Hej JHAN,
JHAN skrev:Jag vet att detta diskuterats men forstar inte varfor den avskrivits och skulle vilja lyfta fram den igen.
Modifierad India (project 940 Lenok)
Det är jättebra att ifrågasätta ifrågasättanden. Det är förstås genom att utmana olika uppfattningar man kan komma framåt.
JHAN skrev:Jag vet inte om det ar ok att man klipper och klistrar andra anvandares kommentarer om India utan tillatelse,
Man kan alltid utan problem citera något någon har skrivit här på forumet, det är ju inget konstigt med det. Är det från en diskussion längre tillbaka kan jag själv tycka det är bra att infoga även en länk till det specifika inlägget så att någon annan kan vid behov se kontexten som citatet är taget ifrån, men någon tillåtelse i sig behövs aldrig.
JHAN skrev:avfardanden var dock ungefar – inga uppgifter pa att den opererat i ostersjon (tillhorde norra flottan) och att dess tva DSRV inte var lampliga for sabotageoperationer.Har tycker jag nog att man rort till det lite,
-Det var val ingen engelsk eller amerikansk eller italiensk ubat som tillhorde nagon Ostersjoflotta?
Fast jag vet inte hur ändrar det på faktumet att just India inte fanns i Östersjön?
JHAN skrev:-Att Vitahavskanalen kan transportera ubatar ar val utrett, modifierad India kan ocksa tacka over dockningsluckorna under transport (utan DSRV) men den skulle fortfarande kannas igen i ytlage nar den jobbade sig forbi Danmark skall val noteras?
Att olika kanalvägar fanns inom Sovjetunionen är precis som du skriver utrett, finns t ex i SOU 2001:85 sid 295, och det bör ha gått att använda dessa för att transportera även större fartyg/ubåtar.
I sig skulle det säkert varit möjligt att överföra ubåt av India-klass också. Att dock diskutera det alternativet menar jag skulle vara mer relevant om det skulle handlat om en engångsföreteelse med ubåtskränkning i Sverige, d.v.s. att det
bara exempelvis handlade om Hårsfjärden 1982 och aldrig något mer.
Problematiken som jag ser det är att det istället är en mer eller mindre löpande ubåtsverksamhet under hela 80-talet som pågår varje år och till synes under hela sommarhalvåret. Detta faktum menar jag starkt pekar på att det inte är något tillfälligt omflyttande av en viss ubåtsmodell, t ex India, som är ansvarig utan något system som har någon form av närhetsprincip till Östersjön.
Vid ett enstaka tillfälle är det teoretiskt möjligt att västerländsk underrättelsetjänst, inklusive satelliter, skulle kunna missa att en India-klassubåt transporteras till Östersjön, men den måste ju förutom eventuella intrång även mellan uppdrag baseras någonstans och att både basering/transport fram och tillbaka över Östersjön/intrång på svenska vatten skulle kunna göras under hela 80-talet utan att någonsin bli upptäckt menar jag är mindre sannolikt.
Emil Svensson, f.d. chef för marina analysgruppen, nämner India-klassen i sin bok "Under den fridfulla ytan", 2005, sid 128, och noterar att det är "stora ubåtar på ca 4000 ton" och som man "naturligtvis" inte tror var den som angav spåren vid Hårsfjärden. Han nämner att det så vitt känt bara fanns två ubåtar av India-klassen och att dessa var baserade i Norra respektive Stillahavsmarinen. I övrigt visar han inget intresse för ubåtsklassen alls och återkommer ej till dessa.
Samma sak gör tidigare överbefälhavare Bengt Gustafsson i sin bok "Sanningen om ubåtsfrågan", sid 146, där han noterar att de ej fanns i Östersjön, men nämner att räddningsfarkosterna den kunde bära möjligen kunde användas mot NATO:s avlyssningslinjer i norra Atlanten. Han antyder inte på något vis att dessa någonsin misstänkts agera i svenska vatten.
Även i ubåtsutredningen 2001, sid 299, noteras att någon India aldrig veterligen varit i Östersjön.
På
Wikipedia-sidan om India finns även en flygbild på India med dess farkoster som är tagen år 1985. Det visar att både India-klass och dess burna farkoster är kända på västlig sida minst 1985. Samtidigt konstaterar analysgruppen i sin kvalhemliga rapport 1987 att man ej lyckats koppla de ständigt observerade ubåtstyperna till någon sovjetisk motsvarighet.
Jag menar att det inte verkar specifikt sannolikt att Sovjet år efter år skulle lyckas i total hemlighet överföra en sådan stor ubåt (106 meter lång, 16 meter hög) till Östersjön, hyst den där under längre tid varje år och utfört diverse intrång i Sverige - utan att dess närvaro någonsin skulle upptäckts av den samlade västliga underrättelsetjänsten.
JHAN skrev:-Modifierad India ar val ocksa lamplig som moderubat for informationsinhamtning mot undervattensinstallationer det ar ju inte helt olikt ubatsraddning.
Jo, möjligt på stora djup i världshaven tror jag.
JHAN skrev:-Om nu inte DSRV pa 13m var lamplig for sabotage, gar det inte att byta ut dom mot en Triton2, dockan finns ju och ar tillrackligt stor? (jag haller med om att DSRV inte dog
till skarpa spetznaz operationer)?
Nu tror jag inte i sig Triton2 heller är lämplig för djupa intrång på främmande nationers vatten i fredstid, men det är ju diskuterat här tusen gånger i sig. Huruvida det rent principiellt skulle gå att bära en valfri annan farkost i Indias dockor vågar inte jag uttala mig om, men det är ju inte säkert att det bara handlar om att "lägga dit" godtycklig farkost utan den kanske har utformningar för att passa just vissa typer. Men helt oklart för mig.
JHAN skrev:Nu ar jag kanske lite lat men vilka NATO kandidater till moderubat fanns det?
Jag tror personligen inte heller det nödvändigtvis måste vara "moderubåtar" som transporterade miniubåtar i någon större utsträckning. Ett mer uthålligt alternativ är någon typ av specialbyggd ytfartyg.
JHAN skrev:Jag tycker dock det verkar som att informationsinhämtning mot fasta undervattensinstallationer varit primärverksamheten för sovjet.
Tänker du med "fasta undervattensinstallationer" som undervattensförsvarsanläggningar i svenska vatten eller annat här?
JHAN skrev:trevligt att klintehamn och kappelhamsviken fanns med i SOU:1995 men irriterande tomt pa data fran bottensparen.
Bergman skrev:Det har jag och andra också noterat. Det är denna detalj i kombination med annat i rapporterna som ligger till grund för påståendet att man inte kan se dem som den "absoluta sanningen".
Jag tror ingen har menat att de statliga utredningarna i frågan är någon "absolut sanning", inte minst i form av tekniska detaljer. Vet du någon som menat det Bergman?
I princip all form av teknisk data som är öppen återfinns i senare avhemligade dokument. Om det skulle gå att få ut närmare information kring exempelvis misstänkta bandspåren vore det ju jättebra, även om det i sig är brist på saker att jämföra dessa mått med.