Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven

[koroshiya]

De är ju säkert väldigt påverkade av kyrkan och sedan ämbetet i sig. Min tro är också att de alla verkligen är troende: inte vill de sitta där och agera på ett sätt så att de kanske kommer att kommas ihåg som tokskallar.

Sedan är det ju mogna människor, och om de hade varit knasbollar hade man nog märkt det för länge sedan.

[Patrik Öbrink]

Så är det naturligtvis. De har många år av formation bakom sig.

[Patrik Öbrink]

En ny påve har valts så det kan vara hög tid att säga några ord om påven och påveämbetet.

Jesus utsåg Petrus till kyrkans överhuvud (Matt 16:17-19) och påven ses som Petri efterträdare. Enligt traditionen grundade apostlarna Petrus och Paulus det apostoliska sätet i Rom och led martyrdöden där under kejsare Neros förföljelser mot de kristna på 60-talet.

Som romersk medborgare blev Paulus avrättad med svärd och begravdes utanför Roms murar, enligt traditionen där en av de påvliga basilikorna är belägen - San Paolo fuori le Mura (ursprungsbasilikan konsekrerad av påven Sylvester år 324; den nuvarande basilikan är ett nybygge efter att en våldsam brand ödelagt den gamla 1823). Man har under altaret hittat kvarlevorna från en man som levde i mitten av de första århundradet, men vi kommer förstås aldrig få reda på om det är Paulus.

(I San Paolo fuori le Mura finns medaljonger med samtliga påvar. Det finns 25 tomma platser (efter att de satt dit Leo XIV:s porträtt) och vissa tror att världen kommer att gå under när dessa fyllts).


Petrus korsfästes men ansåg sig inte värdig att korsfästas på samma sätt som Jesus, så han ska ha korsfästs uppochner (därför är ett uppochnedvänt kors en symbol för påven; många ser detta vid påvliga mässor i Peterskyrkan och tror att det har med satanism att göra). Detta skedde vid den hippodrom som låg på Vatikankullen och han begravdes där Peterskyrkan sedermera uppfördes.

(Petrus korsfästelse enligt Caravaggio)

Redan i den tidiga kyrkan hade biskopen av Rom en ledande ställning och det var till honom som andra biskopar vände sig i frågor som rörde kyrkan och teologin. Vid konciliet i Nicaea år 325 (den 20 maj i år är det planerat för en stor minnesceremoni för att högtidlighålla 1700-årsminnet av detta betydelsefulla kyrkomöte) beslutades att påven hierarkiskt stod över de andra patriarkerna (Alexandria, Antiokia, Jerusalem och Konstantinopel). De ortodoxa kyrkorna ser fortfarande påven som den främste av patriarkerna men förnekar påven universella jurisdiktion.

Flera tidiga kyrkofäder skriver om påvens särställning, auktoritet och unika position. I sitt brev till påven Cornelius skriver Cyprianus av Kartago (ca 210-285) att påven är Petri efterträdare. Irenaeus av Lyon (ca 130- ca 202) har med en lista på påvar - från Petrus till Eleutherius (påve 174-189) i sin pamflett Mot Heresierna.

I och med Romarrikets delning fick påven axla både det kyrkliga och den politiska ansvaret i väst, något som formellt slogs fast av kejsar Valentinianus III i en konstitution år 445.

Valentinian-III.jpeg (63.65 KiB) Visad 1664 gånger

(Valentinianus III på ett mynt)

Påven spelade en central politisk roll i Frankerriket. Genom en förläning av Pippin den lille kunde Kyrkostaten bildas år 756 (det bör dock sägas att kyrkan sedan tidigare hade betydande egendomar i Italien), vilket gjorde påven till en världslig furste och påveämbetet ännu mer eftertraktat. Med tiden ingick en stor del av mellersta Italien i Kyrkostaten. 1860 hade större delen (förutom Lazio) erövrats av Kungariket Italien och 1870 då Kyrkostaten tillslut föll hade påven bara kontroll över den del av staden som låg innan för den leoninska muren. Efter det låste påven in sig i Vatikanen. Det finns mycket att säga om Kyrkostaten, men jag nöjer mig med detta för den här gången.

Påven har en rad officiella titlar:

- Biskop av Rom (Vescovo di Roma)
- Jesu Kristi ställföreträdare (Vicario di Gesù Cristo)
- Aposteln Petrus efterträdare (Successore del principe degli apostoli)
- Överhuvud för den universella kyrkan (Sommo pontefice della chiesa universale)
- Västerlandets Patriark (Patriarca d'Occidente)
- Italiens primas (Primate d'Italia)
- Romerska kyrkoprovinsens ärkebiskop och metropolit (Arcivescovo e metropolita della Provincia Romana)
- Vatikanstatens härskare (Sovrano dello Stato della Città del Vaticano)
- Guds tjänares tjänare (Servo dei servi di Dio)

Enligt kyrkan är påven också den nye Eljakim, en figur i Gamla Testamentet som skötte det kungliga hovets affärer, hade ansvar för palatsets personal och hanterade statliga angelägenheter. Jesaja skriver också att han hade nyckeln till Davids hus, vilket symboliserar hans auktoritet och makt.

Fortsättning följer ...

[Markus Holst]

Visst bär påven även titeln Pontifex Maximus?

[Patrik Öbrink]

Visst bär påven även titeln Pontifex Maximus?

Ja, även Pontifex Maximus. Tack, den glömde jag.

Kyrkofadern Tertullianus använder titeln i en av sina skrifter, men det var efter Konstantinopels fall 1453 som påvarna började använda den regelbundet.

2012 började påven Benedictus XVI använda aliaset @pontifex på dåvarande Twitter (numera X), vilket efterträdaren Franciskus tog över.

[Anders Ström]

I konklaven krävs 2/3 av rösterna plus en röst. Detta för att ingen ska bli vald med en rösts övervikt enbart för att vederbörande röstat på sig själv. Samma regel gäller i de italienska presidentvalen i de tre första omröstningarna 2/3 plus en röst, i de följande omröstningarna hälften av rösterna plus en.

[Patrik Öbrink]

I konklaven krävs 2/3 av rösterna plus en röst. Detta för att ingen ska bli vald med en rösts övervikt enbart för att vederbörande röstat på sig själv. Samma regel gäller i de italienska presidentvalen i de tre första omröstningarna 2/3 plus en röst, i de följande omröstningarna hälften av rösterna plus en.

Ska bli intressant och se om det läcker ut röstsiffror från den här konklaven som det gjort från de tidigare.

[a81]

Man pratar ofta om mer liberala katoliker och mer konservativa katoliker, men finns det också skillnader i "hur katolsk" man är? Jag tänker om man jämför med Svenska kyrkan, där det finns mera högkyrkliga (lite åt det katolska hållet) och mera lågkyrkliga (lite åt det frireligiösa hållet), men där jag tänker att det finns liberala/konservativa i båda lägren.

[Patrik Öbrink]

Man pratar ofta om mer liberala katoliker och mer konservativa katoliker, men finns det också skillnader i "hur katolsk" man är? Jag tänker om man jämför med Svenska kyrkan, där det finns mera högkyrkliga (lite åt det katolska hållet) och mera lågkyrkliga (lite åt det frireligiösa hållet), men där jag tänker att det finns liberala/konservativa i båda lägren.

Jag tycker att begreppen ortodox och heterodox är lämpligare att använda eftersom liberal och konservativ är politiska kategorier (även om jag i bland själv använder liberal och konservativ).

Det man kan tala om inom Katolska kyrkan är mer eller mindre traditionella katoliker. De mer traditonella uppskattar den gamla mässan på latin (den tridentinska mässan eller den äldre romerska riten såsom den firades innan Andra Vatikankonciliet) eller så många inslag på latin som möjligt i Novus Ordo (den nya mässan) liksom processioner, gregorianik, rökelse, äldre mässkrudar, traditionellt utformade och vackert dekorerade kyrkorum, mottagande av kommunionen på tungan och knäböjande m.m. De mindre traditionella bryr sig inte så mycket om liturgins utformning och vissa av dem ogillar inslag på latin.

Rökelse är ett kapitel för sig och något som alltid skapar debatt om det kommer en ny präst som inför rökelse varje söndag i en församling som inte haft det tidigare. En del avskyr rökelse och blotta åsynen av rökelse kan utlösa andningsproblem hos vissa (men det är i 99% av fallen ren inbillning).

Präster kan också delas upp i mer eller mindre traditionella och även mer eller mindre rigorösa när det gäller att följa alla regler till punkt och pricka.

[a81]

OK, såg någonstans att rökelse t.o.m. används i Svenska kyrkan ibland.

[Anders Ström]

Före Andra Vatikankonciliet läste prästen mässan med ryggen mot församlingen, som bilden visar. Så gör man på än idag i Svenska Kyrkan, även om man på flera håll börjat med att läsa mässan vänd mot församlingen. Efter konciliet står prästen bakom altaret vänd mot församlingen. Den Tridentiska mässan är numera förbjuden eftersom den ofta utnyttjats i politiskt syfte. En tid var den på nytt tillåten, men den fick inte på något sätt ersätta den nya mässan och fick därför inte äga rum på en söndag.

[Patrik Öbrink]

Före Andra Vatikankonciliet läste prästen mässan med ryggen mot församlingen, som bilden visar. Så gör man på flera håll än idag i Svenska Kyrkan, även om man på flera håll börjat med att läsa mässan vänd mot församlingen. Efter konciliet står prästen bakom altaret vänd mot församlingen. Den Tridentiska mässan är numera förbjuden eftersom den ofta utnyttjats i politiskt syfte. En tid var den på nytt tillåten, men den fick inte på något sätt ersätta den nya mässan och därför inte äga rum på en söndag.

Helt förbjuden är den förvisso inte, men Traditiones Custodes tillämpas olika strikt i olika stift. I Stockholms Katolska Stift begränsade Biskop Anders den oväntat hårt. Här firas den numera bara i Imbramåla och Glumslöv. I andra stift firas den mer fritt. I St.John Cantius i Chicago firas den t.ex. varje söndag.

Påven Leo XIV verkar mer intresserad av liturgi och tradition än sin företrädare och har ju redan använt latin, till och med sjungit Regina Caeli, så det finns förhoppningar om att han ska lätta på begränsningarna.

[hilbert]

OK, såg någonstans att rökelse t.o.m. används i Svenska kyrkan ibland.

Min erfarenhet av rökelse är att det används för att dölja att man rökt på
Sorry för OT.

[Patrik Öbrink]

Blir påven Leo XIV medborgare i Vatikanstaten och kan behålla sitt amerikanska och peruanska medborgarskap?

Läste en intressant artikel som reder ut det.

https://ewtn.se/2025/05/15/pave-leo-xiv ... -som-pave/

Enligt lagstiftningen i USA och Peru kan han behålla sina medborgarskap trots att han blivit statschef i ett annat land. Han kan avsäga sig dem men det är osannolikt att han gör det.

Däremot kommer han nog som första påve någonsin behöva deklarera i ett annat land. USA beskattar medborgare bosatta utomlands.

Påven blir inte medborgare i Vatikanstaten. Det är Heliga Stolen som delar ut medborgarskap och påven är Heliga Stolen och därmed ursprunget till all annan medborgarskapstilldelning. Eftersom Leo tidigare arbetade i kurian har han redan ett vatikanskt pass.

[a81]

Hur är det med privata pengar för en påve? Får påven ha pengar på banken eller i aktiefonder? Har påven det?

Hur är det med ledighet? Får en påve åka på semester eller hälsa på familjen?