Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

Mapandan_Pangasinan.png (209.82 KiB) Visad 354 gånger

MAPANDAN. Namnet kommer från en växt som heter pandan, som är avbildad i mitten av sigillet. Kugghjulet symboliserar industri och handel och de femton tänderna på det representerar kommunens femton barangayer.

men kommunen är utpräglad jordbruksbygd där en stor majoritet av befolkningen har sin utkomst inom de agrara näringarna. I sigillet är det övertydligt. Vi ser ris, pumpa, tomat. mango, små citrusfrukter (kalamansi, dalandan), ägg, svamp, kokosnöt och majs. Lastbilen symboliserar moderniseringen av jordbruket och distributionen av olika produkter. Förutom jordbruk är uppfödning av boskap och andra djur viktig för den lokala ekonomin, vilket syns överst i sigillet. Ost är en betydelsefull förädlingsvara och en sådan finns avbildad i den nedre delen av sigillet.

De två röda, runda riskornen i ramen symboliserar enhet inom kommunen.
.

[Patrik Öbrink]

Natividad_Pangasinan.png (122.73 KiB) Visad 348 gånger

NATIVIDAD. Natividad betyder födelse och historikerna tror att invånarna beslutade om namnet när kommunen "föddes". Liksom i de flesta andra kommuner dominerar jordbruket den lokala ekonomin, vilket i sigillet återspeglas i risfältet. Bergen i bakgrunden är den närliggande bergskedjan Caraballo. Korset i mitten symboliserar invånarnas starka tro och det andliga arvet. Vågskålarna representerar rättvisa, jämlikhet och ärlighet inom det lokala styret och bland invånarna.
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Pozorrubio,_Pangasinan.png (127.6 KiB) Visad 340 gånger

POZORRUBIO. Pozorrubio hette ursprungligen Claris, en by och senare barrio inom San Jacint. Det namngavs för att hedra Juan de la Cruz Palaris, ledare för Palarisrevolten 1762 i Binalatongan (idag San Carlos City). På begäran av en rad rika markägare beslutade generalguvernör Carlos María de la Torre y Navacerrada att den skulle bli en egen kommun 1870. Den fick namnet Pozorrubio för att ära generalguvenören, som även var greve av Pozor – med tillägget ”Rubio”.

Fredsduvan i sigillets översta fält står dels för fred, enhet och harmoni, dels för gudomlig vägledning. I det övre vänstra fältet avbildas ris, sockerrör och tobak, de viktigaste grödorna i det lokala jordbruket. Svärdet och kniven symboliseras kommunens metallhantverk; Pozorrubio är berömt för tillverkning av högkvalitativa knivar, svärd och bolos (filippinska machetes). I det övre högra fältet avbildas stadens centrum - plazan, en symbol för samhällsgemenskap; kommunhuset, en symbol för det lokala styret; och flaggstång, symbol för patriotism och nationell suveränitet. Föremålen till höger syftar på det lokala hantverket, där tillverkning av föremål av läder, bambu och rotting intar en central position.

Brunnen hör ihop med kommunens namn. Enligt en lokal legend fick orten dess namn från en brunn som var belägen där. Dess vatten reflekterade ett glittrande, rubinrött sken.

Den 19 april 2012 förklarade ärkebiskop Oscar V. Cruz[9] den påstådda uppenbarelsen av en aswang (en ghoul) i Barangay Villegas i Pozorrubio som falsk.
.

[Patrik Öbrink]

Rosales_Pangasinan.png (120.57 KiB) Visad 313 gånger

ROSALES. Rosalesvar ursprungligen en ranchera grundad av vid namn Nicolas Bañez. Den förklarades som en pueblo 1852. Platsen fick sitt namn för att hedra Don Antonio Rosales Liberal, en man känd för sin uppriktighet, flit och lärdom. Han är också en Order of the Royal Audiencia i Manila och en Consejero de Filipinas en el Ministro de Ultramar (utrikesminister) på den tiden.

Risaxet symboliserar jordbruket, grundpelaren i kommunens ekonomi. Bredvid en stiliserad rosalblomma, som delar namn med kommunen, med en våg - symbol för rättvisa och laglydnad. Den blå randen representerar Agnofloden, som går genomkommunen och bevattnar risfälten. Det bruna med en växt står för den viktiga tobaksindustrin.
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_San_Fabian,_Pangasinan.png (87.04 KiB) Visad 309 gånger

S:t FABIAN. Kommunen är uppkallad efter S:t Fabianus, påve som led martyrdöden år 250. Jordbruk och fiske är kommunens huvudnäringar, vilket återspeglas i sigillet. Fältet är ett risfält och bladet ett tobaksblad, vilka representeras de viktigaste grödorna. Kommunen ligger vid Ligayenbukten och gränsar till berg.

Under det filippinsk-amerikanska kriget omkom hundratals soldater från Pangasinan och den filippinska regeringen i strider mot amerikanerna i San Fabian. Under andra världskriget inleddes befrielsen av Pangasinan av amerikanska marin- och marinkårsstyrkor, då trupper ledda av general Walter Krueger landsteg vid stränderna i Lingayen och San Fabian. Landstigningsplatserna i San Fabian kallades White Beach och Blue Beach, namn som används än idag.
.

[Patrik Öbrink]

San_Jacinto_Pangasinan.png (116.09 KiB) Visad 280 gånger

SAN JACINTO. Fader Herminigildo Milgar grundade staden den 17 augusti 1598; den fick sitt namn efter Hyacinthus av Polen, som helgonförklarades den 17 april 1594 av påven Clemens VIII och är kommuens skyddspatron. Kommunen är jordbruksbygd med berg i omgivningen, vilket återspeglas i sigillet i form av berg, fält och grödor. De viktigaste grödorna är ris och majs. Floderna representeras vattendragens betydelse för jordbruket.
.

[Patrik Öbrink]

San_Manuel_Pangasinan.png (88.64 KiB) Visad 222 gånger

SAN MANUEL. Kommunen har fått sitt namn från sin grundare, Don Manuel Sequig, år 1614.Byggnaden i den övre delen av skölden representerar kommunhuset. Det symboliserar lokalstyret, ordning och ledarskap för invånarna. De tre fyllda säckarna med ris till vänster visar på jordbrukets centrala roll. San Manuel är känd för tupig - en traditionell filippinsk riskaka gjord på malet klibbigt ris, kokosmjölk, socker och strimlad ung kokos - som avbildas till höger. Längst ner en så kallad odlingsdamm.
.

[Patrik Öbrink]

San_Nicolas_Pangasinan.png (228.62 KiB) Visad 100 gånger

SAN NICOLAS. Kommunen är uppkallad efter S:t Nikolaus av Tolentino som också är dess skyddshelgon. Det här är jordbruksbygd, vilket återspeglas i sigillet. I det övre fältet avbildas risax och staplade rissäckar. Säckarna representerar kommunens 33 barangayer. I mitten avbildas Caraballobergeen som tillsammans med de tre floderna Agno, Sabangan och Ambayoan är avgörande för områdets bevattning. Guldet representerar den lokala guldvaskningsindustrin längs floden Agno. Lerkrukan symboliserar krukmakeri, vilket är ett traditionellt hantverk och en viktig hemindustri i flera av kommunens barangayer. Den röda pilen syftar på historiska Red Arrow Monument. Detta är en symbol för att hedra det mod och den heroism som visades av kombinerade filippinska och amerikanska soldater under befrielsen efter andra världskriget vid foten av den berömda Villa Verde-leden (https://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of ... erde_Trail)

an Nicolas har för närvarande en gränstvist med Santa Fe, Nueva Vizcaya över territoriet barangay Malico. Nueva Vizcayas provinsstyrelse antog en resolution den 21 september 2022 som uppmanade San Nicolas tjänstemän att respektera ett avtal mellan National Mapping and Resource Information Authority (NAMRIA), Pangasinan och Nueva Vizcaya för cirka tjugo år sedan.
.

[Patrik Öbrink]

San_Quintin_Pangasinan.png (106.63 KiB) Visad 99 gånger

SAN QUINTIN. Kommunen harfått sitt namn från en lokal ledare vid namn Don Quintin Lictawa, som 1861 sammankallade till ett möte med alla lokala ledare. Målet var att ansöka hos den spanska kolonialregimen om att få bryta sig loss och bilda en helt egen kommun. Som en hyllning till Don Quintin Lictawas drivkraft och ledarskap föreslogs det att den nya kommunen skulle uppkallas efter honom. För att passa den spanska traditionen att namnge orter efter helgon, lade man till "San" (Sankt), vilket gav namnet San Quintin.

Den fyrdelade skölden i mitten representerar kommunens identitet, där vågskålen står för rättvisa medan duvan symboliserar fred. De övriga fälten med gröda (majs/ris) och grönsaker visar att San Quintin i huvudsak är en rik jordbrukskommun. Byggnaden längst ner visar det lokala kommunhuset, en symbol för det lokala styret.
.

[Patrik Öbrink]

Santa-barbara.png (283.33 KiB) Visad 96 gånger

SANTA BARBARA. Santa Barbara ligger i den norra delen av den bördiga Agnodalen och var en gång en del av det uråldriga territoriet Luyag na Kabuloan, som styrdes av Ari Kasikis vid tiden för den spanska erövringen. Tack vare sitt strategiska läge var Santa Barbara en av de tidiga bosättningarna i Pangasinan som organiserades som *pueblos* av spanska conquistadorer år 1580. Syftet med denna organisering var att påskynda pacificeringen av provinsen och underlätta indrivningen av tributer till stöd för den spanska kolonialförvaltningen. År 1741 hade orten en betydande kristen befolkning. För att förhindra att nyomvända återgick till sin gamla tro uppfördes en kyrka med Sankta Barbara som skyddshelgon.

Överst i sigillet avbildas kommunhuset, en symbol för det lokala styret. Cirka 60% av befolkningen försörjer sig på jordbruk, med ris och mango som främsta produkter. Det representeras i sigillet av risfältet och mangoträdet. Vattenbuffeln står för både jordbruket och befolkningens hårda arbete. Muren symboliserar tegelproduktionen. Santa Barbara är känd som en av regionens främsta producenter av traditionellt lertegel. Konsten att bränna lera i ugnar till högkvalitativt rött tegel är en viktig del av kommunens kulturarv. Floderna syftar på kommunens läge vid Agnofloden och dess betydelse för jordbruket.
.

[Patrik Öbrink]

Santa_Maria_Pangasinan.png (182.04 KiB) Visad 26 gånger

SANTA MARIA. Enligt traditionen fick kommunen sitt namn efter att en präst besökt bosättningen; eftersom det var på Jungru Marie födelsedag deklarerade han att namnet skulle vara Santa Maria. Det här är en utpräglad jordbrukskommun med vidsträckta fält. De huvudsakliga grödorna är ris, majs och tobak. Den brinnande facklan står för utbildning och kunskap som vägen mot framsteg och utveckling. Stjärnorna representerar de 23 barangayerna och det flätade repet som ramar in skölden symboliserar sammanhållning, enhet och harmoni dem emellan. Berget i bakgrunden är den inaktiva vulkanen Mount Balungao.
.