Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

Kalayaan_Laguna.png (103.56 KiB) Visad 78 gånger

KALAYAAN. Enligt lokal historia stod en kokospalm med tre grenar en gång på platsen där kommunhuset nu ligger. De tre grenarna tolkades som en profetia om att de tre barangayerna - Longos, San Juan och San Antonio - skulle förenas. Palmen symboliserar tillväxt, enighet, naturresurser och motståndskraft – typiskt för filippinsk landsbygd. Vattenbuffeln representerar styrka, flit, uthållighet och jordbruk. De gröna fälten och kullarna står för fertil jord, jordbruk och det bergiga landskapet öster om kommunen. Det blå vattnet i bakgrunden representerar Laguna de Bay (sjön som kommunen gränsar till i väster). Det symboliserar liv, fiske, handel och förbindelser med omgivningen.

[Patrik Öbrink]

Liliw,_Laguna_seal.png (243.32 KiB) Visad 76 gånger

LILLIW. Den skäggige mannen i traditionell klädsel är Gat Tayaw, orten legendariske grundare (grundad 1571). Han håller i en bolo-kniv, vilket symboliserar pionjäranda, ledarskap, flit och grundandet av samhället. Han representerar Liliws historiska rötter och de tidiga invånarnas kamp och arbete. Hunden symboliserar lojalitet, trofasthet och följeslagare i det dagliga livet och under grundandet. Den förstärker bilden av en pålitlig och enad gemenskap.

Fåglarna anknyter direkt till namnets ursprung. Enligt legenden fick Lilliwsitt namn efter en fågel som sjöng ”liw, liw, liw” när Gat Tayaw och hans följeslagare reste en bambustång. Fågeln valdes som ett gott omen efter att en kråka (dåligt omen) dykt upp först.

Kokospalmen är en klassisk filippinsk symbol för naturtillgångar, tropiskt jordbruk, fertilitet och försörjning. Den pekar på Liliws gröna, bergiga miljö vid foten av Mount Banahaw och traditionellt lantbruk. De gröna bergen representerar Liliws geografiska läge vid foten av Mount Banahaw och det kuperade, natursköna höglandet. De symboliserar styrka, stabilitet och naturlig skönhet.

Föremålen på marken hänvisar till lokal produktion och hantverk. Liliw är känt som "Flip-flops Capital of the Philippines" med en stor industri för handgjorda skor och sandaler. Detta är en central del av kommunens ekonomi och identitet idag. Glasflaskorna symboliserar de lokala produktionen av lambanog, en traditionellt filippinskt kokosvin som Lilliw är känt för. Därfinns också urarokex, en lokal delikatess gjord på pilrot som representerar stadens stolta matkultur. De gula klasarna föreställer frukten lanzones, en viktig produkt i höglandskommuner som Lilliw. Morötter och äggplanta är andra viktiga jordbruksprodukter i kommunen.
.

[Patrik Öbrink]

Ph_Seal_Los_baños (1).png (101.56 KiB) Visad 73 gånger

Los Baños. Namnet kommer från det spanska ordet för "bad", syftande på de varma källorna. Det fick sitt namn år 1589 när fader Pedro Bautista byggde offentliga bad i den nuvarande staden. Kvinnan som reser sig ur vattnet är Maria Makiling , en bergsnymf som sägs skydda Mount Makiling. Hon symboliserar naturens skönhet, skydd, välvilja och mystik. Enligt legenden vakar hon över berget, skogen, djuren och människorna i området. Hennes närvaro knyter an till Los Baños starka koppling till naturen och ekoturism.

Bergen representerar Mount Makiling, det ikoniska vulkanberget som dominerar landskapet. Bergen symboliserar styrka, fertilitet, biologisk mångfald och naturresurser. De böljande vågorna symboliserar de varma källorna som gett staden dess namn. De representerar också Laguna de Bay och vattnets helande egenskaper. De varma källorna har varit kända för sina medicinska egenskaper sedan kolonialtiden.

Solen symboliserar nytt hopp, energi, framsteg och en ny era. Den röda bakgrunden förstärker känslan av vitalitet och passion.

Atomen representerar vetenskap, teknologi, forskning och innovation. Los Baños är känt som "Special Science and Nature City" och är hemvist för University of the Philippines Los Baños (UPLB), ett av Filippinernas främsta universitet inom jordbruk, miljövetenskap, skogsbruk och bioteknik.

Den yttre, gula ringen Symboliserar frihet, välstånd och enhet bland invånarna.
.

[Patrik Öbrink]

Luisiana_Laguna.jpg (24.69 KiB) Visad 63 gånger

LUISIANA. Orten har fått sin namn efter Don Luis Bernardo och hans fru Doña Ana Esperanza, som kämpade för Luisianas självständighet - "Luis y Ana". Statyn föreställer Don Luis. Bergen i bakgrunden representerar Luisianas bergiga terräng och natursköna läge i Laguna-provinsen. De symboliserar styrka, stabilitet och de naturliga resurserna. Palmerna är typiska för området och står för tropisk växtlighet, livskraft och jordbruk. Luisiana är känt som "Pandán Capital" (pandanblad används till vävning och hantverk). Personen vid palmen representerar skörd och hantering av pandanblad. Figuren till höger sitter och arbetar med en korg, vilket visar vävning och hantverk – den traditionella pandanvävningen där man tillverkar korgar (bayong), väskor, mattor, hattar, brickor m.m.

En stiliserad karta över kommunen betonar geografisk identitet, territorium och lokal stolthet.

Bakgrundsfärgerna blå, vit och röd är hämtade direkt från Filippinernas flagga. Blått symboliserar fred, frihet och hög himmel, rött representerar mod, patriotism och beredskap och vitt står för renhet och enhet.
.

[Patrik Öbrink]

Lumban_Laguna.png (186.31 KiB) Visad 59 gånger

LUMBAN. Kommuen har fått sin namn efter Lumbangträdet, som avbildas i sigillets övre del. Det symboliserar ursprunget, styrka och lokal identitet. Solstrålarna står för hopp, ny början och framsteg.

I sigillets nedre del avbildas en Barong Tagalog, en traditionell filippinsk skjorta som används av advokater, politiker och andra i formella sammanhang. Den representerar Lumbans titel som Filippinernas broderihuvudstad (Burdang Lumban) – känd för fin handbroderi på jusi- och piñatyg. Städet står för produktion av högkvalitativa bolos (traditionella filippinska knivar/svärd). Plogen symboliserar jordbruk. Fisken representerar de rika vattenresurserna – Lumbanfloden, Calirayasjön och Laguna de Bay. Blixten symboliserar elektricitet och Caliraya Hydro Electric Power Plant (en av de första vattenkraftverken i Filippinerna). Lyran symboliserar att Lumban hade Filippinernas första musikakademi (grundad 1606). Monstransen (den eukaristiska solsymbolen) representerar att Lumban var vaggan för kristendomen i Laguna – platsen för den första expositionen av den heliga eukaristin utanför Manila och den första stenkyrkan utanför Manila. Laguna Copper Plate (kopparplattan längst ner) symboliserar Laguna Copperplate Inscription (den äldsta kända skrivna dokumentet i Filippinerna), som hittades i Lumbanfloden; det är ett bevis på forntida filippinsk civilisation.

Den gula färgen symboliserar rikedom, framsteg och solen

Den gröna bakgrunden representerar fertilitet, jordbruk och naturen runt Lumban.

.

[Patrik Öbrink]

MABITAC. Mabitac var för flera århundraden sedan känt som ett rikt jaktområde för vilt. Tidiga invånare använde många fällor, lokalt kallade bitag, för att fånga djur. Som ett resultat kom området att bli känt som "Mabitag", vilket betyder "en plats med många fällor", vilket så småningom blev Mabitac eftersom de spanska missionärer som kom till området hade svårt att uttala "G".

Kyrkobyggnaden är Nuestra Señora de Candelaria Parish Church (Vår Fru av Ljuset), som ligger på Kalbaryokullen. Kyrkan är kommunens mest kända historiska och religiösa landmärke. Den symboliserar kristen tro, arv från den spanska kolonialtiden och den starka katolska traditionen i Mabitac. Kyrkan har spelat en central roll i kommunens grundande och identitet sedan början av 1600-talet. Mabitac ligger vid Laguna de Bay. Fiskarna och båtarna representerar fiske som en viktig näring och levebröd för invånarna. Vattnet symboliserar också kommunens geografiska läge, naturliga resurser och försörjning.

Bonden med en vattenbuffel står för jordbruk och det traditionella lantbruket. Det betonar det enkla, hårt arbetande folket och jordbrukets betydelse för kommunens ekonomi. Den träbelagda gångvägen symboliserar förbindelser – både fysiska (vägar och broar) och symboliska (sammanhållning mellan människor och framsteg). Ovanför den ligger flera jaktfällor, som gett kommunen dess namn.

Träden och bergen i bakgrunden representerar naturen, landskapet och de gröna omgivningarna runt Mabitac. Det påminner om kommunens lantliga karaktär och natursköna miljö.

[Patrik Öbrink]

Ph_seal_laguna_magdalena.jpg (29.66 KiB) Visad 41 gånger

MAGDALENA. Kommunen har fått sitt namn efter dess skyddshelgon, S:ta Maria Magdalena. Det kallas "Bamboo Capital of Laguna" vilket avspeglas i sigillet i form av bambuträd. Kommunen är utpräglad jordbruksbygd vilket också syns i sigillet i form av åkermark och palmer; ris och kokos är de viktigaste produkterna. Vattendraget är Balanacfloden som representerar vattenresurserna. Stenmuren representerar styrka, stabilitet och stadens rika historiska arv och symboliserar de historiska byggnaderna från kolonialtiden (Magdalena kallas ibland "Little Hollywood of Laguna) då husen och gatorna ofta används som kuliss i historiska filmer och serier).Berget i bakgrunden är Mount Banahaw. Husen symboliserar de ursprungliga bosättningarna uppe i bergen.

Den blåa färgen symboliserar himmel, vatten och fred. Grönt står för jordbruk, hopp och natur. Magenta representerar energi, kreativitet eller kvinnlig styrka (Magdalena en har fått sitt namn efter en framstående kvinna, Maria Magdalena).

Flaggan, som är betydligt finare än sigillet, har liknande motiv men är inte helt lika.

Flag_of_Magdalena,_Laguna.png (190.53 KiB) Visad 41 gånger

I övre fältet St. Mary Magdalene Parish Church, en symbol för kristen tro, historia och kulturarv. Kommunen är uppkallad efter S:ta Maria Magdalena och kyrkan är den viktigaste byggnaden.. Gult står för rikedom, glädje och framtidshopp. Bergen, fälten och buskarna syftar på det rika jord- och skogsbruket, framför allt ris och bambu, och den bergiga omgivningen och symboliserar naturlig skönhet, fertila jordar och jordbruk. Blått representerar himmel, vatten och fred. Palmen står för en av kommunens villigaste produkter, kokos, och symboliserar tropisk natur, resiliens, jordbruk och lokala produkter. Rött står för mod, patriotism och energi. Stjärnorna står för kommunens 24 barangayer och representerar enhet.
.

[Patrik Öbrink]

Majayjay_Laguna.png (198.36 KiB) Visad 28 gånger

MAJAYJAJ. I övre fältet avbildas Mount Banahaw (det blåa berget); Majayjay ligger vid foten av denna vulkan. Vattenfallet representerar Majayjays berömda vattenfall, Majayjay Waterfalls, en viktig turistattraktion. Kyrkan är San Gregorio Papa Magno Church, den äldsta kyrkan i Laguna, som symboliserar kommunens rika katolska arv och historia. Risfältet representerar jordbruket och den traditionella risodlingen som är central för befolkningens försörjning. I det nedre fältet symboler för kommunens viktigaste jordbruksprodukter: kokosnöt, pandan och lanzones. Stjärnorna representerar barangayerna i kommunen.

Mottot betyder "heder och visdom".

Enligt legenden fick orten sitt namn på detta sätt:

Resenärer som tog sig upp till den bergiga platsen (vid foten av Mount Banahaw) blev ofta utmattade av de branta vägarna, klipporna och floderna. De ska ha suckat upprepade gånger: ”Hay! Hay! Hay!” (eller ”Jay! Jay! Jay!” på spanskt uttal). Prefixet ma- på tagalog betyder ungefär ”många” eller ”mycket”, så Mahayhay eller Majayjay tolkades som ”många suckar”.
Detta blev namnet på platsen, som spanskarna stavade Majayjay. Legenden betonar hur ansträngande det var att nå byn på den tiden.

En variant av legenden nämner frasen ”Maja, maja” – ett gammalt uttryck som betyder ”vila” eller ”ta igen sig”. Resenärer ska ha sagt detta när de stannade för att vila, och namnet uppstod därifrån.

[Patrik Öbrink]

Nagcarlan_Laguna_seal.jpg (66.8 KiB) Visad 26 gånger

NAGCARLAN. Enligt legenden kommer namnet Nagcarlan från Ana Kalang (senare döpt till Ana Panalangin), en inflytelserik och respekterad stamledare. Hon var känd för att bära en gyllene salakot (hatt) och en käpp som hon alltid bar när hon gick runt i staden. Hon var väl respekterad av stadsborna, inte bara för sin rikedom, utan också för den hjälp hon gav behövande. En berättelse berättar att en spanjor, när han var hemma hos henne, lade märke till grenar utanför som svajade och slog mot varandra och frågade vad som hände. Ana Kalang svarade enligt uppgift: "nagkakalang sila". Frasen missförstods och uttalades fel av spanjorerna, och utvecklades så småningom till namnet Nagcarlan.

Den gyllene salakoten avbildas längts upp i sigillet, ovanför soluppgången som symboliserar hopp, framsteg och framtid. Byggnaden föreställer Nagcarlan Underground Cemetery,den enda i sitt slag i Filippinerna, som byggdes av franciskanska missionärer 1845. Övriga element i sigillet är kopplat till jordbruket, kommunens tre viktigaste produkter: lanzones, ris och kokosnötter. Det tvådelade vattenfallet är Bunga Twin Falls. De traditionella husen symboliserar lokalbefolkningen, fredliga samhällen och sammanhållningen i kommunen.

Stjärnorna representerar kommunens 52 barangayer.
.

[Patrik Öbrink]

PAETE. Har fått sitt namn efter "paet", det filippinska ordet för huggmejsel, vilket är lämpligt då kommunen har rykte om sig att vara "The Carving Capital of the Philippines & The Arts Capital of Laguna". Det återspeglas i sigillet, där en huggmejsel och en vinkelhake avbildas. De traditionella filippinska sniderierna från Paete är vida berömda, särskilt religiösa statyer och dekorativa detaljer i kyrkor. Vid sidan om klasar med lanzones, en viktig lokal jordbruksprodukt. Bakom de filippinska färgerna men blått i fel nyans.
.

[Patrik Öbrink]

Pagsanjan_Laguna.png (154.26 KiB) Visad 16 gånger

PAGSANJAN. Pagsanjan är känt för Pagsanjan Falls, vilket är avbildat på sigillet, men som ligger i grannkommunen Cavinti. Pagsanjan ligger i det ripariska deltat som bildas av sammanflödet av floderna Balanac och Bumbungan och grundades 1668 av japanska och kinesiska handelsmän för dess strategiska läge. Ursprungligen hette orten Pinágsangahán ("förgrening" eller "förbindelse"), men förkortades till "Pagsanjan" av spanska kolonisatörer eftersom de tyckte att namnet var för svårt att uttala. Övriga element i sigillet är den filippinska solen (en hyllning till Lagunas roll i den filippinska revolutionen), den gamla statsporten som besökare fortfarande måste besöka (en symbol för kommunens historiska arv) och kokospalm (symbol för tropiskt klimat, natur och lokala jordbruksprodukter). Skölden har de filippinska färgerna.
.

[Patrik Öbrink]

Municipalité_de_Pakil_(Laguna).png (181.02 KiB) Visad 15 gånger

PAKIL. Träden och muren symboliserar den lokala naturen och det historiska arvet, tätt sammanlänkat med bergskedjan Sierra Madre som omger området. Källan representerar ortens kända naturkällor och vattnet står för närheten till Laguna de Bay. Den gula figuren till höger är Nuestra Señora de los Dolores de Turumba (Vår Fru av Sorgerna av Turumba), Pakils skyddshelgon och den mest centrala religiösa symbolen. Pakil är känt somLagunas pilgrimshuvudstad tack vare den berömda Turumbafestivalen. Risaxen och lanzonesklasen symboliserar det lokala jordbruket.
.

[Patrik Öbrink]

Pangil_Laguna.png (165.66 KiB) Visad 12 gånger

PANGIL. Pangil är en av de äldsta bosättningarna i Laguna, rik på spansk, amerikansk och japansk historia. Artefakter från Ming- och Sungdynastin under 1100-talet tillskrivs kinesiska invandrare och handelsmän som bosatte sig på denna plats. Enligt muntlig tradition var den första ledaren för området, som nu omfattar fyra separata städer, Gat Pangil, som förenade fyra forntida bosättningar för att etablera ett enat kungarike i området. Under den spanska perioden blev Pangil en utgångspunkt för de spanska missionärerna i den kristna evangeliseringen år 1578 i de nuvarande provinserna Rizal, Laguna och Quezon.

En av myterna i staden Pangil är ​​att prins Carlos, son till kung Filip V av Spanien, år 1724 förvisades från sitt land och skickades till Filippinerna. Den unge prinsen stannade i staden i tre år och bodde hos franciskanerna i det angränsande klostret till kyrkan Paroquia del Nuestra Señora de la Natividad, som då ansågs vara den största i Laguna. Prinsen var en känd jägare och han njöt av sin vistelse i bergskedjan Sierra Madre, som var känd som en bra jaktmark för vilda djur och fåglar. Han var också mycket förtjust i bäcken som förgrenade sig från Pangilfloden och nu kallas Bambang Hari eller Kungliga kanalen.

Kanalen finns avbildad i sigillet, som i övrigt har fokus på den omgivande miljön och dess vikt för befolkningens försörjning. Fältet och plogen symboliserar jordbruket, fisken och vattnet symboliserar fiske. De öppna händerna som håller upp skölden symboliserar gemenskap, samarbete och invånarnas gästfrihet och deras omsorg om hembygden. I bakgrunden går solen upp ovanför Sierra Madre, som omger kommunen. Den uppåtgående solen är dels en symbol för hopp, framsteg och framtid, dels en hänvisning till Lagunas roll i upproret mot spanjorerna.
.