Filippinerna

[Patrik Öbrink]

Filippinernas deltagande i första världskriget var kopplat till dess strävan efter självständighet. Detvar som bekant amerikanskt territorium på den tiden. Jones Act (Philippine Autonomy Act) 1916 lovade självständighet när Filippinerna visat sig kapabla till självstyre. När USA gick med i kriget i april 1917 ställde filippinska ledare, bland andra Manuel Quezon, upp bakom USA. De såg deltagandet som ett sätt att bevisa mognad och stödja demokrati och frihet.

Philippine National Guard (PNG) bildades 1917. Det var en milis med målet att skicka en division till Europa under general John J. Pershing. Tusentals volontärer anmälde sig (uppgifter om cirka 25 000, med omkring 14 000 organiserade). Enheten inkluderade infanteri, artilleri och flygträning. USA accepterade erbjudandet sent, och PNG federaliserades först den 11–20 november 1918, alltså efter vapenstilleståndet). De stred aldrig i Europa och demobiliserades snart. Enheten var den första större filippinska militärorganisationen under amerikanskt styre.

filippineri1vk.jpeg (70.93 KiB) Visad 71 gånger

Däremot deltog många enskilda filippinare i kriget. Många filippinare som redan bodde i USA eller Hawaii tog värvning direkt. Tusentals tjänstgjorde i US Navy, det finns uppgifter om cirka 6 000. De arbetade ofta som mess uppassare, kockar och matroser.

Flera tusen från Hawaii, särskilt plantagearbetare, gick med i Hawaii National Guard, armén eller flottan, minst 4 000 finns det uppgifter om.

Philippine Scouts, filippinska trupper under amerikanskt befäl i Filippinerna, utökades när amerikanska trupper skickades till Europa.

En del filippinare stred i Frankrike. Den mest kända är Private Tomás Mateo Claudio (1892–1918) från Morong, Rizal. Han hade arbetat på Hawaii, i Alaska och i Nevada innan han värvades 1917. Han tillhörde 41st Infantry Division och senare Company K, 28th Infantry Regiment, 1st Infantry Division. Han deltog i strider, bland annat kring Cantigny, och dog den 29 juni 1918 i slaget vid Château-Thierry. Han ses som den första filippinaren som dog i strid utomlands under ett internationellt krig. Det finns en staty och minnesmärken till hans ära, och Camp Tomas Claudio och Tomas Claudio Memorial College är uppkallade efter honom.

Tomas_Claudio.jpg (55.21 KiB) Visad 71 gånger

Tomas_Claudio_Monument,_Morong,_Rizal,_Nov_2025.jpg (51.31 KiB) Visad 71 gånger

Andra filippinare dog till sjöss, t.ex. när fartyg sänktes av ubåtar eller i olyckor, eller av sjukdom (särskilt spanska sjukan). Några överlevde och deltog senare i andra världskriget. Det fanns också en handfull filippinare i Främlingslegionen och andra allierade styrkor, samt en läkare (Basilio Valdes) i fransk tjänst.

Filippinerna stödde krigsinsatsen genom Liberty Bonds, donationer och att erbjuda ett fartyg (som blev USS Rizal, levererat efter kriget). Tyska fartyg i filippinska hamnar togs över.

Liberty_Bonds_Poster_from_Manila_IMG.jpg (44.95 KiB) Visad 71 gånger

[Hans]

Intressant, tack.

Fanns det några tyskar att tala om då på Filippinerna? Närmaste tyska koloni var väl Palau som japanerna tog 1914.

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Det fanns tyskar i framför allt Manila, cirka 500 är ett antal som brukar nämnas. Gruppen bestod mest av köpmän, apotekare, plantageägare, ingenjörer och deras familjer. I stort sett alla apotekare i landet var tyskar. Tyskarna utgjorde den näst största icke-spanska europeiska gruppen i Manila efter britterna. De hade etablerat sig i landet redan på 1850-talet.

Redan 1906 hade de grundat German Club i. År 1914 byggde klubben ett nytt klubbhus på San Marcelino Street, men på grund av kriget tvingades de snart att hyra ut det.

Botica-Sta-Cruz-exterior.jpg (52.69 KiB) Visad 63 gånger

(Tyskägt apotek)

German-Club-San-Marcelino-1915-logo-1024x547.jpg (60.71 KiB) Visad 63 gånger

(Klubbhuset)

Vid krigsutbrottet 1914 tog flera tyska handelsfartyg (bland annat S.S. Tübingen, Pongtong och Suevia) sin tillflykt till filippinska hamnar, såsom Cebu och Manila, för att undgå att bli kapade av den brittiska flottan. Eftersom USA var neutralt i början av kriget, tilläts de tyska besättningarna stanna. De levde och verkade i landet fram till 1917, då USA gick med i kriget och tyskarna greps och internerades i läger och fartygen beslagtogs.
.

[Hans]

Tack. Så det var inte någon större hätsk stämning mot tyskar. I alla fall tills 1917.

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Nej, de var väletablerade och skötsamma människor som bidrog till ekonomin.

[Patrik Öbrink]

Filippinernas födelsetal har rasat de senaste åren och är nu nere på 1.7 barn per kvinna (i Sverige ligger det på 1.42). För en generation sedan, år 1993, födde filippinska kvinnor i genomsnitt 4,1 barn. I Städerna är siffran 1.4, på landsbygden 2.0. Kvinnor i de rikaste hushållen föder i genomsnitt 1,1 barn, medan kvinnor i de fattigaste delarna föder 2,8 barn. Högst fertilitet har kvinnorna i de muslimska områdena. Där är också tonårsgraviditeterna fortsatt många medan de minskar kraftigt minskat i andra delar av landet. Det blir förstås inga barn gjorda när flickor dansar på TikTok i stället för att träffa pojkar och inte heller av att de väntar på att träffa en koreansk K-pop-stjärna.

Urbanisering och levnadskostnader pekas ut som det främsta orsaken: Det har blivit betydligt dyrare att bo och leva i Filippinernas städer. Att försörja, utbilda och bo med stora familjer är i dag en enorm ekonomisk utmaning för unga par. Även karriär och utbildning spelar in. Filippinska kvinnor studerar längre på universitet och prioriterar att bygga en karriär innan, eller istället för, att bilda familj. Detta gör att många skjuter upp giftermål och barnafödande. Tillgången till preventivmedel har också ökat.

https://www.pna.gov.ph/articles/1272079

Samtidigt förbättrar Filippinerna sina PISA-resultat och klättrar 16 placeringar (i och för sig från en undanskymd position). Det lyfts fram som det land i världen vars elever förbättrat sin läsförståelse mest.