Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

Pura_Tarlac.png (93.41 KiB) Visad 107 gånger

PURA. Det här är ren jordbruksbygd, vilket syns i sigillet - majs, ris och sockerrör. Den gröna färgen representerar naturens skönhet. bördiga fält och framtida skördar. Gult symboliserar den rika jorden på slätten och risfälten vid skördetid. Vitt står för namnet Pura (från latinets pura som betyder ren) och symboliserar renhet.

---

Flag_of_Ramos,_Tarlac.png (113.16 KiB) Visad 107 gånger

RAMOS: Kommunen har fått namn efter dess grundare Don Geminiano Ramos och till minne av dess initiativtagare, guvernör Alfonso Ramos. Även ramos är en jordbruksbygd, vilket avspeglas i sigillet. I mitten ett mangoträd och fält, i ramen risplantor. Stjärnorna står dels för Tarlacs tre kongressdistrikt, dels Filippinernas tre huvudregioner.

[Patrik Öbrink]

San_Clemente_Tarlac.png (165.23 KiB) Visad 103 gånger

SAN CLEMENTE. Orten är uppkallad efter S:t Clemens, påve från år 91 till 99 och en av de apostoliska fäderna. Risfältet och floden representerar den bördiga marken och jordbruket. Kullarna är Zambalesbergen som ligger väster om kommunen. Den uppåtgående solen symboliserar invånarnas ambitioner och strävan efter framsteg och ekonomisk utveckling. Utanför skölden avbildas kommunens tre viktigaste jordbruksprodukter - ris, ingefära och mango.

---

Flag_of_San_Jose,_Tarlac.png (157.21 KiB) Visad 103 gånger

SAN JOSE. Vattenbuffeln i mitten representerar kommunens jordbruk och symboliserar invånarnas hårda arbete. Vågskålarna som hänger i i buffelns horn symboliserar rättvisa och jämlikhet. Korset är kopplat till klostret Monasterio de Tarlac som hyser en relik av det heliga korset. Lagerkransen står för framgång och ära. Den gula färgen symboliserar glädje, energi och optimism, grönt symboliserar fertilitet, tillväxt och jordbruk och vitt representerar renhet, fred och ärlighet.

[Patrik Öbrink]

San_Manuel_Tarlac.png (194.24 KiB) Visad 100 gånger

SAN MANUEL. Kommunen har fått sitt namn för att hedra dess främsta välgörare, Don Manuel de Leon. I det gula fältet en traditionell plog, en symbol för kommunens ruka jordbruksarv. På varsin sida om plogen avbildas ris och majs, de viktigaste grödorna. Området var tidigare helt täckt av skog, vilket trädet i det nedre fältet symboliserar. I den blå ramen avbildas kommunens tre viktigaste jordbruksprodukter - ris, majs och bomull. De tre stjärnorna står Tarlacs tre kongressdistrikt och Filippinernas tre huvudregioner. Solstrålarna representerar dels hopp, dels Filippinerna.

---

Santa_Ignacia_Tarlac.png (175.33 KiB) Visad 100 gånger

SANTA IGNACIA. Kommunen har fått sitt namn efter vördnasvärda Moder Ignacia del Espíritu Santo, som 1684 grundade den första klosterorden öppen för filippinskor - Religiosas de la Beata Virgen María. Sockerrör, risplantor och fält representerar kommunens rika jordbruk. Lerkärlen i mitten indikerar de lokala keramikindustrin som Santa Ignacia är känd för, särskilt tillverkning av högkvalitativa terrakottaproduker. Bergen i bakgrunden är bergen i grannprovinsen Zamblaes som är synliga från kommunen. De 24 stjärnorna representerar kommunens 24 barangayer.

---

Tarlac_City_Seal.png (237.75 KiB) Visad 100 gånger

TARLAC CITY. Det här är provinsens huvudstad. Den filippinska solen med åtta strålar, symbol för de åtta provinserna - inklusive Tarlac - som gjorde uppror mot spanjorerna. Blått, gult och rött ä'r de filippinska färgen och återfinns bland annat i landets flagga. De tre stjärnorna representerar dels Tarlacs tre kongressdistrikt, dels Filippinernas tre huvudregioner. Kugghjulet symboliserar stadens industri, byggnaderna dess urbana utveckling, Narraträdet, Filippinernas nationalträd, står för styrka, uthållighet och integritet. Risgrödan och sockerröret representerar tillsammans med det grön, böljande fältet stadens jordbruksarv.

---

Victoria_Tarlac.png (133.82 KiB) Visad 100 gånger

VICTORIA. Kommunen har fått sitt namn för att hedra drottning Isabella II:s seger över sina fiender. Risgrödan, majskolven och sockerrören (de blå överst) och bonden som plöjer med en vattenbuffel symboliserar att kommunen är ett utpräglat jordbrukssamhälle. Gubbarna i mitten står för sammanhållning och samarbete i lokalsamhället - bayanihan, att hjälpa varandra utan att förvänta sig något i gengäld.

Detta avslutar genomgången av sigillen i Tarlac.

.

[Patrik Öbrink]

Vi beger oss till Nueva Ecija.

Nueva_Ecija_seal_2.svg.png (130.05 KiB) Visad 88 gånger

Nueva Ecija kallas "Filippinernas riskammare" eftersom provinsen producerar mest ris i hela landet. PÅ sigillet avbildas två risbuntar, så kallade palay, med en traditionell byggnad för ristorknings i mitten. Vattenbuffeln symboliserar jordbruket och böndernas hårda arbete. Den gröna fältet representerar de bördiga slätterna. Bergen symboliserar de tre bergskedjorna som omger provinserna - Sierra Madre, Caraballo och Cordilleras. De tre stjärnorna representerar dels provinsens deltagande i upproret som Spanien, dels Filippinernas tre huvudregioner.

.

[Patrik Öbrink]

Aliaga_Nueva_Ecija.png (136.87 KiB) Visad 80 gånger

ALIAGA. Det här är ren jordbruksbygd, vilket återspeglas i sigillet. Ris, okra, äggplanta, squash och tomat är viktiga för invånarnas försörjning. Kommunen är låglänt och belägen i hjärtat av den centrala slätten på Luzon, men i fjärran syns bergskedjorna Caraballo och Sierra Madre, som spelade en stor roll som skyddad plats för motståndsrörelserna under swb filippinska revolutionen och den japanska ockupationen under andra världskriget.

[Patrik Öbrink]

Bongabon_Nueva_Ecija.png (133.03 KiB) Visad 79 gånger

BONGABON. Bongabon är känd som "Filippinernas lökhuvustad" och är en av de ledande lökproduecnterna i Sydostasien, så det är inte konstigt att llökar har en framträdande plats i sigillet. Kål, som avbildas mellan lökarna, är också en viktig inkomstskälla.De tre bergstopparna representerar de tre bergskedjor som ligger runt Nueva Ecija - Sierra Madre, Caraballo och Cordilleras. Solen anspelar på den filippinska solen - Nuevsa Ecija deltog i upproret mot spanjorerna - men symboliserar också hopp och framtid. De filippinska färgerna - blå, röd och vit - finns representerade i skölden.

[Patrik Öbrink]

Cabanatuan_City.png (121.78 KiB) Visad 68 gånger

CABANATUAN. Den gyllene kupolen har gett staden dess namn; "kabanatuuan" är en plats med många "kaban" - stora förvaringskärl för ris. Vattenbuffeln symboliserar styrka och uthållighet och stadens rötter i jordbruket. Risaxen visar att Cabanatuan är en del av Nueva Ecija, "Filippinernas riskammare". Plogen representerar flit och det hårda arbete som krävs för att bygga en blomstrande gemenskap. De blå linjerna längts ner symboliserar Pampangafloden, som rinner genom staden och historiskt varit avgörande för transport och bevattning. De gula och gräns färgerna representerar hopp, fruktbarhet och de vidsträckta risfälten.

[Patrik Öbrink]

Cabiao_Nueva_Ecija.png (182.34 KiB) Visad 56 gånger

CABIAO. Socker och ris är temat i det här sigillet. Bonden i mitten bär en plog på axlarna och en så kallad kabyawan, ett verktyg som används när man pressar juice och melass ur sockerrör; det anses ha gett staden dess namn. Till vänster om mannen en sockerpress och tillhöger stenar som används i sockerpressen. Händerna symboliserar att samhället gemensamt stödjer och bör sin framgång och sitt arv. Längst ner sockerrör och risplanta. Den uppgående solen representerar hopp och framtid och är samtidigt en hänvisning till Cabiaos roll i den filippinska revolutionen. Här stod det första slaget mot spanjorerna i september 1896, ett slag som gått historien som Cry of Nueva Ecija.

[Patrik Öbrink]

Carrangalan_Nueva_Ecija.png (138.75 KiB) Visad 50 gånger

CARRANGLAN. Bergen representerar kommunens läge nära bergskedjorna Sierra Madre och Caraballo. Risfältet visar jordbruket centrala roll. Trädet och vattnet symboliserar Pantabangan–Carranglan Watershed Forest Reserve, ett stort naturreservat vid Pampangaflodens övre flöde och som ligger i kommunen. Solen symboliserar hopp och framtid och hänvisar till Nueva Ecijas roll i den filippinska revolutionen.

.

[Patrik Öbrink]

Cuyapo_Nueva_Ecija.png (111.24 KiB) Visad 46 gånger

CUYAPO. Orten har fått sitt namn efter kuyapo, det lokala ordet för vattenkål, som syns i mitten av sigillet. Bredvid finns ris och fisk, andra viktiga naturresurser. Säcken symboliserar också ris och grisen representerar djurhållning. Vattenbuffeln symboliserar invånarnas flit och hårda arbete. Den vita triangulära formen längts upp representerar
Mount Bulaylay, som ligger i kommunen. Solen hänvisar till provinsens roll i de filippinska revolutionen. En av de ledande revolutionärerna Apolinario Mabini greps av amerikanska styrkor i kommunen. Den gröna färgen står för frodig vegetion och stadens hopp och framtida utveckling. Blått symboliserar Paitansjön och dess betydelse för invånarnas försörjning. Gult hyllar de lokala patrioternas tapperhet under den filippinska revolutionen 1898.

.

[Patrik Öbrink]

Gabaldon_Nueva_Ecija.png (131.02 KiB) Visad 44 gånger

GABALDON. Staden har fått sitt namn efter Isuaro Gabaldòn (1875-1942) - en framstående politiker som under en period guvernör av Nueva Ecija och filippinsk representant i USA:s representanthus - som var pådrivande för att bygga offentliga skolor runt om i landet. Bergen representerar de närliggande bergskedjorna Sierra Madre och Caraballo, som omger staden och gör den till en destination för ekoturism. Åkermarken symboliserar jordbruket, en hörnsten i den lokala ekonomin med ris och läsk som främsta produkter. Framför åkermarken syns två så kallade mandalor, rishögar. Vattenbuffeln är ett oumbärligt arbetsdjur för bönderna och symboliserar också uthållighet och flit. De två länkarna symboliserar enhet och sammanhållning mellan stadens invånare.

[Patrik Öbrink]

GAPAN. Jungfru Maria i form av den "gudomliga herdinnan" - Virgen La Divina Pastora- har en central placering i sigillet. Staden och den lokala kyrkan, byggd i bysantinsk stil - Basilica Minor & National Shrine of Virgen La Divina Pastora - är helgad åt henne och ett viktigt pilgrimsmål. De tre kronorna är symboler stadens skyddshelgon, de tre vise männen (Three Kings). Byggnaden är stadshuset. Vattenbuffeln symboliserar stadens jordbruksarv. Vid sidorna två änglar. Under buffelhuvudet syns konturerna av kommunens geografiska utseende, två plogar (AI påstår att det är tofflor, toffeltillverkning är en viktig näring i staden, men jag kan inte riktigt se att det skulle vara det) och en mandala, rishög. Stjärnorna representerar de 23 stadsdelarna. Blått, rätt och vitt är de filippinska färgerna.

[Patrik Öbrink]

General_Mamerto_Natividad_Nueva_Ecija.png (103.95 KiB) Visad 26 gånger

GENERAL MAMERTO NATIVIDAD. Kommunen är uppkallad efter militärledaren Mamerto Natividad y Alejandrino som ledde striderna mot de spanska kolonisatörerna i Nueva Ecija under den filippinska revolutionen. Det enda som minner om revolutionen i sigillet är den filippinska solen. Istället är fokus på jordbruket - vidsträckta fält, vattenbuffel, mandala (rishög) och risax; att risaxen sitter ihop visar enighet och solidaritet mellan kommunens byar. Till höger om mandalan finns en traditionell filippinsk hydda - bahay kubo - som symboliserar hem och samhällsgemenskap. Bergen symboliserar Sierra Madre.

.

[Patrik Öbrink]

General_Tinio_Nueva_Ecija.png (85.35 KiB) Visad 26 gånger

GENERAL TINIO. Fram till 1957 hette kommunen Papaya då den bytte namn för att hedra Manuel Tinio, som var den yngsta generalen i den filippinska revolutionsarmén, deltog i Cry of Nueva Ecija och blev guvernör för provisen 1907. Trädet i mitten är ett papayaträd, en referens till det ursprungliga namnet. Kommunen ligger vid Sierra Madres fot och bergskedjan finns representerad i bakgrunden. Fälten symboliserar jordbruket, vilket också kommer till uttryck i de fyra buffelhornen; de står också för hårt arbete, uthållighet och gott ledarskap. Kransen består av risax.

.

[Patrik Öbrink]

Guimba_Nueva_Ecija.png (80.35 KiB) Visad 24 gånger

GUIMBA. Guimba är en utpräglad jordbrukskommun och sägs vara provinsens, och därmed landets, största risproducent. Det återspeglas i sigillet med bonden med traditionell hatt, redskap och risknippe och vattenbuffeln. Den blå-röda triangeln med vitt runt omkring symboliserar patriotism och en hänvisning till deltagande i upproret mot spanjorerna.