Landhöjning kring Mälaren under tvåtusen år

[WilmerT]

Hej!

I ämnet Var stod slaget vid Bråvalla läste jag följande angående landhöjning i Stockholm:

Jag har hört på dagens östermalm, faktiskt. Ska genast leta reda på källan!

borde itne dagens östermalm ha legat under vatten på den tid det begav sig?

Rätta mig om jag har fel, men landhöjningen sedan vikingatiden ligger väl på fyra meter. Östermalm har precis som alla andra av Stockholms stadsdelar en kuperad terräng. Vilket innebär att större delen ligger över fyra meter över havet.

Detta tyckte jag var högintressant!

* Finns det någon tillförlitlig publicerad källa om landhöjningen i Uppland/Stockholm under de senaste tvåtusen åren?

Fyra meter på 1200 år... 1 m/300 år... -> ytterliggare knappt tre m till år noll:
Då torde väl näppeligen Uppland ha erbjudit så stora odlingsmarker att man kan tro på en massiv invandring vid denna tid? Låg t ex Uppsala ens över vattenytan då?

Bakgrund till detta diskussionsämne
Min tes: eftersom det finns 74 (!) platser i Sverige som kallas eller härleds från 'Uppsala' anser jag det mycket märkligt om en plats som vid Odin och asarnas förmodade invandring - kring år noll eller 50 f.Kr. - knappt låg över vattenytan, vid denna tid kunde anses vara den enda plats i Sueonernas hemland Svi-tjod där man kunde anlägga ett heligt blot och offerplats - 'tempel' i den naturistiska varianten, naturligtvis tror jag inte att det var ett faktiskt tempel som inretts för (av)gudadyrkan till asarnas ära.

Diskussioner kring denna tes torde väl platsa i andra forum, förstås...

... men: de stora högar (typ Gamla Uppsala högar) som föregick (den tvåhundra år senare följande) s k vendeltiden med sina båtgravar i Uppland, den visar tecken på att kunna liknas vid den kvinnodominerande kultur (med liknande högar) som finns från ca 200 år före Uppsala-högarna - i Hälsingland - alltså 300-400-tal! Samma typ av högar finns f ö i Norge, från 200-talet.

Således:
1) Jag tvivlar på att källornas Ubsola är en dedicerad plats - och om denna plats visar sig ha stått i det närmaste under vatten när dess centrala funktion ska ha uppkommit vill jag hellre tro att Ubsola som Frej ska ha inrättat sitt första blot vid låg någonannanstans.
2) När sueonerna runt 1000-talet bevisligen bosatt sig kring Mälardalen kan mycket väl huvudsätet hamnat här - för då såg ju kustlinjen annorlunda ut
3) Om det finns möjlighet att fastställa kustlinjerna från denna tid så kan man förmodlgen också hitta andra jämförelsepunkter av intresse, t ex Snorres (med dagens kustlinje mätta) hopplösa jämförelse av Mälaren och Själland. Spontant utgör ju Vänern en väldigt mer trolig analogi för Själland. Eller (färdas norrut från Fyn....)?

Frågan i detta forum:
Vilka källor finns att tillgå för att fastställa kustlinjen i Uppland och kring Mälaren år 500 f.Kr., år noll, år 500 e.Kr samt år 1000 e.Kr.?


Jag har en schematisk terrängöversikt NO Uppsala, från http://maps.sgu.se
Ska försöka ladda upp den (misslyckas av nån anledning). Den visar hur som helst en antydan av större delen av de åar/bäckar som genomströmmar Uppland med en betydande landhöjning skulle kunna ha legat rejält under vatten för säg 2000 år sedan.

/Wilmer T
... här skiner solen...

[Dan Koehl]

Såvitt jag förstått så menar man att Snorre med sjölanden avsett Roden, inte Mälaren, se http://cgi.roslagsmuseet.se/roslagen.shtml

Det vore kanske bra att hålla skillnad på "tesen" och strängens rubrik. Skall tesinläggen med i det andra från slaget vid Bråvalla, eller hur gör vi?

[WilmerT]

Men går det att fastställa den faktiska kustlinjen...?

- Ett exempel till: Agnefit måste vara Stockholm, för annars passar det inte in med Uppsala. Här var ständiga översvämmningar som varierade år från år ett stort problem, enligt sägnerna. men i Stockholmstrakten har landet höjts, knappast översvämmats och sjunkit, under de föregående tvåtusen åren.

Man måste föreställa sig ett Stockholm utan Slussen. En aprildag låter vattenmassorna oss ana vad som en gång timat när strömmen inte var reglerad. Än idag översvämmas delar av Uppland utmed Mälaren, dock inte på långa vägar så mycket som den måste ha gjort vattenrika vårar hundratals år innan och den totala vattenvolymen som skulle rinna ut vid slussen var åtskilligt större.

Det var framför allt tre kända "motorvägar" för fartygstrafik fram till Gamla Uppsala under vikingatiden; via Norrtäljeviken, via Åkersberga ån som flöt ut i trälhavet, och den kanske mest använda så länge det gick, var den som gick förbi Stäket. Man kan lugnt utgå från att intilliggande områden översvämmades under vattenrika vårar från dessa och andra vattenleder. Liksom på liknande platser i överiga sverige där vattnet kanske inte kunde sväljas i takt med tillflöden under vissa tiden.

Därmed inte sagt att Agne fit av denna anledning måste ha legat där. men gjorde den det, var det sannolikt lite närmare Uppsala än nuvarande Stockholm? tex vid det dåtida utflödet i mälaren som kanske tom under vissa tider såg ut som ett deltalandskap?

Hos Stig Linnell, Gåtfulla platser i Sverige, läste jag följande i kapitlet om Mora stenar (s145 ff):

Några hundra meter från Mora sten rinner idag Storån, den sista resten av ett betydligt bredare vattendrag som försvunnit med landhöjningen. Vid tiden för Kristi födelse gick vattnet ända upp till den plats där stenen ligger.
[...]
Dessutom var den idag anspråkslösa Storån vid den här tiden ett brett farbart vattendrag och en del av Långhundraleden [...] Mora sten låg på 500-talet omkring hundra meter från stranden.

Tyvärr anger han inga källor för sina fakta, dock en gedigen referenslista - men kustlinjen ingår inte uppenbart i någon av dem. Nån som har förslag?

(plats för kartskiss)

/Wilmer T
... här skiner solen...





Citat från Roslagsmuseet:

"Vattuminskningen"

Vårt landskap fick sitt namn vid Upplandslagens tillkomst 1296, men dessförinnan fanns en gammal indelning av bygden. Förutom de tre folklanden Tiundaland, Attundaland och Fjädrundaland sträckte sig utefter hela upplandskusten ett område som kallades Tiundalands och Attundalands Rod, även känt som Norra och Södra Roden (gräns vid Hallstavik-Singö). Att kusten blev ett särskilt administrativt område berodde på landhöjningen (eller "vattuminskningen"), som gav ny mark. Islänningen Snorre Sturlasson, känd från sina isländska sagor, besökte Svealand ("Svithiod") 1219 och skriver om ett "Sjöland" skilt från de tre folklanden. Enligt Upplandslagen valdes sveakungen av svear tillhörande de tre folklanden, men uppenbarligen inte av Rodens folk. Rospiggar (ro[d]s[be]byggar[e], av medeltida ursprung) bodde således inte i själva Attundaland eller Tiundaland.

[Dan Koehl]

* Finns det någon tillförlitlig publicerad källa om landhöjningen i Uppland/Stockholm under de senaste tvåtusen åren?

Ibland känns det extra tungt att tänka på min gamle far, han ägnade de sista 15-20 åren åt att populärvetenskapligt utforska detta område, och hemma i Sverige har jag pärmvis med kartor över Uppland som han satt och modifierade efter olika epokers höjdkurvor under vintrarna. Tyvärr fick han aldrig uppleva detta med Internet, att så bevämt och enkelt kunna diskutera åsikter och teorier som i ett Skalman forum. Jag minns bara fragmentariskt från diskussionerna med honom att Uppland inte höjts i en rät linje, att landhöjning och strandförskjutning inte är samma sak, geodetiska metoder och att allt var synnerligen komplicerat...

iaf har jag i mitt mycket begränsade bibliotek jag tagit med till Wien en liten guldgruva: "Landet stiger ur havet", en populärvetenskaplig bok om landhöjningen och dess effekter, redaktör Ove Stephansson, Centek förlag 1986, ISBN 91-86998-18-8. vilken jag kan rekommendera. Kolla Bibblan!!

Jag kollar lite i boken för att se om där finns kort svar på din fråga

[Dan Koehl]

Lite stolpar ur boken:

Vid för cirka 7 000 år sedan stod iskanten ungefär vid Stockholm.

1724: Anders Celcius uppmärksammar landhöjningen under resa i Medelpad och hugger (1731) in årtalet 1731 på en sälsten utanför Gävle vilket blir pionjärinsats att börja med havsnivåmätningar. Celcuis mätte landhöjningen till 1 meter/hundra år.

Strandförskjutningen har sedan dess också analyserats med diatomé-, (encelliga kiselalger), pollen- och C 14 analyser, vilka ger möjlighet att sas bevisa ett områdes ålder som mark, alltså när det inte täcktes av vatten.

Av sydsverige är det bara 3/4 delar av Skåne, en spets av Blekinge, Smålands högland, inre Halland, och sydlligaste och sydöstra Västergötland som aldrig varit täckta av havet.

Under subboreal tid (3800-600 f.Kr.) är 2 landsänkningar (transregressioner, ofta med varmt, fuktigt klimat) registrerade för Stockholmstrakten, vilka fick konsekvenser för kustbosättningarna.

En mindre havsyteökning i slutet av järnåldern (900-100 e.Kr.) blev en kvardröjande faktor för Mälarens isolering från Östersjön (Här, Wilmer, skulle jag gärna vilja sätta flagga för det översvämmade Angefit !!) CITAT: Därmed förlängdes vikingahamnarnas existens i Mälarområdet. (obs, kan detta förklara också varför tex Adelsö räknades till Roden under denna tid?, när kanske tom infarten till Mälaren var segelbar?)

Generallt för Uppland finns 2 mätmetoder,

* Florins kurva (för Ö. Sverige resultat av arkeologiskt material, boplatslagers höjd ö havet, biostratografiska dateringar se ovan pollen och alger mm gjorda av Maj-Britt Florin)

* Granlundskurvan (Isostatisk landhöjning med medelvärde för Stockholm: 0.5 meter under de senaste 4 000 åren).

Preliminärt uppges stranden i Stockholmsområdet under bronsåldern ha legat 30 meter ö.h.y. Därmed bör de äldsta strandbundna bronsåldersboplatserna ligga ca 35 m.ö.h.y. (Tex Björnlunda)

Summa summarum bör strandförskjutning under bronsålder ha varit i medeltal ca 2 meter per århundrande.

I början av järnåldern låg stranden på ca 10 m.ö.h.y. (Helgö)

Landhöjning i Stockholm enl. SMHI norrköping: 1916-1975: 4.09 mm/år

Externa komponenter:

Landhöjningen är högst norrut, i höjd med Västerbottens kust=9,2 mm/år

Skåne sjunker däremot

Östersjöns avsnörningar i form av Baltiska issjön och Ancylussjön.

Regressioner och transregressioner i södra Sverige.

Sedan 1800-talet har det globala klimatet blivit varmare, vilket fått till global följd av smälta glaciärer och en årlig global vattenhöjning av havsytan med 1 mm/år. (detta att havets vattenyta sedan 1800-talet höjts med ca 1 mm/år=1 cm/10 år måste tas med i beräkningen)

Det här var litet vad jag fick ut av denna bok, som ju bara delvis besvarar din fråga, den andra hälften som behövs är kartor och höjdkurver för Uppland, (i princip min fars material som vistas i en bokhylla på Ljusterö) med kanske koncentrerade ansträngningar omkring Gamla Uppsala, och längs med de åar som var transportvägar för skeppen mellan år 400 och 1000.

Allra intressantast tror jag vore att följa flodfåran från gamla Uppsala till den senare hamnen som blev Östra Aros med en särstudie om det går att Åldersdatera estuariska tecken (estuarier är brackvatten i kustområden=tecken på att hav och sötvatten möts, effekten blir oftast att sötvattnet flyter ut, och att det tyngre saltvattnet "sjunker in", ungefär som vid Gibraltar)

Min personliga utvärdering: Glöm att Uppland skulle varit ett öde landskap, under vatten under år 0, och därför "lite bakom" jämfört med det dynamiska Västergötland.

Sanningen bör vara att Västergötland under år 0 befann sig i en fortsatt svedjebränning för att minska skog och öka åkrar, med en förhållandevis smal försörjningskapacitet för de där boende.

Uppland vid samma tid var som du påpekar genomrunnet av vikar, vattendrag, fyllda med fisk och säl, och havet gav de där boende odlingsbar mark med en strandförskjutning av cirka 2 meter per 100 år, något som man inte skall förringa, detta var som att vina på lotteri, att åkerytorna ökade utan arbete, detta bör under alla förhållanden garantera en stabil ökning av försörjningskapaciteten ända fram till 900-talet av en kaliber som knappast har någon motsvarighet i inlandet.

Att inta ett sådant område för ett svedjefolk från Västergötlands inland borde ha varit svårt, i synnerhet som de antagligen vid denna tid saknade nödvändiga marina resurser, även om de seglade litet på Vänern ibland.

Tror inte det finns några skäl att anta att Västergötland av X anledning skulle ha haft en större befolkningstillväxt än detta dynamiska kustlandskap, snarare tvärtom?

Jag ser inga konkreta anledningar att lite i det blå gissa att Uppland "koloniserades" av folk från Västergötland. Snarare däremot att detta kustområde fram till 500-talet hade ett kulturinflytande från andra kustfolk, och i synnerhet från Polen/Baltikum. Detta medan förmodligen Västgötabonden var en förhållandevis isolerad person vid sin åker vid kristi födelse?

[WilmerT]

Suveränt!
Jag ska söka rätt på boken...

Nu önskade man sig just vad du skriver om - en karta över landet...
Några korta kommentarer på Sveariket och Götaland

/WT

[Örjan]

Här nedan kommer en karta från boken "historisk atlas" från almqvist & Wiksell. De gröna ytorna är landområden som år 1000 låg under vattenytan.

[Andreas Wien]

Örjan,

kan du vara snäll och lägga upp en likadan "vattenkarta" över Roslagen?

Mvh Andreas Wien

[WilmerT]

Här nedan kommer en karta från boken "historisk atlas" från almqvist & Wiksell. De gröna ytorna är landområden som år 1000 låg under vattenytan.

Tack!
1) Får man lägga upp bilder från tryckta verk på nätet?
2) Anger boken andra årstider (höll jag på att skriva) jag menar århundraden, säg runt år noll, 500 e.Kr.?
3) Ger boken fler referenser om landhöjningsbeskrivningar? T ex Götaälv-dalen och södra Vänern?, resp Uppland/Roslagen som Andreas efterfrågar (liksom jag själv)
4) Har du ISBN etc. publiceringsinfo på boken?

/WT

[Ulf T]

Uppland är överlag ett flackt landskap. Så, visst kan man tänka sig att det landskapet till stora delar låg under vatten en lång tid efter istiden. Jag vågar dock inte säga något om hur länge, då jag inte har tillgång till kartor som säger något om höjdnivåerna där. Skulle iofs kunna fixa sådana kartor från mitt jobb, men nu har jag semester. Utöver kartorna får man väl gå på de fornfynd som faktiskt har gjorts där, och nog har man väl hittat en hel del från tiden innan vikingatiden. Vad jag däremot vet, är att i Upplands omedelbara närhet, finner vi Södertörn. Det är en mycket kuperad halvö. Med min kännedom om Södertörns geografi, kan jag lugnt påstå att mycket stora delar av den halvön har legat ovanför vatten under många tusen år. Vi har alltså mycket stora landmassor i trakterna där folk har kunnat bo innan de kunde kolonisera Uppland. För mig ligger det nära till hands att tro att bland annat Södertörnsbor, men även andra från inlandet runt Sörmland, Västmanland, etc, flyttade till Uppland när det gick bra att odla där. Det behöver inte alls röra sig om någon långväga inflyttning.

Enligt denna historik över Alunda, ska sammanhängande områden ha kommit redan under bronsåldern för ca 3000 år sedan: http://www.alunda.nu/historia.htm

[Dan Koehl]

För den som passerat korsningen mellan Åkersberga-Stockholm-Norrtälje kan det vara en fingervisning att fem minuter med bil därifrån, vid Angarnssjön finns på samma höjdkurva en bronsåldersristning, Örstaristningen.

Fortsätter man förbi Angarn i rktning mot Vada (eller Uppsala, för den ännu existerande ån var en av vattenlederna fram till Uppsala) så passerar man vid Vada kyrka Vadahögarna, inte så stora som de i Uppsala, men nog så imponerande. :

"Högarna dominerar ett gravfält med ca 100 fornlämningar, och är antgligen uppförda under yngre järnålder över hövdingar som haft sitt säte här."

Eftersom Uppland till största delen låg under vatten under årtusendet runt Kristi födelse så är det kanske inte så konstigt om inflyttning skett efterhand som landet höjer sig.

Uppland var säkert rikt på vikar, fjärdar och sund vid tiden omkring år 0, när strandlinjen stod ungefär vid 10-metersnivån, men "låg inte till största delen under vatten".

[D. Andersson]

Under äldre romersk järnålder, ca 0-150 e.Kr. skedde en stor utvandring norrut från Skåne/Danmark, troligtvis till följd av en kraftig befolkningsökning.

Vid denna tid såg jordbruket ut så (på Jylland åtminstonde) att det fanns fasta åkrar som man brukade. Däremot flyttade man runt hus i trakten. Troligtvis körde man med den där vartannat år-grejen med odling. Caesar skrev att byäldsten/rådet bestämde var varje person skulle odla varje år, och ibland flyttade de till och med husen efter detta. Att detta inte bara förekom i Frankrike/Tyskland utan även i Danmark och då troligtvis även Skåne har man funnit arkeologiska bevis för. Under denna tid utvecklades det till att bli fastare hus och även större men färre hus. Dock stannade man vid samma åkerplätt. Jag tillåter mig anta att situationen i södra Sverige liknade den i Danmark, särskilt med tanke på att danskarna vid denna tid hade en del kontakt med Sverige och Norge via bl.a. krig.

Under tiden 0-150 verkar det som att danskarna huvudsakligen byggde ett hus och efter 50-100 år byggde ett nytt bredvid eller ovanpå det gamla, men inte flyttade iväg. Senare byggde de, som jag skrev, dessutom stabilare hus. Under samma tid skedde utvandringen norrut mot bl.a. Mälardalen. Är jag för snabb till slutsatser som passar mig om jag påstår att dessa invandrare, kanske under de typiska germanska krigarledarna, bildade dessa "kungariken" kring Uppsala?

Nu har jag glömt bort vad ämnet var. Ursäkta mitt svammel.

Edit: jag läste visst fel, det var därför jag skrev det här. Dan kan väl ta bort inlägget om han vill, det passar kanske inte här.

[WilmerT]

Ingen vore gladare än jag om man kunde visa ett sammanhang från bronsålderna till vikingatiden som tyder på att samma kultur utökat sina marker genom de frilagda åkermarkerna.
Då funnes det ju faktiskt ett logiskt argument som talar för en alltmer dominernade folkstam från Uppland.

Men, vad jag hittills kunnat ta till mig så är tecknena fler på att det inte skulle varit ett enhetlige rike i Uppland som inkorporerat andra mindre riken t ex i Västergötland och längs Östersjökusten.
- De arkeologiskt påvisade förändringarna i kulturer vid övergången till Vendeltiden
- De tre jämstora folklanden som levt sida vid sida från Vendeltiden och framåt

Jag är mycket nöjd med de inlägg som kommit hit angående de faktiska kustförhållandena för tvåtusen år sedan.
Men jag är ju absolut inte förvånad om det funnits bronsålderskulturer i Uppland - det är ju tvärtom exakt min tes, att denna kultur trängdes undan av Vendeltidens expanderande folkstammar i Uppland.

Hoppas det finns fler som kan ge användbara referenser!
En karta över Uppland, Mälaren och GötaÄlv-dalen vore en väldigt intressant utgångspunkt och underlag för våra diskussioner i både Sveariket och Götaland, och Ubsola/Birka!

/Wilmer T
... här skiner solen...

[Örjan]

Örjan,

kan du vara snäll och lägga upp en likadan "vattenkarta" över Roslagen?

Mvh Andreas Wien

Tyvärr fanns bara den ovannämnda kartan i min atlas. Men har man en någorlund detaljerad modern karta (t ex skala 1:50 000) kan man ana vikingatidens strandlinje genom att följa höjdkurvan för fem meter.

[Örjan]

1) Får man lägga upp bilder från tryckta verk på nätet?

Så länge bilden inte används i kommersiellt syfte eller konkurrerar med upphovsrättsinnehavaren går det bra att publicera den på nätet. Givetvis måste man då också ange källa.

2) Anger boken andra årstider (höll jag på att skriva) jag menar århundraden, säg runt år noll, 500 e.Kr.?
3) Ger boken fler referenser om landhöjningsbeskrivningar? T ex Götaälv-dalen och södra Vänern?, resp Uppland/Roslagen som Andreas efterfrågar (liksom jag själv)

Tyvärr inte.

4) Har du ISBN etc. publiceringsinfo på boken?

HISTORISK ATLAS
Redaktion: Kåre Valle och Bo Pederby
ISBN 91-21-14494-X
1995 Almqvist & Wiksel Förrlag AB

Som en liten bonus bifogar jag en bild som jag har gjort själv