Med risk för att öppna Pandoras ask ...
Katoliker är inte sionister. Heliga Stolen har inte ens erkänt staten Israel. Det har både teologisk grund och historiska orsaker.
Katolska kyrkan förkastar idén om att det judiska folket har en gudomlig ensamrätt till det heliga landet. Andra Vatikankonciliets
Lumen gentium (1964) bekräftar att kyrkan är det "nya Israel" och "Guds nya folk" som inte är bundet av etnicitet eller blod.
Redan i slutet av 1800-talet var Heliga Stolen oroad för kontrollen över de heliga platserna i Palestina. Helst ville man själva ha kontrollen över det Heliga Landet, men denna förhoppning grusades när Sionistorganisationen gav sitt stöd till Brittiska Palestinamandatet. Britterna fick ansvar för de heliga platserna. När det gäller Jerusalem föredrog Vatikanen Corpus separatum för att hålla de heliga platserna borta från israelisk och arabisk överhöghet och man lyckades få med det som en artikel i FN:s delningsplan 1947. Heliga Stolen försökte få igenom det som ett villkor för Israels FN-medlemskap 1949 men misslyckades. En kvarleva av det syns varje dag i Vatikens dagstidning L'Osservatore Romano, när den rapporterar om Israel från Tel Aviv och aldrig från Jerusalem. Efter sexdagarskriget ändrade Vatikanen sin ståndpunkt om de heliga platserna. I ett tal till kardinalkollegiet i december 1967 krävde påven Paulus VI en "särskild stadga, internationellt garanterad" för Jerusalem och de heliga platserna, och ändrade därmed det tidigare kravet på internationalisering av Jerusalem.
I årtionden ogillade Heliga Stolen Israels anspråk på auktoritet genom att förvägra landet diplomatiska förbindelser. Även efter formaliseringen av de diplomatiska förbindelserna 1994 fortsatte Vatikanen att ifrågasätta Israels suveränitet över Jerusalem.
Sedan 1994 har Heliga Stolen alltså diplomatiska förbindelser med Israel. Det finns en apostolisk nuntiatur i Tel Aviv och Israel har en ambassadör till Heliga Stolen. Nuvarande nuntie är ärkebiskop Adolfo Tito Yllana från Filippinerna.
- Archbishop-Adolfo-Tito-Yllana.jpeg (37.48 KiB) Visad 1024 gånger
- nuntiatur.jpeg (39.33 KiB) Visad 1024 gånger
Ett konkordat mellan Heliga Stolen och Israel om skattebefrielse och egendomsrätt trädde i kraft 10 mars 1994, men det har inte ratificerats av Knesset.
Diplomatiskt sett ser Heliga Stolen Israels ambassadör som en representant för Israel och inte för det judiska folket, och om han följer med en religiös delegation måste de närvarande judiska religiösa ledarna vara israeliska medborgare. En liknande delegation bestående av icke-israeliska judar skulle åtföljas av respektive nationella ambassadör.
De diplomatiska relationerna är spända på grund av flera olika skäl:
1. Avtal om äganderätt och skattebefrielser för kyrkan i Israel har inte kunnat lösas.
2. Prästerskapets politiska aktivism i Israel och den palestinska myndigheten.
3. Samspelet mellan relationerna mellan Israel och Heliga Stolen – å ena sidan – och den judisk-katolska interreligiösa
dialogen – å andra sidan.
Heliga Stolens är i första hand angelägen att skydda de latinska katolska kyrkorna, dess egendomar och tillgångar, samt de heliga platserna. Israel har å sin sida tagit illa upp av flera frågor som Vatikanen betraktar som interna frågor men som av Israel och judar runt om i världen ses som av religiös och historisk betydelse. Bland annat saligförklaringen av påven Pius XII trots att han inte uttalade sig mot Förintelsen medan den fortfarande pågick, benådningen av en förintelseförnekande präst och underordning av interreligiös dialog till evangeliska mål.
Angående saligförklaringen av påven Pius XII har kardinal Walter Kasper sagt följande:
"In the case that it proceeds [i.e. beatification process], it will not be an historical assessment but a spiritual discernment, whether this Pope in his situation followed his personal conscience and did the will of God as he understood it in his situation. So an eventual beatification would not preclude further historical research and interpretation nor would it exclude the assessment that other people with a different character may have come to different conclusions and may have acted in a different way."
Ansvaret för den katolska närvaron i Israel delas mellan den apostolisk nuntiaturen i Tel Aviv, det Latinska Patriarkatet i Jerusalem under ledning av kardinal Pierbattista Pizzaballa, och Custodia Terræ Sanctæ under ledning av en gardian (från 2004 till 2016 var det Pizzaballa).
Custodia Terræ Sanctæ består av franciskaner som har ansvar för de främsta kristna helgedomarna i det Heliga Landet, Syrien och Jordanien - inklusive Heliga gravens kyrka i Jerusalem och Födelsekyrkan i Betlehem (som båda förvaltas tillsammans med de ortodoxa patriarkaten i Jerusalem och Armenien) och Bebådelsekyrkan i Nasaret. De driver också ett informationscentrum i Jerusalem för pilgrimer, skolor i Jerusalem och på Cypern, ett arkeologiskt och ett bibliskt institut.
- Coat_of_arms_of_the_Custodian_of_the_Holy_Land.jpeg (37.11 KiB) Visad 1024 gånger
- Coat_of_arms_of_Latin_Patriarchate_of_Jerusalem.png (411.18 KiB) Visad 1024 gånger
