Hummel