Starka bilder WW2

Tillägnad vår saknade medlem varjag
Skriv svar
Användarvisningsbild
Jonteman
Medlem
Inlägg: 909
Blev medlem: 27 mars 2002, 11:56
Ort: Finspång

Inlägg av Jonteman » 28 september 2003, 00:23

Frågan jag ställer mig när jag ser denna bild är det att hur ska det gå för henne i vintern nu då? Gården blir nerbränt och säkert en bra bit till grannen som i sin tur kanske fått huset nerbränt!?
Bild



Bilden känns lite som att pansarvagnen lämnar sina kamrater(?) för att strida på annat håll...
Bild



Bilden säger allt. Framför allt när det står "fotografering förbjuden" på skylten. Länkar för hängda människor är inte alltför trevligt.

Användarvisningsbild
Vlad Fodorsky
Medlem
Inlägg: 506
Blev medlem: 2 maj 2003, 18:01
Ort: Sverige

Inlägg av Vlad Fodorsky » 28 september 2003, 11:23

Jonteman skrev:Bilden säger allt. Framför allt när det står "fotografering förbjuden" på skylten. Länkar för hängda människor är inte alltför trevligt.
Ser ut som ryssar? Är det partisaner de tagit eller något?

/Vlad

Användarvisningsbild
Jonteman
Medlem
Inlägg: 909
Blev medlem: 27 mars 2002, 11:56
Ort: Finspång

Inlägg av Jonteman » 28 september 2003, 12:23

Vlad Fodorsky skrev:
Jonteman skrev:Bilden säger allt. Framför allt när det står "fotografering förbjuden" på skylten. Länkar för hängda människor är inte alltför trevligt.
Ser ut som ryssar? Är det partisaner de tagit eller något?

/Vlad
Japp, det är partisaner. Sen hur pass "skyldiga" till brott dem var kan man fråga sig. Sen vad jag vet om så brukade väl partisaner iprincip aldrig ge sig? Då dem visste om vad deras öde då.

Mukko
Medlem
Inlägg: 117
Blev medlem: 14 maj 2003, 09:12
Ort: Linköping

Inlägg av Mukko » 28 september 2003, 16:41

Johan Elisson skrev:Hans-Georg Henke efter slaget om Berlin.

Det är svårt att inte bli sorgsen när man ser bilden.

/Johan
Den har jag i min historiebok. Dock visste jag men inte läraren vad han hette :)

Joachim
Medlem
Inlägg: 395
Blev medlem: 16 mars 2003, 23:47
Ort: Stockholm

Inlägg av Joachim » 28 september 2003, 18:18

Jonteman skrev:
Vlad Fodorsky skrev:
Jonteman skrev:Bilden säger allt. Framför allt när det står "fotografering förbjuden" på skylten. Länkar för hängda människor är inte alltför trevligt.
Ser ut som ryssar? Är det partisaner de tagit eller något?

/Vlad
Japp, det är partisaner. Sen hur pass "skyldiga" till brott dem var kan man fråga sig. Sen vad jag vet om så brukade väl partisaner iprincip aldrig ge sig? Då dem visste om vad deras öde då.
Hoppet är det sista som överger människan de hade väl hoppats på något annat öde...

Larsle
Ny medlem
Inlägg: 6
Blev medlem: 28 september 2003, 04:09
Ort: STHLM

Inlägg av Larsle » 28 september 2003, 21:53

Hade en bild på en unge som grät bredvid sin döda pappa efter en bombning i ryssland. Om någon vet vilken jag menar och en länk så skulle jag verkligen uppskatta om nån gav mig den..

Användarvisningsbild
Jonteman
Medlem
Inlägg: 909
Blev medlem: 27 mars 2002, 11:56
Ort: Finspång

Inlägg av Jonteman » 28 september 2003, 22:28

Vet inte om bilden direkt är stark men den väcker känslor. När den tyske soldaten Joseph Schultz kastar geväret och ställer sig bland de som ska skjutas.
Bilagor
Joseph schultz.jpg
Joseph schultz.jpg (31.74 KiB) Visad 3888 gånger

Gutekrigaren
Medlem
Inlägg: 4120
Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
Ort: Rom

Inlägg av Gutekrigaren » 28 september 2003, 22:36

Jonteman: Mycket symbolisk bild och intressant. Eller jag tror i alla fall det, för den där är för liten för mina ögon... 8O Du har ingen större version?

Mvh Petter

Användarvisningsbild
Mr Firpo
Medlem
Inlägg: 101
Blev medlem: 22 februari 2003, 15:41
Ort: Gävle
Kontakt:

Inlägg av Mr Firpo » 28 september 2003, 22:47

Tobbger skrev:Jag tyckte att barnet var den hemskaste krigsbilden jag sett... Han tappade säkert bort sin mamma och satt och grät. :oops:
Har sett bilden förrut. Enligt uppgift då skulle den varit tagen i samband med den ökände Nankingmassakern i augusti 1937 då japanska styrkor intog staden.

Användarvisningsbild
Jonteman
Medlem
Inlägg: 909
Blev medlem: 27 mars 2002, 11:56
Ort: Finspång

Inlägg av Jonteman » 29 september 2003, 16:52

Gutekrigaren skrev:Jonteman: Mycket symbolisk bild och intressant. Eller jag tror i alla fall det, för den där är för liten för mina ögon... 8O Du har ingen större version?

Mvh Petter
Nej, tyvärr inte.

Soldaten till höger "ser" väldigt förvånad ut. Jag undrar snarare vad han tänker än Schultz.

Gutekrigaren
Medlem
Inlägg: 4120
Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
Ort: Rom

Inlägg av Gutekrigaren » 29 september 2003, 23:00

Jag ser inte ett jota...men tack ändå! Bara att jag begåvades med vetskapen om händelsen gör bilden intressant!

Mvh Petter

Användarvisningsbild
Protiwa
Medlem
Inlägg: 123
Blev medlem: 3 maj 2003, 13:23
Ort: Stockholm

Inlägg av Protiwa » 29 september 2003, 23:58

Jonteman skrev:Vet inte om bilden direkt är stark men den väcker känslor. När den tyske soldaten Joseph Schultz kastar geväret och ställer sig bland de som ska skjutas.
Någon som vet vad som händer sedan? Skjuts Joseph Schultz med, eller tar dom honom ur ledet?

Användarvisningsbild
Gatzu
Medlem
Inlägg: 848
Blev medlem: 5 november 2002, 12:51

Inlägg av Gatzu » 30 september 2003, 00:07

jag är nästan helt säker på att han skjuts, rätta mig om jag har fel är inte 100% säker.

Användarvisningsbild
Protiwa
Medlem
Inlägg: 123
Blev medlem: 3 maj 2003, 13:23
Ort: Stockholm

Inlägg av Protiwa » 30 september 2003, 00:54

Jo, han blev skjuten. Hittade detta på nätet...

"Joseph Schultz Moral responsibility - a soldier refuses to shoot innocent people and is shot himself.

A film about individual moral responsibility.
The Nazi troops are invading Yugoslavia; the young soldiers, after burning villages, enjoy a brief respite by a river. Then they are abruptly recalled to a firing squad for a mass execution.
Against a mound of wheat the innocent peasants are lined up. One soldier refuses to shoot, and takes his place among those to be killed instead.
This really happened, and still pictures in the film were actually taken at the time by one of the soldiers.
Can stimulate discussion on a very important subject."

Källa: http://www.concordvideo.co.uk/in40m10.html


We had just finished watching a fifteen minute film: "Joseph Schultz." In it, a young German soldier refuses the order to execute a group of resistance fighters. Thus, he is ordered by his superior officer to join the partisans who are standing eyes bound against the wall. The young soldier slowly takes off his identification belt, gives up his weapons and joins those to be killed. The question remains: Would the other soldiers, his friends, shoot. They did.

As the film ended there was silence. I noticed tears on some students' faces. I also felt very touched. I purposely remained silent. Someone asked for a break. A few minutes later, we were talking about responsibility, obedience, and the potential use of the film with children. Our feelings were slightly acknowledged only after I pressed the issue. One of the students wrote in her journal:

The Joseph Schultz movie got me very upset; it brought tears to my eyes. It made me feel faint. But, the intellectualization of it really got to me. We can be so cold about everything. Sharing our feelings openly was too hard. Those feelings have to be dealt with. We cannot just discuss actions analytically and forget our tears.

Källa: http://www.interculturalrelations.com/v ... wurzel.htm

Är det tufft att vara modig? Eller är det löjligt?

Har ni hört talas om kamikazepiloterna? De japanska stridsflygare som under andra världskriget sändes ut mot fientliga mål, för att att där krascha sina plan. Som levande styrmekanismer i bomber. Levande men strax döda.

Kamikazepiloten offrade sig... frivilligt, och med stolthet, sägs det. Mot honom vill jag ställa Joseph Schultz.

Joseph Schultz var en ung tysk soldat som 1941 deltog i repressalieåtgärder mot jugoslaviska byar. Den 20 juli, en sommardag mitt i höskörden, hade tyskarna radat upp partisaner och civila bybor framför höstacken för att avrätta dem. Jospeh Schultz ingick i exekutionsplutonen, men han vägrade skjuta. Han hade fått nog. Han släppte sitt vapen på marken, gick de få stegen fram till höstacken, och ställde sig i raden av bybor för att också han bli skjuten.

Att detta har hänt vet vi därför att en av Joseph Schultz kamrater hade kameran med sig.

Skotten föll.

Man kan säga att dessa två män, kamikazepiloten och Joseph Schultz i någon mening båda två var modiga. Men skillnaden mellan dem är större än likheten.

Den ene var lydig till det yttersta. Den andre var olydig till det yttersta, eller innersta.

Den ene offrade sig av kärlek till ledaren och landet. Han fick Ära, en stund. Hans handling fick effekt: lidande och död.

Den andre offrade sig av människokärlek. Hans handling fick ingen annan effekt än att lämna en bild i vårt huvud och hjärta, och det visste han inte ens att den skulle göra.

Mod kan vara något löjligt.

Men kan människokärlek vara något löjligt? Den som försöker att inbilla oss det, försöker i själva verket göra oss fega. Rädda för att verka löjliga. Men kalla Joseph Schulz löjlig, den som kan.

Not: Bilden som visar Joseph Schultz när han går mot höstacken finns i antologin Lyckad nedfrysning av Herr Moro, Ordfronts förlag 1997.

Källa:http://www.socialist.nu/jobbet/mod_opiu ... _adel.html
Senast redigerad av 1 Protiwa, redigerad totalt 30 gånger.

Användarvisningsbild
Protiwa
Medlem
Inlägg: 123
Blev medlem: 3 maj 2003, 13:23
Ort: Stockholm

Inlägg av Protiwa » 30 september 2003, 01:03

Det finns tydligen 2 versioner, en där han går frivilligt och en där han blir beordrad.
Senast redigerad av 1 Protiwa, redigerad totalt 30 gånger.

Skriv svar