Sigill för filippinska provinser

Heraldik, fanor och flaggor, insignia, mynt, medaljer m.m.
Skriv svar
Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 30 oktober 2026, 17:21

Seal_of_Itogon.png
Seal_of_Itogon.png (320.53 KiB) Visad 1219 gånger

ITOGON. Den vanligaste språkliga förklaringen är att namnet kommer från ett ord på ursprungsspråket Ibaloi, där Itogon bär betydelsen "att arbeta" eller "att slita". Detta namn speglar den historiska vardagen för människorna i regionen, där både det krävande bergsjordbruket och den tunga gruvdriften alltid har krävt stor flit, uthållighet och hårt arbete.

Dammen i det övre vänstra fältet syftar på Binga-dammen (Binga Hydroelectric Plant), som ligger i kommunen. Den representerar Itogons bidrag till landets infrastruktur och produktion av förnybar vattenkraft. Hackan, spaden och hjälmen representerar gruvdrift, som historiskt sett har varit den absolut största och viktigaste industrin i Itogon. Kommunen är känd som Benguets "gold haven" och har en lång tradition av både storskalig och småskalig guld- och silverbrytning.Kvinnan som bär en traditionell korg på ryggen symboliserar Ibaloi-folket och kulturarvet i regionen. Det representerar också det traditionella jordbruket, fliten och de lokala rötterna. Träden och bergen står för topografin och naturen i kommunen.

I mitten finns en geografisk reprensentation av kommunen med dess nio barangayer.
.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 2 november 2026, 08:30

Ph_seal_benguet_kabayan.png
Ph_seal_benguet_kabayan.png (190.34 KiB) Visad 1085 gånger

KABAYAN. Namnet Kabayan härleds från termen Kaba-ayan, som i sin tur kommer från Ibaloi-ordet *ba-ay* – en rotfruktsväxt som trivs på platsen. De flesta av de tidiga Ibaloi-bosättningarna i området, däribland Eddet och Duacan, fick sina namn efter grässorter som växte i den skogrika trakten.

I det övre vänstra fältet avbildas land och vatten, vilket syftar på kommunens fyra sjöar och landområdena runt dem.

I det övre högra fältet avbildas hjälm, hacka och spade, vilket representerar gruvdriften i kommunen.

I det nedre vänstra fältet avbildas en traditionell korg med grödor. Den symboliserar jirdbruket och framför allt odlingen av höglandsgrödor.

Bergstopparna i det nedre högra fältet representerar den bergiga terrängen medan träden står för skogarna i området.

.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 2 november 2026, 09:45

Kapangan_Benguet.png
Kapangan_Benguet.png (124.91 KiB) Visad 1077 gånger

KAPANGAN. Namnet Kapangan har sitt ursprung i det lokala språket Kankanaey och är nära kopplat till områdets traditionella hantverk. Rotordet kapang är det lokala ordet för en traditionell, grov matta eller ett slags täcke som förr i tiden vävdes av bark eller växtfibrer. I många filippinska språk indikerar ändelse -an en plats där något finns eller görs. Tillsammans betyder Kapangan ordagrant "platsen där man väver mattor" eller "platsen där det finns gott om kapang". Det syftar på att de tidiga invånarna i området var kända för sin skicklighet i att tillverka dessa traditionella vävnader.

Sköldens form representerar en traditionell vävd matta. De terrasserade linjerna i orange och grönt syftar på bergslandskapet och de terrassodlingar som är karaktäristiska för området. loden i mitten symboliserar Amburayan-floden som flyter genom kommunen och som historiskt sett har varit nödvändig för både jordbruk och fiske i området. Silkesmasken och mullbärsbladet syftar på kommunens historiska status som "Silk Capital of Benguet". Kapangan har varit ett viktigt centrum för serikultur (silkesodling) i Filippinerna. Solstrålarna representerar hopp och framtidstro.
.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 2 november 2026, 09:59

Kibungan_Benguet.png
Kibungan_Benguet.png (182.44 KiB) Visad 1073 gånger

KIBUNGAN. Enligt lokala berättelser besöktes området under tidigt 1900-tal av en amerikansk äventyrare och författare. När han tittade på de is traditionella ritualerna ekade ljudet av musikinstrumenten (gongar och trummor) mot de branta klippväggarna. Amerikanen tyckte att det rytmiska, ekande ljudet lät som "kibong-kibong". Från detta återkommande ljud skapades slutligen namnet Kibungan. Gamla bybor berättar också att skogarna i området förr i tiden beboddes av en stor och svårfångad art av apor/människoapor som av lokalbefolkningen kallades "kibong" eller "kibengan". En känd folksaga handlar om en kvinna som tyckte sig se en sådan apa flörta och titta fram bakom träden, vilket gav upphov till namnet. En språklig tolkning är att namnet kommer från ordet "kibong" på det lokala språket Kankanaey, vilket betyder "att gömma sig" eller "att vara gömd". Detta syftar på kommunens svårtillgängliga och dramatiska geografiska läge, där byarna ligger djupt gömda bland de höga bergskedjorna.

Precis som i Kapangans sigill representerar den sköldens utseende formen av en traditionell vävd matta (kapang), vilket visar på det gemensamma kulturarvet inom provinsen Benguet. Kibungan är känt som "Filippinernas Schweiz" pför sina unika, djupt skurna berg, klippformationer och svala höglandsklimat. Tallarna och bergen representerar kommunens storslagna natur. Floden och terrasserna visar de viktiga vattenresurserna och de vackra ris- och grönsaksterrasserna som lokalbefolkningen har huggit ut i bergssidorna för sin överlevnad. En lokal jordbrukare i traditionella, handvävda kläder med en kayabang (en traditionell korg som bärs på ryggen symboliserar lokalbefolkningens flit, jordbrukskultur och stolthet över sina traditioner. I det nedre högra fältet avbildas traditionella musikinstrument - en solibao (traditionell trumma) och en gangsa (gong). Dessa instrument är centrala i folkets kulturella ritualer, danser och festligheter.
.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 3 november 2026, 14:51

Ph_seal_benguet_la_trinidad.png
Ph_seal_benguet_la_trinidad.png (176.72 KiB) Visad 968 gånger

LA TRINIDAD. Staden, som med sina cirka 140 000 invånare är provinsens näst största, är provinshuvudstad i Benguet. Namnet är spanska och syftar på den heliga Treenigheten.

Skölden har formen som en traditionell korg (kayabang) med grönsaker. Det representerar det traditionella livet i området och lyfter fram jordbrukets betydelse för kommunens ekonomi. Grönsaksodlingen i Lan Trinidad är omfattande och staden är centrum för grönsakshandeln i hela provinsen. La Trinidad är Filippinernas i särklass största producent av jordgubbar och snittblommor, inte minst rosor. Staden hamnade i Guinness rekordbok för att ha bakat världens största jordgubbstårta – som vägde 9 622,24 kg) under jordgubbsfestivalen den 20 mars 2004.

Bergen med träd och risfälten representerar det omgivande landskapet och jordbruket. Släggan och städet står för det traditionella metallhantverket och invånarnas flit medan kugghjulet symboliserar den moderna industrin och sammanhållningen mellan de sexton barangayerna. Vägen och byggnaderna representerar urbanisering, handel och tillgänglighet (vägar som binder samman samhället). Boken och facklan står för kommunens viktiga roll som utbildnings- och kunskapscentrum i Cordilleraregionen. Färgerna i cirkeln i mitten är hämtade från den filippinska flaggan; dels understryker det den nationella tillhörigheten men står här också för partnerskapet mellan frivilligorganisationer, den lokala förvaltningen och nationella myndigheter i arbetet för kommunens fortsatta utveckling.
.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 3 november 2026, 15:23

Mankayan_Benguet.png
Mankayan_Benguet.png (97.81 KiB) Visad 963 gånger

MANKAYAN. Namnet ”Mankayan” härstammar från Nancayan – den latiniserade formen av platsens ursprungliga namn, Nangkayang (vilket betyder ”högt uppe i berget”).

Mankayan är en gruvort (området är historiskt känt för sina rika fyndigheter av koppar och guld) vilket återspeglas i sigillet. I det övre vänstra fältet avbildas en gruvanläggning och till vänster en gruvhjälm, spade och hacka, traditionella symboler för gruvdrift. Jordbruk och grönsaksodling är andra viktiga näringar. Den traditionella korgen i det nedre vänstra fältet och odlingsterrasserna i det nedre högra fältet representerar detta. Cirkeln i mitten står för guldfyndigheterna.
.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 3 november 2026, 15:30

Sablan_Benguet.png
Sablan_Benguet.png (102.81 KiB) Visad 959 gånger

SABIAN. Namnet Sablan kommer från det lokala ordet ”Sabdang”, ett lokalt träd som tidigare var vanligt i området.

Skölden har formen av en traditionell vävd matta. Färgerna är hämtade från den filippinska flaggan. Solen symboliserar hopp, vitalitet, optimism samt det varma välkomnande som kommunens invånare ger till besökare. Vattenbuffeln står för hårt arbete, uthållighet och styrka. Plogen står för jordbrukets stora betydelse i kommunen. Här odlas framför allt bananer, ananas och mango, rotfrukter, kaffe och grönsaker.
.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 3 november 2026, 15:50

Tuba_Benguet.png
Tuba_Benguet.png (165.71 KiB) Visad 959 gånger

TUBA. Enligt traditione kommer namnet från växten "Tuva". Förr i tiden levde en flitig gammal man i bergsområdet där Tubas centralort ligger idag. Han odlade olika grödor, men hans favorit var en lokal buske som på det regionala språket ilocano kallas saligao. Denna buske bar på frukter som kunde användas som medicin, men som var giftiga om de intogs i för stora mängder. Lokalbefolkningen upptäckte att om man torkade, pulveriserade och blandade dessa frukter med vattnet i floderna, så blev fiskarna tillfälligt omtöcknade. Detta gjorde dem väldigt lätta att fånga. Denna populära fiskemetod kom att kallas för "tuva". Eftersom folk från hela regionen ständigt sökte sig till den gamle mannens område för att få tag på buskens frukter, började man kalla hela platsen för Tuva. Över tid, i synnerhet under den amerikanska kolonialperioden i början av 1900-talet, ändrades stavningen och uttalet till dagens Tuba.

Liksom grannkommunerna har den centrala skölden formen av en traditionell vävd matta. Den bruna formen i mitten representerar kommunens geografiska utseende. En korsad hacka och spade tillsammans med en gruvhjälm symboliserar gruvdriften. Tuba har historiskt sett haft stora guld- och kopparfyndigheter och här är flera stora nationella gruvbolag verksamma. I det övre högra fältet avbildas en traditionell korg och jordbruksmark, vilket representerar jordbruket. I det nedra vänstra fältet ser vi en höna på en vattenbuffel och jordbruksredskap; det står för jordbruket och boskapsskötseln. I det nedre högra fältet avbildas Kennon Road, vägen mellan kusten och låglandet och Baguio uppe i bergen som går igenom kommunen, samt vattenfallen som lockar turister.
.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 3 november 2026, 16:00

Tublay_Benguet.png
Tublay_Benguet.png (98.15 KiB) Visad 958 gånger

TUBLAY. Namnet på kommunen Tublay har sin grund i det lokala språket kankanaey, som talas av en av ursprungsbefolkningarna i regionen. Enligt lokalhistorisk dokumentation är namnet en sammansättning av två delar; ordet "tubo" som betyder ormbunkar (eller vegetation i allmänhet); suffixet "-lay", som ndikerar ett överflöd eller en stor mängd av någonting. När dessa två delar slås samman till Tublay betyder namnet ordagrant "en plats där ormbunkar växer i överflöd".

Liksom flera andra kommuner i Benguet är gruvindustrin avgörande för Tublays ekonomi, vilket återspeglas i sigillets övre högra fält. I det övre vänstra fältet avbildas de naturliga klippformationerna, grottorna och vattendragen i området. Detta representerar Tublays geografi och dess kända turistmål, som exempelvis de mystiska grottorna i Barangay Ambongdolan. Den traditionella korgen symboliserar jordbruket, då Tublay är en stor producent av ekologiska höglandsgrönsaker och rotfrukter, snittblommor, kaffe, kakao,ingefära, jordgubbar och citroner. I det nedre högra fältet avbildas de typiska gröna bergsterrasserna flankerade av tallar. Det speglar det karaktäristiska bergiga landskapet i Cordillera-regionen och folkets skicklighet i att odla på branta bergssidor. Cirkeln i mitten symboliserar guldfyndigheterna.

Pagkakaisa betyder sammanhållning; Kasipagan betyder flit eller hårt arbete; Kasaganaan betyder välstånd.

Därmed avslutas genomgången av sigillen i Benguet.
.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 16 november 2026, 18:18

Vi går vidare med nästa provins, Nueva Vizcaya, som i likhet med grannen Benguet är en bergsprovins.

Namnet härstammar från namnet på provinsen Biscaya (på spanska Vizcaya och på baskiska Bizkaia) under den spanska kolonialtiden. Detta framgår av den högra delen av sigillet, som återger Vizcayas heraldik från Spanien.

De två riskärvarna överst symboliserar jordbruket och provinsens rika risproduktion. Bergen i mitten representerar de tre stora bergskedjorna som omger provinsen. Dessa är Cordillera, Caraballo och Sierra Madre. De två stockarna som flyter på vattenvågorna nederst står för skogsbruket och timmerindustrin. Vågorna föreställer Magatfloden, som historiskt varit avgörande för flottning och handel genom provinsen.

Trädet i mitten är den berömda eken i Gernika (Árbol de Gernika) framför ett rött kors. Eken symboliserar det baskiska folkets traditionella friheter och lagar, medan korset står för kristendomen. Vargarna vid trädets stam kommer från vapenskölden för den mäktiga medeltida adelsätten Haro, som en gång styrde över Vizcaya. Lejonen i den gyllene ramen runt om symboliserar de närmare fyra århundraden av spanskt styre i Filippinerna.

neuvaviscaya.jpg
neuvaviscaya.jpg (54.39 KiB) Visad 244 gånger

Den spanska erövringen av Nueva Vizcaya var långsam och svår, och expeditioner behövde skickas ut upprepade gånger eftersom ursprungsbefolkningen vägrade att acceptera spanskt herravälde. Vid några av dessa expeditioner tog man hjälp av lokala hövdingar; den mest kända var den som leddes av Mariano Oscariz 1847–1848, vilken förde honom tvärs igenom provinsen hela vägen till Palanan på Luzons östkust.

Under andra världskriget intog japanerna Nueva Vizcaya och inrättade en ”tröststation” i provinsen, där filippinska ”tröstkvinnor” hölls som slavar, utsattes för upprepad gruppvåldtäkt och mördades. Vid Dalton Pass utkämpades ett stort slag mellan det japanska kejsardömet och filippinsk-amerikanska styrkor, vilket slutade med seger för de allierade den 31 maj 1945.

Ph_fil_nueva_vizcaya.png

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 16 november 2026, 18:34

Flag_of_Alfonso_Castañeda,_Nueva_Vizcaya.png

ALFONSO CASTANEDA. Kommunen bildades så sent som 1979 och använder en egen version av provinssigillet. Den är uppkallad efter Alfonso Castañeda, som var den första guvernören i Nueva Vizcaya från urbefolkningen (isinai-folket). Berget som avbildas i sigillet är Mount Guiwan, det hösgta berget i Sierra Madre.
.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 17 november 2026, 20:26

Ambaguio_Nueva_Vizcaya.png
Ambaguio_Nueva_Vizcaya.png (140.28 KiB) Visad 149 gånger

AMBAGUIO. Namnet ”Ambaguio” kommer från ordet ”bagiw”, som betyder ”mossa”, en mossa som enligt uppgift täckte varenda centimeter av träd och stenar i området. Invånarna kallades ”e-am-bagiw”, vilket betyder ”moss-övervinnare”. Namnet genomgick en rad förändringar, då det var svårt att uttala för människor från låglandet som senare bosatte sig i området.

Sigillets utformning i dess helhet syftar på kommunens placering uppe i bergen. De tre gula stjärnorna överst står för de tre stora folkgrupperna som historiskt bebodde området (Igorot, Ifugao och Ibaloi/Kalanguya). Tretalet återkommer i husen, som symboliserar bosättningarna i området, och tallarna, som representerar skogarna i området. De gröna kullarna visar de bergiga terrängen och mossan som gett kommunen dess namn. Solen står för hopp och framsteg.
.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 18 november 2026, 17:51

Aritao_Nueva_Vizcaya.png
Aritao_Nueva_Vizcaya.png (115.86 KiB) Visad 79 gånger

ARITAO. Namnet Aritao kommer från Isinai-uttrycket *Ari Tau*, vilket betyder ”vår kung” (*ari* betyder kung och *tau* betyder vår). Uttrycket syftar på den legendariske Isinai-hövdingen Mengal – en stridbar och modig kung som gjorde motstånd mot den spanska erövringen av Isinai-territorierna kring Ajanas och Ynordenan (områden som utgör merparten av det nuvarande Aritao).

Det här är en utpräglad jordbrukskommun, vilket återspeglas i sigillet. Riskärven uppe till vänster symboliserar risodlingen som är en hörnsten i den lokala ekonomin och livsmedelsförsörjningen. Vitlök och tomater uppe till höger representerar Aritaos status som ett viktigt centrum för odling av grönsaker och avsalugrödor (kommunen är bland annat känd för sin omfattande lök- och grönsaksproduktion). Formen på det centrala elementet med gröna fält och berg är en geografisk representation av kommunens utseende; det visar det bördiga låglandet omgivet av bergskedjor (Caraballo och Cordillera) där jordbruket bedrivs. Vattenbuffeln, kon, geten och grisen representerar boskapsskötsel och djurhållning, vilket är viktiga inkomstkällor och arbetsdjur för bönderna.
.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 18 november 2026, 18:04

Bagabag_Nueva_Vizcaya.png
Bagabag_Nueva_Vizcaya.png (158.37 KiB) Visad 77 gånger

BAGABAG. Liksom Aritao är det här en utpräglad jordbrukskommun. Det är bl.a. den största producenten av ananas i provinsen, vilket vi ser längst ner till höger. Till vänster risax, en symbol för det oerhört betydelsfulla risodlingen. Palmen är direkt kopplad till kommunens namnursprung och lokala flora. Ordet "bagabag" syftar traditionellt på en typ av palmblad eller växter som förr växte rikligt i området (samt skapade ett karaktäristiskt prasslande ljud i vinden). Palmen syftar också på den produkt som Bagabag är känd för, en särskild kokospaj (buko pie). Det vita buffelhuvudet i förgrunden är Filippinernas nationaldjur och en symbol för hårt arbete, uthållighet och det lokala jordbruket, där djuret traditionellt använts som dragdjur på fälten.

Buko-pie.jpg
Buko-pie.jpg (42.5 KiB) Visad 77 gånger

Under andra världskriget byggdes flygplatsen Bagabag för att användas av amerikanska soldater. År 1945 anföll amerikanska och filippinska trupper tillsammans med gerillastyrkor de japanska styrkorna i slaget vid Bagabag. Efter den japanska kapitulationen i september 1945 transporterades general Tomoyuki Yamashita och hans följe, sedan de kapitulerat i Ifugao, med bil till flygplatsen Bagabag. Därifrån flögs de vidare till La Union, på väg mot Baguio.
.

Patrik Öbrink
Medlem
Inlägg: 3404
Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
Ort: Gävle

Re: Sigill för filippinska provinser

Inlägg av Patrik Öbrink » 19 november 2026, 14:18

Bambang_Nueva_Vizcaya.png
Bambang_Nueva_Vizcaya.png (108.34 KiB) Visad 26 gånger

BAMBANG. Namnet ”Bambang” är ett ord på språket isinay som betyder ”att gräva”. Det syftar på de gropar där stridande stammar lade ner sina vapen för att sluta fred.

Kommunen är känd för sina saltkällor vid naturminnesmärket Salinas. Detta avbildas i den centrala cirkeln. Annars är Bambang en utpräglad jordbrukskommun. Risaxen till vänster representerar kommunens bördiga jordbruksmarker och stora risproduktion. Bambang fungerar som ett viktigt jordbruksnav i regionen. Djuren till höger symboliserar djurhållning och boskapsuppfödning, vilket tillsammans med odlingen utgör grunden för den lokala ekonomin.

De 25 "Y"-liknande symbolerna representerar kommunens 25 barangayer samt det historiska namnet Ytuy. Det var den första missionsstationen i området, grundad 1609.

Rött symboliserar mod, styrka och lokalbefolkningens kämpaglöd genom historien, medan vitt står för fred – en direkt koppling till namnet Bambang (från bang-bang, den grop där stridande stammar begravde sina vapen för att sluta fred)
.
Senast redigerad av 1 Patrik Öbrink, redigerad totalt 19 gånger.

Skriv svar