Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

Låt oss titta på sigill för de olika provinserna i Filippinerna.

Vi börjar med Pampanga.

Ph_seal_pampanga.png (314.5 KiB) Visad 208 gånger

Pampanga_old_seal.png (144.45 KiB) Visad 208 gånger

(Det gamla sigillet)

[Patrik Öbrink]

Sigill för städer och orter i Pampanga.

1.AngelesF.jpeg (55.87 KiB) Visad 207 gånger

ANGELES. Stadens sigill har en sköld uppdelad i fyra kvadranter med följande emblem: ett vinblad 'kuliat' (Kuliat var Angeles gamla stadsnamn), en amerikansk örn (Clark Air Base låg där), en sol med åtta strålar från Katipunan-flaggan (Aguinaldo firade den första årsdagen av Filippinernas självständighet i Angeles) och två A (namnet Angeles härstammar från Angel Pantaleon de Miranda, stadens grundare, och Angeles Custodios, stadens beskyddare).

1.ApalitF.jpeg (73.94 KiB) Visad 207 gånger

APALIT. Apalitträdet (Pterocarpus indicus) står högt i bakgrunden, med ett städ och en slägga i förgrunden – symboler för den metallsmedsindustri som staden är känd för. Många gjuterier finns fortfarande kvar i staden.

1.ArayatF.jpeg (59.06 KiB) Visad 207 gånger

ARAYAT. Arayats landskapsliknande sigill visar dess mest berömda landmärke, det legendariska Bundok Alaya (östra berget), mer känt som Mount Arayat, med moln som böljar där borta. Jordbruksarbetare – en bonde som plöjer åkrarna med en carabao, risodlare som arbetar på risfälten – syns i förgrunden.

[Patrik Öbrink]

2.BacolorF.jpeg (59.73 KiB) Visad 189 gånger

BACOLOR. Genom ett dekret från den spanske kungen den 9 november 1765 blev Bacolor "Villa de Bacolor", en av endast tre "villas" i Filippinerna, och beviljades ett särskilt vapen. Detta var ett erkännande för att staden var huvudstad för generalguvernör Simon de Andas landsförvisade regering från 1762-64, under den brittiska ockupationen av Filippinerna. Vapenskölden anpassades för dess kommunala sigill.

3.CandabaF.jpeg (50.07 KiB) Visad 189 gånger

CANDABA. Candabas sigill hänvisar till de många roller som dess träsk spelar – en fristad för flyttfåglar, en häckningsplats för fiskar under regnperioden och ett fält för att odla söta vattenmeloner under sommaren.

4.FloridaBF.jpeg (55.76 KiB) Visad 189 gånger

FLORIDABLANCA. Floridablancas sigill har tre viktiga element som förknippas med staden: sockerkvarnens skorstenar (Pampanga Sugar Mills låg i Del Carmen), flygande jetplan (Basa Air Base) och en vit blomma (engelsk betydelse av "Floridablanca"). Sigillet designades av konstnären och musikern Jose D. Laxamana.

[Patrik Öbrink]

5.GuaguaF.jpeg (42.08 KiB) Visad 182 gånger

GUAGUA. Guaguas näringar representeras på dess sigill: jordbruk, fiske, snickeri (Betis snickare var kända möbelsnickare, husbyggare och hantverkare). Facklan representerar upplysning, eftersom staden också var ett lärdomssäte (Colegio del Sagrado Corazón de Jesús, Guagua National Institute), hem för lärda och litterära personer (Aurelio Tolentino, Amado Yuson, Angela Manalang-Gloria) och många religiösa (inklusive den första filippinska kardinalen, Rufino J. Santos).

[Patrik Öbrink]

6.LubaoF.jpeg (54.36 KiB) Visad 176 gånger

LUBAO. Lubaos sigill har klocktornet från den gamla 1600-talskyrkan San Agustin på toppen, en representation av dess vidsträckta risfält i mitten (det är provinsens största risproducent) och dess naturliga vattenresurser längst ner, då staden genomkorsas av de stora floderna Gumain och Kaulaman.

7.MabalacatF.jpeg (75.86 KiB) Visad 176 gånger

MABALACAT. Risstjälkar och sockerrör – stadens viktigaste jordbruksprodukt – flankerar det kraftiga balacatträdet (Zysiphus zonulata blanco), som en gång växte i området och som gav Pampangas nyaste stad dess namn – Mabalacat. Tableauet omges av 27 stjärnor, som representerar de 27 barangayerna.

[Patrik Öbrink]

8.MacabebeSF.jpeg (61.96 KiB) Visad 171 gånger

MACABEBE. Sigillets centrala figur är den unge okände macabebekrigaren, ofta kallad Tarik Soliman eller Bambalito. Han dog i slaget vid Bangkusay år 1571 och gjorde motstånd mot spanjorerna in i det sista, och blev därmed den första infödingen att dö för friheten.

[Patrik Öbrink]

9.MagalangF.jpeg (41.41 KiB) Visad 160 gånger

MAGALANG. Staden Magalang ligger vid foten av det stora berget i öster, Bundok Alaya, där solen går upp. Dess upphöjda läge avbildas på sigillet, tillsammans med stadens vidsträckta jordbruksmarker.

10.MasantolF.jpeg (68.49 KiB) Visad 160 gånger

MASANTOL. Masantols sigill refererar till de ikonografiska elementen och attributen för dess skyddshelgon, ärkeängeln S:t Mikael. Ett par änglavingar paras ihop med svärdet som ärkeängeln använde för att kuva djävulen. Bladet stöder två vågskålar för att bilda en våg, som helgonet använder för att väga människors själar. S:t Mikael är också beskyddare för specerihandlare och handelsmän, vilket anspelar på Masantols viktiga roll som handelsplats.

11.MexicoF.jpeg (52.95 KiB) Visad 160 gånger

MEXICO. Mexicos stadshus har en framträdande plats på stadens sigill, med det närliggande berget Arayat till höger, och en representation av dess strategiska läge (här ligger flera av Pampangas största köpcentra). I Mexiko korsar flera viktiga vägar, därav vägarna på sigillet. Fredsduvan flyger ovanför medan framstegshjulet snurras av en man nedanför.

12.MinalinF.jpeg (63.69 KiB) Visad 160 gånger

MINALIN. Designen på Minalins sigill påminner om Filippinernas tre färger. En kyckling och hennes ägg upptar den röda delen, en industri som har gett Minalin smeknamnet "Filippinernas äggkorg". Fiskehandeln representeras av ett fiskpar i den blå delen. Sigillet delas i mitten av en stiliserad risstjälk som når upp till de tre stjärnorna.

[Patrik Öbrink]

13.PoracFinal.jpeg (57.18 KiB) Visad 152 gånger

PORAC. Poracs bergiga terräng utgör bakgrunden till stadens sigill. En del av Pinatubo ingår också i kommunen. I förgrunden syns dess vidsträckta jordbruksmarker, en anspelning på Porac som den största staden i Pampanga (som upptar 78 000 tunnland). Dess primära produkt representeras av en klump sockerrör. Solens 29 strålar representerar de 29 barangayerna.

[Patrik Öbrink]

Sigill för "helgonstäderna" i Pampanga.

14.SanFernando.jpeg (74.4 KiB) Visad 146 gånger

SAN FERNANDO. Trogen sin titel som "Filippinernas julhuvudstad" pryder stadens sigill framträdande stadens mest populära produkt, jullyktan formad som en femuddig stjärna. I mitten finns stadens höghus och alléer, symboler för dess industri och framsteg.

15.SanLuisF.jpeg (53.1 KiB) Visad 146 gånger

SAN LUIS. Hatttillverkningstraditionen i denna stad avbildas på sköldens övre del. Den visar en silhuett av en man som bär hatt. Den nedre delen visar symboler för dess andra viktiga näringar – en plog som representerar jordbruk och en fisk för fiske. Sigillet omges av riskorn och sjutton stjärnor som representerar dess sjutton barangayer.

16,SanSimonF.jpeg (49.85 KiB) Visad 146 gånger

SAN SIMON. San Simons sigill hyllar dess många mangoodlingar, dess fiske och risindustri. Handen i brutna bojor som håller risplantan symboliserar böndernas frihet från jordens slaveri, eftersom staden spelade en viktig roll i "massornas uppror" och Huk-rörelsen.

17.SantaAnaF.jpeg (45.86 KiB) Visad 146 gånger

SANTA ANA. Fredsduvan sänker sig över de grönskande slätterna i Sta. Ana, med det majestätiska berget Arayat i bakgrunden. Scenen är omgiven av en sköld, dess omkrets kantad av fjorton stjärnor, som representerar dess fjorton barangayer,

18.SantaRitaF (2).jpeg (75.99 KiB) Visad 146 gånger

SANTA RITA. Sta. Ritas sigill är fullt av bilder inspirerade av dess många lokala produkter: frukt och grönsaker, fisk och boskap, dess kyrka och berömda duman (grönt klibbigt ris) och suman. I mitten finns en hand som håller en planta, en visualisering av stadens motto: "Sesen taya ing Sta. Rita" (Låt oss vårda Sta. Rita).

19.SantoTomasF.jpeg (45.19 KiB) Visad 146 gånger

SANTO TOMAS. Den nationellt kända keramikindustrin i Santo Tomas, som varit en drivkraft för stadens ekonomi, hyllas i sigillet med en bild av en stor kruka (banga) i mitten, krönt av solens sju strålar.

-

[Patrik Öbrink]

Avslutningsvis innan vi lämnar Pampanga ...

20.SasmuanFin.jpeg (60.65 KiB) Visad 141 gånger

SASMUAN. Sasmuan har en unik geografi genom att den är omgiven av fiskdammar, och detta utgör en integrerad del av dess sigill. En hydda bredvid en fiskdamm som vimlar av räkor, krabbor och fiskar. Vattenbruk har varit den viktigaste industrin som driver den lokala ekonomin.
.

[Patrik Öbrink]

Vi går vidare till Pampangas södra granne, Bulacan.

Längts upp på sigillets sköld finns en bild av kullarna Kakarong och Biak-na-Bato i kommunerna Pandi respektive San Miguel. Dessa kullar var platsen där de Bulacan-baserade republikerna utropades; Kakarongrepubliken och Republiken Biak-na-Bato. Huvudfärgen är blå, som matchar nyansen på den filippinska flaggan och symboliserar fred, sanning och rättvisa.

Barasoain Church finns i mitten. Kyrkan var platsen för den första filippinska kongressen, som sammankallades 1898, och utropandet av den första filippinska republiken samma år.

De tre sampaguita-blommorna (Jasminum sambac) på den nedre delen av skölden representerar de tre republiker som utropades i Bulacan – Kakarong (1896), Biak-na-Bato (1897) och Filippinska republiken (1898). Sköldens nedre del är röd, vilket matchar den röda nyansen på Filippinernas flagga, som symboliserar patriotism och tapperhet.

Skölden är omgiven av bambu, vilket representerar spjuten och lansarna som användes av Katipuneros under den filippinska revolutionen. Dessa tros vara gjorda av en typ av bambu som på tagalog kallas anos, bukawe eller kawayang bansot (bokst. "förkrympt bambu"; Schizostachyum lima). Bambu symboliserar också provinsens invånares motståndskraft.

Sigillet antogs den 10 mars 1917.

[Patrik Öbrink]

Sigill för städer och kommuner i Bulacan.

Angat_Bulacan.png (264.49 KiB) Visad 118 gånger

ANGAT. Mycket att livet och ekonomin kretsar kring Angat River.

Balagtas_Bulacan2.png (198.5 KiB) Visad 118 gånger

BALAGTAS. Övre sigillet är det gamla. Det nedre det nya; i mitten framstående poeten Francisco Balagtas (1788-1862), som skrev på tagalog och anses ha haft stor betydelse för det filippinska språket och den filippinska litteraturen, som gett stadens dess namn; uppe till höger stadshuset, de övriga fälten visar viktiga näringar - jordbruk, skogsbruk, fiske och boskapsskötsel.

[Patrik Öbrink]

Ph_seal_bulacan_baliuag.png (221.96 KiB) Visad 111 gånger

BALIWAG. På sigillet återfinns bl.a. stadshuset och en så kallad buntal hat, en traditionell filippinsk halmhatt som tillverkas i Baliwag av bladdelar från buripalmen.

[Patrik Öbrink]

Bocaue_Bulacan.png (148.39 KiB) Visad 105 gånger

BOCAUE. Den röda elementet i mitten representerar Bocaue Pagod Festival (flodfestivalen), en central aspekt av stadens kulturarv och religiösa hängivenhet, och betecknar "Pagoda sa Wawa" som bär det "mirakelliknande korset" under flodparaden. Bamburören hänvisar den bocauebambu som staden är känd för och som tidigare odlats i stor skala.

Röd: Representerar den livfulla och kulturella betydelsen av flodfestivalen, den årliga processionen och stadens unika pyrotekniska tradition. Bocaue kalla "Fireworks Capital of the Philippines" för den omfattande tillverkningen av fyrverkerier.

Vit: Representerar den vidsträckta, öppna himlen ovanför Bocaue, som symboliserar hopp, tro och den andliga betydelsen av flodfestivalen. Den framkallar en känsla av optimism inför framtiden, en ny början, ungefär som den festliga andan som förknippas med fyrverkerier, ett kännetecken för Bocaues identitet som "Filippinernas fyrverkerihuvudstad".

Blå: Representerar Bocauefloden, avgörande för stadens identitet och platsen för den årliga festivalen, som representerar liv och kontinuitet.

Grönt: Representerar Bocaues bördiga mark, dess jordbruksarv och överflödet av "bukawe"-träd och "bocaue"-bambu förr i tiden, från vilket stadens namn härstammar. Det symboliserar också välstånd och tillväxt.

.

[Patrik Öbrink]

Seal_of_Bulakan.png (138.73 KiB) Visad 103 gånger

De filippinska färgerna. Symboler för jordbruk och fiske. Ryttaren är Gregorio del Pilar, general i den filippinska revolutionsarmén under det filippinsk-amerikanska kriget, som föddes i Bulakan och som var den första guvenören av provinsen Bulacan.