Varför föds det så få barn?

[a81]

Det är väl också så att lite stereotypt "nordiska" värden som friluftsliv, träning, modernism, jämställdhet, hälsa i vid mening, etc. har varit inne bland den lite yngre västerländska medelklassen de senaste 20 åren ungefär. Jag tror att det är en orsak till att par där den ena partnern är svensk ofta har hamnat i Sverige. Många européer (och kanske ännu mer amerikaner) ser Sverige som ett mycket progressivt land, troligen mer så än det är i verkligheten.

Går vi tillbaka 30-40 år så var det andra värden som var populära. Jag tror att fler svenskar då var sugna på att lämna det "tråkiga" Sverige. Vi skulle liksom bli européer. Man använde t.ex. begreppet "osvenskt" som något positivt.

Jag tänker att ju mer attraktivt ett land är för personer mellan 30 och 40 år, desto mindre problem får man med låga födelsetal.

[HJ]

Jag upptäckte nu att det finns ett par rapporter från regeringens kommission:
https://framtidmedbarn.se/rapporter/
Rapport 1 beskriver samhällsekonomiska effekter och olika prognoser

Rapport 2, som går mer mot orsaker kopplar till denna tråden. Intressant nog skrivs det i sammanfattningen:

Den beteendemässiga förändringen kan helt och hållet hänföras till en minskad benägenhet att bli förälder. Det rör sig inte om en allmän tendens att skaffa färre barn: Om man väljer att skaffa ett första barn så ser benägen att skaffa barn nummer två och tre ungefär likadan ut som tidigare.

Vilket motsäger den tolkning åtminstone jag diskuterat tidigare i denna tråd.

Vidare:

Nedgången i förstabarnsfruktsamhetstalen har skett i väldigt likartad utsträckning för personer i olika
socioekonomiska grupper och för personer bosatta i olika typer av bostadsorter i Sverige och har på inget sätt kunnat knytas till några ekonomiska försämringar under den aktuella tidsperioden

Samt

Strukturella förklaringsfaktorer duger inte längre för att förklara den senaste tidens förändrade beteende bland
de barnlösa samboende paren. Fokus måste i stället riktas mot mer subjektiva förklaringsfaktorer som verkar på en övergripande global nivå. I empirisk forskning är det en utmaning att exakt bena ut hur dessa faktorer inverkar på beteendeförändringarna bland barnlösa samboende kvinnor och män. Globala osäkerhetsfaktorer i samband med en upplevd oförutsägbar och mörk framtid har sannolikt haft en negativ inverkan på viljan att bli förälder, liksom orealistiska förväntningar på det fantastiska liv som ofta framställs i olika sociala medier

Jag har inte läst rapporten och kan inte säga ännu om jag håller med om slutsatserna.

/Håkan

[a81]

OK, men samtidigt har andelen kvinnor som är barnlösa när de fyller 45 år konstant legat på strax över 10 procent i Sverige i många decennier enligt Googles AI.

Enligt samma AI-tjänst verkar problemet snarare vara att de relationer som spricker idag spricker lite tidigare, ofta strax efter första barnet har fötts. För några decennier sedan hann många par som skilde sig eller separerade få två barn innan det hände. En annan sak som Googles AI nämnde var att fler 45-åriga män idag är barnlösa (20 procent om jag minns rätt) och att män mer låga inkomster har ännu lägre "födelsetal".

Det som ger de låga födelsetalen är väl enligt Googles AI i princip:

Liten 90-talistgeneration
Allt äldre förstagångsföräldrar
Spruckna relationer som inte hinner ge mer än ett barn (för några decennier sedan hann de oftare med två innan relationen sprack).
Ojämn fördelning i "födelsetal" mellan kvinnor och män (kvinnor träffar allt oftare män som redan har barn och max vill ha ett barn till).
Fler enbarnsfamiljer (även om jag inte tycker att det märks).
Minns inte riktigt men har för mig att tre- och fyrabarnsfamiljerna har minskat ganska kraftigt.

[Stefan Lundgren]

Jag antar att de relativa barnafödandet varierar lite grann och såvitt vad jag känner till så föredrar nog Uppsalas kvinnor att föda någon annanstans med tanke på att det är drygt 35 kvinnor som hade fått livmodern bortopererat på Akademiska sjukhuset (i flertal var det full fungerande livmoders).

Stefan

[a81]

Jo, men huvudproblemet verkar vara att allt äldre förstagångsföräldrar medför hög sannolikhet för att det bara blir ett barn om relationen inte håller. För några decennier hann man träffa någon ny och få ett eller kanske två barn till om den första relationen sprack. Googles AI formulerade det ungefär som att det finns "många ofrivilliga enbarnföräldrar idag".

Är man lite äldre när man får första barnet och dessutom har ett jobb med hög risk för separation (t.ex. låg inkomst, obekväm arbetstid, många personkontakter på jobbet, etc.) blir det ofta bara ett barn. Håller relationen kan det ju bli både två och tre barn även om man är 35+ vid första.

[a81]

Nu börjar det komma förslag för att motverka de låga födelsetalen, Moderaterna föreslår gratis förskola och fritids:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt- ... ch-fritids

Det är nog bra på många sätt, men frågan är dock om det träffar rätt när det gäller födelsetalen. Problemet verkar mer vara att kvinnor idag ofta föder sitt första barn ganska sent i livet och att det bara blir ett barn om relationen kraschar. Frågan är om det skulle vara mer verkningsfullt avseende födelsetalen att exempelvis:

Ge extra höga barnbidrag till föräldrar under 30 år?
Kalibrera om barnbidraget så att man får relativt sett mindre för barn nr 1 än barn nr 2, nr 3, etc.
Satsa mer på parterapi så att något fler sköra relationer håller?
Införa ett "barnskatteavdrag" liknande jobbskatteavdraget?

Samtidigt är nog bristen på familjevänliga bostäder i storstadsregionerna det stora problemet. Man hinner bli 35+ innan man bor barnvänligt och kraschar relationen tar det lång tid att hitta någon ny partner och ny familjevänlig bostad, så det blir ingen andra kull.

Många av dagens småbarnsföräldrar har dessutom växt upp i bonusfamiljer, så även om alla bonussyskon/syskon bara får ett barn var så upplevs det ändå inte som en avsmalnande familj, utan det blir ändå många hel-/halv-/bonuskusiner. Jag tror att det är en underskattad faktor till varför 90-talisterna skaffar få barn.

[Markus Holst]

Barnskatteavdrag har vi redan fast i omvänd form. Det heter barnbidrag.

Jag tror fortfarande att en bra sätt att få fart på de flesta saker du skriver är att bygga fler pensionärsbostäder och då inte bara i form av lägenheter utan även behändiga egnahem.

Då får vi fart på flyttandet vilket gör att unga tidigare får en bra bostad. Det i sin tur leder till mindre trångboddhet vilket i sin tur kan skapa större glädje i att skaffa barn.

Jag har "styvbarn" på 30+ där han och hon lever i en tvåa utan kök så liten att mitt vardagsrum är större. Där blir inga barn gjorda.

[South End Court]

For 20 år sedan, ett bra tag sedan således, åt jag lunch med en svensk tjej som berättade att alla i hennes universitetsklass hade gjort abort. Jag blev förvånad men det kanske är så. På 70 talet och tidigare åkte spanska tjejer till Sverige för att göra abort. Om detta gör skillnad vet jag inte men Sverige rankar högt på den listan i Europa. Jag vet inte hur man skall se det, föddes många oönskade barn innan då t ex?

/South End Court

[South End Court]

Samtidigt läste jag på siten Bygdeband, också för en massa år sedan, att häften av alla barn dog unga eller vid födseln någonstans och någon gång i Sverige och man tyckte att det vara bra på den tiden eftersom det jämnare ut befolkningsökningen. Jag kan inte hitta den texten igen nu men någon på forumet vet säkert mer om det än jag.

/South End Court

[Markus Holst]

Texten vet jag inte men nog var det så. I ekonomisk osäkerhet skaffas många barn med hopp om att man skall bli försörjd på ålderdomen.

I Kerala i Indien minskade barnkullarna och kom dessutom senare när man satte flickorna i skola. Så kanske skall vi begränsa flickornas skolgång till 6 år? Eller så gläds vi åt att få barn är ett hälsotecken för samhället.

[adlercreutz]

Kalibrera om barnbidraget så att man får relativt sett mindre för barn nr 1 än barn nr 2, nr 3, etc.

Det är redan så:

https://www.forsakringskassan.se/privat ... funkar-det

[a81]

Barnskatteavdrag har vi redan fast i omvänd form. Det heter barnbidrag.

Jag tror fortfarande att en bra sätt att få fart på de flesta saker du skriver är att bygga fler pensionärsbostäder och då inte bara i form av lägenheter utan även behändiga egnahem.

Då får vi fart på flyttandet vilket gör att unga tidigare får en bra bostad. Det i sin tur leder till mindre trångboddhet vilket i sin tur kan skapa större glädje i att skaffa barn.

Jag har "styvbarn" på 30+ där han och hon lever i en tvåa utan kök så liten att mitt vardagsrum är större. Där blir inga barn gjorda.

Ja, jag tror också att det är det stora problemet. Man borde bygga enplans seniorvillor på 3-4 r.o.k. med mycket förråd och liten men insynsskyddad tomt, för att frigöra större villor för 30-åringar utan att tvinga in pensionärer i lägenheter.

[a81]

For 20 år sedan, ett bra tag sedan således, åt jag lunch med en svensk tjej som berättade att alla i hennes universitetsklass hade gjort abort. Jag blev förvånad men det kanske är så. På 70 talet och tidigare åkte spanska tjejer till Sverige för att göra abort. Om detta gör skillnad vet jag inte men Sverige rankar högt på den listan i Europa. Jag vet inte hur man skall se det, föddes många oönskade barn innan då t ex?

/South End Court

Läste att ungefär/strax över 20 procent av svenska kvinnor gör abort någon/några gånger i livet, så "alla i klassen" stämmer nog ganska dåligt. Några i klassen ger mer rätt uppfattning av andelen.

Vad jag förstår är det också ganska tudelat vilka som mest sannolikt gör abort. Dels är det unga akademiker som gör det av utbildnings- eller karriärskäl, dels är det kvinnor i en besvärlig socioekonomisk situation. I båda fallen spelar ofta osäker/ingen relation till barnets pappa in som en faktor. Av de strax över 20 procent som gör abort någon gång i livet gör många det flera gånger.

[a81]

Kalibrera om barnbidraget så att man får relativt sett mindre för barn nr 1 än barn nr 2, nr 3, etc.

Det är redan så:

https://www.forsakringskassan.se/privat ... funkar-det

Jo, men man kan kanske skruva lite på det, så att skillnaderna blir något större?

[South End Court]

Vad jag förstår är det också ganska tudelat vilka som mest sannolikt gör abort. Dels är det unga akademiker som gör det av utbildnings- eller karriärskäl, dels är det kvinnor i en besvärlig socioekonomisk situation. I båda fallen spelar ofta osäker/ingen relation till barnets pappa in som en faktor. Av de strax över 20 procent som gör abort någon gång i livet gör många det flera gånger.

Ja det här var högre utbildning och alla i den klassen var på väg in i arbetet redan under utbildningen. Sverige är ändå ett stabilare karriärsland för kvinnor om man jämför med andra delar i världen där karriären ofta är slut med barnafödande eller att de inte ens får jobbet, säkrast att anställa en man då tänker man, inom forskning t ex. Jag är inte kvinna men har sett detta men det skulle kunna vara bättre men nu förlorar innovation idéer och kreativitet man annars skulle ha fått.

/South End Court