Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

Precis som Bulacan spelade Cavite, provinsen söder om Metro Manila, en nyckelroll såväl under kolonialtiden som vid upproren mot spanjorerna och striderna mot amerikanerna. Det avspeglar sig i ortsnamn och sigill.

Här är provinssigillet:

Cavite_seal.svg.png (263.47 KiB) Visad 177 gånger

Solen och dess strålar: Placerad i mitten för att hedra Cavites roll som en av de åtta första provinserna som revolterade mot det spanska styret.

Filippinska flaggan: Den ursprungliga flaggan som hissades vid proklamationen av självständighet i Kawit den 12 juni 1898.

Aguinaldo Shrine: En avbildning av fasaden på Emilio Aguinaldos hus i Kawit, där självständigheten proklamerades.

Tretton martyrer: Ett monument som hyllar de tretton martyrerna från Cavite som avrättades under revolutionen.

Musiknoter: Representerar den filippinska nationalsången, Lupang Hinirang, som komponerades av Julian Felipe (född i Cavite) och spelades för första gången under självständighetsproklamationen.

Bönder och fiskare: Påminner om provinsens ursprungliga och fortfarande viktiga näringsgrenar.

Motto: "Dangal at Pag-ibig sa Bayan" (Ära och kärlek till landet)

[Patrik Öbrink]

Ph_seal_cavite_alfonso.png (149.43 KiB) Visad 167 gånger

ALFONSO. Alfonso, Cavite, är uppkallad efter kung Alfonso XII av Spanien. Mannen representerar lokalbefolkningens uthållighet, flit och arbetsvilja. Korgen med frukt och grönsaker speglar självförsörjning och en bördiga jordmånen som är lämplig för odling av höglandsgrödor, tropiska frukter och grönsaker. Spaljén med klätterväxter symboliserar strävan efter frihet och framsteg, likt ett frö som sakta gror och stadigt växer till en kraftfull vinranka. Den vita horisonten står för uppriktighet och renhet. Formen på skölden är hämtad från provinsen Cavites sigill.

.

[Patrik Öbrink]

Ph_seal_cavite_amadeo.png (223.44 KiB) Visad 164 gånger

AMADEO. Amadeo är uppkallad efter kung Amadeo I, den enda spanska kungen från Huset Savojen. Cirkeln symboliserar enhet bland folket i Amadeo. Bergen representerar stadens strategiska läge på höglandet i Cavite. Växtligheten avspeglar den naturnära miljön. Avbildningar av kokosnötter, bananer, kaffe och ananas representerar kommunens viktigaste inkomstkällor; Amadeo är särskild känd som "Filippinernas kaffehuvudstad".

.

[Patrik Öbrink]

Bacoor_City_Seal_2026.png (405.2 KiB) Visad 158 gånger

BACOOR. Den filippinska solen symboliserar Bacoors roll som den första huvudstaden för den filippinska revolutionsregeringen 1898. Nederst den historiska Zapote-bron, platsen för två betydande slag (1897 och 1898) under den filippinska revolutionen och det filippinsk-amerikanska kriget. Musikerna på bron representerar stadens elva marscherande band hedrar Bacoors titel som "Marching Band Capital of the Philippines". Byggnaden till vänster är Bahay na Tisa, som tjänade som högkvarter för den filippinska revolutionsregeringen 1898. Det är ett typiskt exempel på en Bahay na Bato (stenhus), en arkitekturstil som växte fram under den spanska kolonialtiden. Byggnaden till höger är Bacoors moderna stadshus.

.

[Patrik Öbrink]

Carmona_Cavite_city_seal.png (186.93 KiB) Visad 154 gånger

CARMONA. Kugghjulen representerar stadens industrialisering och dess roll som industriellt nav. Byggnaderna symboliserar stadens moderna utveckling och urbanisering. Sockerrör och ris minner om Carmonas jordbruksarv. Handslaget representerar samarbete och god styrning. Staden har fått sitt namn efter en stad med samma namn utanför Sevilla i Spanien.

[Patrik Öbrink]

Cavite_City_Seal.png (157.97 KiB) Visad 152 gånger

CAVITE CITY. Stadens motto "Para Dios y Patris" på den lokala dialekten Chabacano betyder "För Gud och fosterlandet". Bokstäverna KKK i var och en av triangeln hörn står för den revolutionära sällskapen Katipunan som kämpade för ett självständigt Filippinerna i slutet av 1800-talet (Kataastaasan Kagalanggalang Katipunan ng mga Anak ng Bayan). En av grundarna, Don Ladislao, bodde i Cavite City. Monumentet hedrar de tretton martyrerna från Cavite som avrättades 1896. Fästningen föreställer Fort San Felipe, där ett berömt myteri ägde rum 1872. Notbladet påminner om Don Julian Felipe, kompositören till den filippinska nationalsången, som var från staden. I bakgrunden syns en karta över Cavite City, inklusive ön Corregidor, som ingår i stadens jurisdiktion. Corregidor användes bl.a. som tillfälligt säte för president , Manuel L. Quezon och för de amerikanska styrkorna under Andra Världskriget. Längst upp delar av den filippinska solen.

Cavite City har en flagga utan stadens sigill:

Flag_of_Cavite_City.svg.png (21.28 KiB) Visad 152 gånger

De röda fälten symboliserar mod och tapperhet. Den gröna mittenranden representerar stadens framsteg. Solen representerar dels en uppåtgående solförmörkelse hopp och den filippinska solen. De fem stjärnorna symboliserar de fem distrikten som utgör Cavite City. Vågorna representerar de tre omgivande vikarna: Canacao Bay, Bacoor Bay och Manila Bay.

.

[Patrik Öbrink]

Dasma_City.png (199.13 KiB) Visad 149 gånger

Dasmariñas är uppkallad efter Gómez Pérez Dasmariñas, den sjunde generalguvernören av Filippinerna (1590-1593). Solen och dess strålar är den filippinska solen och syftar i det här sammanhanget på Cavites roll som en av de flesta åtta provinserna som gjorde uppror mot det spanska styret. Byggnaderna och kugghjulet representerar stadens status som en av de viktigaste industriorterna i regionen. Människorna framför solen visar stadens fokus på dess invånare och stora satsning på utbildning. Fältet, växtligheten och bonden påminner om stadens ursprung som jordbruksort innan området urbaniserades. Den gröna färgen symboliserar liv, hopp och stadens strävan efter hållbar utveckling.

.

[Patrik Öbrink]

Genemilioaguinaldo.png (124.2 KiB) Visad 147 gånger

GENERAL EMILIO AGUINALDO. Staden är uppkallad efter Emilio Aguinaldo, president av den Första Republiken och uppvuxen in Cavite. Aguinaldo avbildas på sigillet med en blå-röd sköld, tillsammans med vitt de filippinska färgerna.

.

[tyskaorden]

Cavite_City_Seal.png


CAVITE CITY. Stadens motto "Para Dios y Patris" på den lokala dialekten Chabacano betyder "För Gud och fosterlandet". Bokstäverna KKK i var och en av triangeln hörn står för den revolutionära sällskapen Katipunan som kämpade för ett självständigt Filippinerna i slutet av 1800-talet (Kataastaasan Kagalanggalang Katipunan ng mga Anak ng Bayan). En av grundarna, Don Ladislao, bodde i Cavite City. Monumentet hedrar de tretton martyrerna från Cavite som avrättades 1896. Fästningen föreställer Fort San Felipe, där ett berömt myteri ägde rum 1872. Notbladet påminner om Don Julian Felipe, kompositören till den filippinska nationalsången, som var från staden. I bakgrunden syns en karta över Cavite City, inklusive ön Corregidor, som ingår i stadens jurisdiktion. Corregidor användes bl.a. som tillfälligt säte för president , Manuel L. Quezon och för de amerikanska styrkorna under Andra Världskriget. Längst upp delar av den filippinska solen.

Cavite City har en flagga utan stadens sigill:


Flag_of_Cavite_City.svg.png


De röda fälten symboliserar mod och tapperhet. Den gröna mittenranden representerar stadens framsteg. Solen representerar dels en uppåtgående solförmörkelse hopp och den filippinska solen. De fem stjärnorna symboliserar de fem distrikten som utgör Cavite City. Vågorna representerar de tre omgivande vikarna: Canacao Bay, Bacoor Bay och Manila Bay.

.

Flaggan påminner lite om Moldaviska sovjetrepublikens flagga 1952-1990:

Flag_of_the_Moldavian_Soviet_Socialist_Republic_(1952–1990).svg.png (4.74 KiB) Visad 141 gånger

[Patrik Öbrink]

General_Mariano_Alvarez_(GMA),_Cavite.svg.png (122.82 KiB) Visad 135 gånger

GENERAL MARIANO ALVAREZ. Staden är uppkallad efter Mariano Alvarez, general i den filippinska revolutionsarmén som var från Noveleta i en annan del av Cavite. Jag har inte fått fram någon information om sigillet, som kan vara Filippinernas fulaste, men vi ser traditionella hus från den filippinska landsbygden och en fabriksbyggnad; det kan syfta på att staden är till för både människor och industrier. De stjärnliknande figurerna som håller i varandra torde representera kommunens barangays, antalet är i alla fall detsamma. Triangeln är nog en symbol för revolutionssällskapet Katipunan, som Mariano Alvarez tillhörde. De var starkt influerad av frimureriet (fler av dem var frimurare) och använde trianglar som symboler och i sina ritualer.

.

[Patrik Öbrink]

City_of_General_Trias_Seal.png (281 KiB) Visad 118 gånger

GENERAL TRIAS. Staden är uppkallad efter Mariano Trias, tidig medlem i motståndsrörelsen Katipunan, general i revolutionsarmén och den första vicepresidenten i den filippinska revolutionsregeringen. Längts upp Mariano Trias-monumentet i Cavite med moderna byggnader i bakgrunden; dessa symboliserar stadens modernisering och framväxt som stad. Kyrkan till höger är Saint Francis of Assisi Parish Church; staden hette fram till 1920 San Francisco de Malabón efter sitt skyddshelgon. Orten grundades 1748. Stadshuset till vänster symboliserar det lokala styret och folket s vilja och siffran 145 anger att General Trias blev den 145:e staden i Filippinerna. Ris står för jordbruket som stadens ekonomiska grundsten. Bambuskotten (labong) är en referens till Mariano Trias täcknamn "Labong". De 33 guldstjärnorna representerar stadens 33 barangayer. MMXV står för 201, året då General Trias blev stad.

.

[Patrik Öbrink]

Ph_seal_Imus.png (225.71 KiB) Visad 112 gånger

IMUS. I mitten syns en staty av en kvinna, "Innan Bayan", som håller i den filippinska flaggan. Detta representerar stadens roll som "Flag Capital of the Philippines", då det var i Imus - vid slaget om Alapan 1898 - som den moderna filippinska flaggan först hissades efter en seger. Kyrkobyggnaden till höger föreställer katedralen i Imus, som symboliserar stadens djupa religiösa rötter och tjänar som säte för stiftet Imus. Sigillet inkluderar även silhuetter av andra viktiga byggnader, såsom det gamla stadshuset och historiska platser som påminner om de viktiga segrarna under den filippinska revolutionen.

De gröna färgen representerar tillväxt, välstånd och invånarnas framtidstro.

Imus blev stad 2012.

.

[Patrik Öbrink]

Indang_Cavite_Seal.svg.png (77.59 KiB) Visad 110 gånger

INDANG. Plogen representerar kommunens status som jordbrukscentrum. De blå, gula och röda fälten speglar färgerna i den filippinska flaggan - symboler för lojalitet, fred och tapperhet. Lagerkransen symboliserar seger. Det gröna i mitten visar de administrativa gränserna i kommunen samtidigt som den gröna färgen symboliserar kommunens bördiga marker.

.

[Patrik Öbrink]

Ph_seal_cavite_kawit.png (121.65 KiB) Visad 108 gånger

KAWIT. I mitten av skölden syns fasaden på Emilio Aguinaldos historiska hus med den berömda balkongen där självständigheten utropades och flaggan first visades upp. Top fallgrop flankerar huset, vilket understryker Kawis status som "Republikens flaggstad". Längst ner syns en vattenbuffel, en symbol för regionens jordsbruksarv och folkets uthållighet. Mottot "Alab ng Puso" ("hjärtats glöd") är hämtat från Filippinernas nationalsång, som spelades för första gången i Kawit under självständighetsförklaringen.

.

[Patrik Öbrink]

Seal_of_Magallanes_Cavite.png (231.95 KiB) Visad 105 gånger

MAGALLANES. Kommunen är uppkallad efter Ferdinand Magellan, som på spanska kallas Fernando de Magallanes. Sigillet doneras av bilder som representerar kommunens främsta näringsgren: Jordbruket. Där finns en vattenbuffel som drar en plog, vilket symboliserar det hårda arbetet och betydelsen av ris- och majsodling. Palmerna och de gröna kullarna representerar Magallanes som en av Cavites höglänta kommuner. Den uppgående solen symboliserar hopp och framtidstro.

.