Vendeltiden i Norden och England
-
Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 17662
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Vendeltiden i Norden och England
Känner vi några historiska hövdingar eller småkungar inom dagens svenska gränser? Vet vi till exempel namnen på dem som Sigrid Storråda brände inne?
-
Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 17662
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Vendeltiden i Norden och England
Jodå.Markus Holst skrev: ↑22 september 2026, 18:54Känner vi några historiska hövdingar eller småkungar inom dagens svenska gränser? Vet vi till exempel namnen på dem som Sigrid Storråda brände inne?
Dock verkar Sigrids historisitet vara omtvistad.Wikipedia skrev:Två av dessa friare var så efterhängsna att hon till slut lät bränna dem inne, nämligen Opplänningakungen Harald Grenske (far till Olof den helige) och östervägskungen Vissivald (troligen en rysk prins Vsevolod).
Re: Vendeltiden i Norden och England
Saxo Grammaticus var en lustig fyr vad gällde det där med att skapa många tidigare kungar. Läser man Gesta Danorum kommer man finna att han använder samma kungar flera gånger. De är bara något förändrade till namn kanske, om jag minns rätt.
Saxo tyckte väl att listan hade blivit för kort annars. Dessutom kan det ha funnits berättelser som inte riktigt hängde ihop, vilket man kunde lösa genom att skapa en ny kung med ungefär samma namn i ett annat kapitel.
Det är väldigt tydligt vid en genomläsning.
När man kommer till Ragnar Lodbrok är han redan nummer 60. Låtsasdelarna slutar med Gormo III som nummer 70, men redan före Gorm den gamle är det troligt att ett antal av kungarna är riktiga.
Här är ett exempel på en kung som återanvändes.
https://en.wikipedia.org/wiki/Ingeld
Det finns ändå en hel del intressant att luska ut bland sagokungarna, och en informationsbit är viktig för hur man skall åldersbestämma ett berömt diktverk.
De historiska kungarna börjar med Harald Blåtand, och berättelserna blir mer och mer verklighetsförankrade, men Saxo hade en tydlig tendens, och man kan inte bara köpa informationen rätt av.
En lärare till mig doktorerade med en studie av Gesta Danorum, men fick höra av Curt Weibull att det kanske inte behövdes, för han hade också skrivit om verket... 1915. Curt blev 105 år gammal och dog först år 1991.
Jag har säkert berättat det, men en anekdot om lärarens make eller blivande make, är att han skulle hålla ett föredrag om gamla böcker som G.D. och vikingatiden. När de plockade upp honom på Landvetter snackade de lite i bilen, och vad jag har förstått var Jörgen Weibull - en son till Curt - med. De kom in på tidigare forskning, och gästen fick ungefär höra att, "Curt är mycket intresserad och kommer". I bilen beslutade sedan gästen att han skulle ändra på föredraget och tona ner kritik av tidigare forskning. Den utländska professorn kunde förstås inte gissa att Curt fortfarande levde. Det här var väl då precis i början av 80-talet.
Saxo tyckte väl att listan hade blivit för kort annars. Dessutom kan det ha funnits berättelser som inte riktigt hängde ihop, vilket man kunde lösa genom att skapa en ny kung med ungefär samma namn i ett annat kapitel.
Det är väldigt tydligt vid en genomläsning.
När man kommer till Ragnar Lodbrok är han redan nummer 60. Låtsasdelarna slutar med Gormo III som nummer 70, men redan före Gorm den gamle är det troligt att ett antal av kungarna är riktiga.
Här är ett exempel på en kung som återanvändes.
https://en.wikipedia.org/wiki/Ingeld
Det finns ändå en hel del intressant att luska ut bland sagokungarna, och en informationsbit är viktig för hur man skall åldersbestämma ett berömt diktverk.
De historiska kungarna börjar med Harald Blåtand, och berättelserna blir mer och mer verklighetsförankrade, men Saxo hade en tydlig tendens, och man kan inte bara köpa informationen rätt av.
En lärare till mig doktorerade med en studie av Gesta Danorum, men fick höra av Curt Weibull att det kanske inte behövdes, för han hade också skrivit om verket... 1915. Curt blev 105 år gammal och dog först år 1991.
Jag har säkert berättat det, men en anekdot om lärarens make eller blivande make, är att han skulle hålla ett föredrag om gamla böcker som G.D. och vikingatiden. När de plockade upp honom på Landvetter snackade de lite i bilen, och vad jag har förstått var Jörgen Weibull - en son till Curt - med. De kom in på tidigare forskning, och gästen fick ungefär höra att, "Curt är mycket intresserad och kommer". I bilen beslutade sedan gästen att han skulle ändra på föredraget och tona ner kritik av tidigare forskning. Den utländska professorn kunde förstås inte gissa att Curt fortfarande levde. Det här var väl då precis i början av 80-talet.