Läste allmogen svåra teologiska texter?

[a81]

OK, intressant!

Här har vi kanske Per Janssons gård i Nässelsta i Vittinge socken (kan även vara en granngård), 96 år efter Per Janssons död:

https://digitaltmuseum.se/0210112343443 ... -nasselsta

Dock får man väl tänka mindre växtlighet 1831, ingen veranda med snickarglädje och kanske inte heller någon fasadpanel, utan mera troligt synliga stockar även på mangårdsbyggnaden, kanske var det också mindre rödmålat 1831, även om jag gissar att åtminstone själva mangårdsbyggnaden var rödmålad redan 1831.

Kanske finns gården kvar än idag?!

[Stefan Lundgren]

Har tittat på Google Earth, såg två gulmålade hus som verkar vara byggda på 1900-talet och ett röd hus längre bort som verkar vara från 1800-talet (delvis skymd). Sedan vet man inte hur många gånger som ett boningshus har blivit om- eller tillbyggt. På Fornsök kan man klicka för socken och så kan man se hela sockengränsen (zooma in så man kan kryssa in rutan).

Från t ex Google Earth, följ vägen som går rakt söderut från Morgongåva (C-833) när vägen börjar nå öppen mark så är det inte långt till Nässelsta. Byn har en ladugård på ena sidan och iallafall två boningshus på andra sidan. På andra sidan byn finns en T-korsning där det står; Sör-Hårsbäck 4, Vittinge 5 och Morgongåva 5.

Stefan

[von Adler]

Är verkligen postillor svåra teologiska texter? En samling av predikningar med förklaringar låter som om man skrivit ner predikningar som först i den lokala kyrkan och givit ut dem, och de hölls väl på en nivå så folket som hade kyrkoplikt huvudsakligen kunde ta till sig dem, särskilt om de också får förklarande texter i samband med dem?

[a81]

Håller delvis med, men det är ändå relativt krångliga texter, inget som någon knappt läskunnig tillgodogör sig.

Här kan man läsa bonden Sigge Erik Janssons dagbok från 1841-1853 ("svajpa" bilden för att bläddra i boken):

https://digitaltmuseum.se/0210211795370/handling

Väldigt intressant att exempelvis läsa om Karl XVI Johans död med så mycket detaljer om kungens liv. Texten kändes modern och inte underdånig, var liksom som att läsa något som någon hade kunnat skriva vid Elizabeth II:s död 2022. Folk var nog inte så annorlunda 1844 som vi kanske tror.

[Stefan Lundgren]

För att sammanfatta lite;
De fanns nog folk i Sverige som hade svårt att läsa t ex Bibeln, men t o m på landsbygden var folk mer eller mindre läskunniga och då var nog inte teologiska texter inte svårlästa. Det gjorde nog inga mätningar på läskunnigheten förr, men man kan gå via husförhörslängden för att se hus läskunnigheten var. Väljer man ut 100 personer ur t ex Husby-Långhundra socken i Uppland omkring 1900 och denna socken hade runt tolvhundra invånare. Då kan man se hur många som fick godkänt av läsning av prästen och hur många som läste med olika former av problem.

Stefan

[Jonnyolof]

I sockenstämmoprotokollen, Hajoms socken, kan man följa hur man under flera år på 1700-talet lät Augustinus Confessiones cirkulera runt bland sockenmännen. Jag vet inte hur svårläst denna är dock...

[koroshiya]

På latin? För fanns det någon så tidig översättning till svenska?

[Jonnyolof]

En googling gav att den första svenska översättningen kom i början på 1900-talet (av Sven Lidman dä). Det kanske fanns bilder...

[Patrik Öbrink]

Augustinus Confessiones är, skulle jag vilja påstå, den av kyrkofädernas skrifter som är lättast att läsa och ta till sig. Tidvis ren njutning. Jämfört med andra skrifter innehåller den få svåra teologiska resonemang; den är ju mer av en självbiografi även om den också har teologiskt innehåll.

[a81]

Kan boken ha funnits på danska? Jag har svårt att tro att svenska bönder på 1700-talet, även om de nog var mer bildade än vi föreställer oss, läste på latin.

[Stefan Lundgren]

Jag förmodar också att allmogen läste byordningar och sockenstämmoprotokoll.

Dessa finns dels på den sida;

https://www.lokalhistoria.nu/?redirect_ ... istoria.nu

och dels i denna bok;

https://isof.diva-portal.org/smash/get/ ... TEXT01.pdf

Tror inte fortfarande att allmogen bara läste bibeln och sockenprotokollen var en mer eller mindre viktig informationskälla för den som var intresserat över vad som skulle hända framöver.

Stefan

[Patrik Öbrink]

Kan boken ha funnits på danska? Jag har svårt att tro att svenska bönder på 1700-talet, även om de nog var mer bildade än vi föreställer oss, läste på latin.

Den första danska översättningen kom på 1800-talet, men det fanns en översättning till tyska redan på 1700-talet. Men de kunde väl inte läsa tyska heller?

[millgard]

Just läsning (ffa då av Luthers Katekes) var väl att beteckna som en svensk specialgren ända sedan Vasas dagar. Dvs basal läskunnighet avkrävdes även pigor och drängar. Detta hade bla den effekten att det finns dagböcker från meniga soldater från tex Karl XI-s och Karl XII-s tid. En i sammanhanget unik vittnesbörd av krig från den enkle fotsoldatens perspektiv, då andra länders arméer vid den tiden knappast var läskunniga under majors grad...

Någonstans har jag också läst att det i mitten av 1800-talet i Sverige (och säkert annorstädes) krävdes ett ordförråd på ca 30.000 ord bara för att kunna arbeta som dräng i jordbruket. Även om det inte innebär att man läser och skriver så många ord så är det nog så att vi idag underskattar dåtidens muntliga ordvärld. Och om man då har basal läsförståelse och dessutom kanske kan skriva lite själv, så torde det inte vara ett oöverstigligt hinder att läsa Postillan eller andra böcker.

Man läste nog det man kom åt tänker jag - något som också tex Vilhelm Moberg vittnar om i sina memoarer.