Bortglömd tusenåriga kyrka hittad

[Markus Holst]

I Äs utanför Västerås har arkeologer hittat en kyrkogård med 800 gravar och resterna av en liten träkyrka. Varken kyrkan eller kyrkogården verkar vara känd sedan tidigare.

https://www.vasterastidning.se/vasteras ... nik/257981

[Hans]

Spännande, vänligen håll oss uppdaterade.

Varför följer du vad som händer i Västerås?

MVH

Hans

[Markus Holst]

Varför följer du vad som händer i Västerås?

Kallas för google-flöde. Du har säkert hört om det.

[koroshiya]

Tror att det finns ett antal sådana ställen. Fler än en socken lades ju ned med tiden.

Vore kul om de kunde datera kyrkan.

Vissa kyrkor har beskrivits som telefonkiosker som en storman fixat på gården. Det är väl inte allt för lätt att identifiera sådana.

[Markus Holst]

Det var ju stormän som byggde och drev de första kyrkorna. Socknar kom senare. För några år sedan hittade man en rundkyrka under en stenhög på en bondgård. När man hittade den visste man vilken kyrka det var. Den var nämnd i gamla skrifter. Denna nya kyrka verkar inte vara dokumenterad alls.

[a81]

Det är väl omdiskuterat i vilken grad de första kyrkorna var sockenkyrkor respektive gårdskyrkor. Äs ligger i Romfartuna socken. Romfartuna kyrka verkar ha byggts omkring år 1300, eventuellt med en tidigare kyrka på samma plats under 1200-talet. Kyrkan i Äs verkar ha använts under 1000- till 1300-talet.

Min gissning är att det fanns en kyrka i Äs och en kyrka på samma plats som nuvarande Romfartuna kyrka. I slutet av 1200-talet var kanske de båda (trä?)kyrkorna i dåligt skick och man valde att ersätta båda med en ny stor stenkyrka, alltså den som finns kvar än idag.

Sedan känns Romfartuna socken som det skulle ha kunnat varit lite av ett centrum för "administrationen" i området med Tuna (prefixet "Romfar-" verkar vara medeltida, se Wikipedia), Frösvi (offerplats för guden Frej) och Gesala (för tankarna till någon sal = hall).

[Forner]

Från 2021 finns en förundersökningsrapport från platsen. Där får man också veta:

År 1754 återger Olof Grau i sin bok om Västmanland en muntlig tradition om jungfrun Margaret som i samband med ett överfall blev mördad vid Äsbyn eller inåt Ansta.
Grau berättar att det ska ha rests en gravhäll och enligt denna tradition ska hällen ha
stått vid Äs på en plats som kallas Kyrkogärdet eller Körgärdet. Vidare uppger han att det
finns märken efter ett kapell vid Ansta där hon blev mördad och att vägen som Margaret
flydde på kunde pekas ut. Där vid Äs fanns en stenlagd gata uppbyggda av små stenar
på vilken hon föll ner död. Platsen kallades också Jungfru Tuna (Grau 1904:217ff). Är det
möjligt att kapellet som Grau omtalar var resterna efter en medeltida träkyrka som stått
vid Äs, äldre än den kända sockenkyrkan?

Så det verkar ju ha funnits vissa skriftliga omnämnanden.


På åsen i Äs Boplats från järnålder och gravar från medeltid - Förundersökning och kompletterande förundersökning
https://static1.squarespace.com/static/ ... 021_28.pdf

[Patrik Öbrink]

Nu presenteras några av resultaten av de arkeologiska undersökningarna.

Arkeologerna konstaterar att kyrkogården användes under flera hundra år.

Studier av ca 750 individer ger vid handen att många barn under sex år begravts på platsen. Ingen överraskning förstås, vi vet att barnadödligheten var hög under medeltiden.

Resultat av DNA-analyser som kan påvisa släktskap och annat förväntas längre fram.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastm ... a-gripande

[koroshiya]

Nu presenteras några av resultaten av de arkeologiska undersökningarna.

Arkeologerna konstaterar att kyrkogården användes under flera hundra år.

Studier av ca 750 individer ger vid handen att många barn under sex år begravts på platsen. Ingen överraskning förstås, vi vet att barnadödligheten var hög under medeltiden.

Resultat av DNA-analyser som kan påvisa släktskap och annat förväntas längre fram.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastm ... a-gripande

Klart intressant. Med åren kommer det fram fler och fler sådana här platser. Det blir väl intressant också att jämföra med andra gravplatser, och även ickekristna, för att se vad som kan skilja sig.

[a81]

Har en mer praktisk arkeologifråga. I det här fallet verkar skeletten efter nästan 1 000 år vara mycket välbevarade. Är inte det väldigt olika beroende på jordmån och liknande? Man hör ju ibland att skelettet kan vara nästan borta efter bara ca 100 år. Hur stor andel av medeltida skelett är egentligen bevarade (mer än bara små fragment).

[Markus Holst]

Alla de skelett man hittar är bevarade.

[koroshiya]

Har en mer praktisk arkeologifråga. I det här fallet verkar skeletten efter nästan 1 000 år vara mycket välbevarade. Är inte det väldigt olika beroende på jordmån och liknande? Man hör ju ibland att skelettet kan vara nästan borta efter bara ca 100 år. Hur stor andel av medeltida skelett är egentligen bevarade (mer än bara små fragment).

Jo, det är det. Enklast är väl att tänka sig att fukt, syre och värme påverkar mycket. Mossliken är välbevarade för bakterier och svampar kommer inte åt att äta på dem.

Man ser en snabb skillnad mellan lik ganska snart efter döden. En som hänger i ett träd brukar alltid klara sig bättre än en som ligger i en vattenpöl, om nu klara sig är rätt ord, när man redan är död.

Men vattnet har inte alls lika lätt att komma åt kroppen i trädet och larver har svårare att få fäste. Om jag minns rätt kan larverna bli för varma, och när de svalkar sig kan de ramla av kroppen. Om kroppen ligger på backen blir det mycket lättare att komma tillbaka.

Bakterier och annat äter skelett också, så det kan gå relativt sett snabbt att också bryta ned skelettet.

[koroshiya]

Ett exempel kan vara båtgraven i Sutton Hoo. Det är ingenting kvar av båt eller skelett. Nästan det enda som har överlevt är av metall.

Graven är från ca. år 630.

Den döde antas ha varit en vuxen man. Det enda man märker av kroppen är en förändring av mullens kemiska sammansättning.

[a81]

Men 630 är längesedan. När kan benen i det fallet tänkas ha försvunnit? Efter 50 år? 100 år? 500 år? 1 000 år?