Angående kubanska kosacker så har de ingen anknytning till ön Kuba. Det är kubanområdet i södra Ryssland som avses.koroshiya skrev: ↑26 april 2025, 15:18Det kan det väl vara, men det kallas Pippins donation, om man ska lita på nordisk familjebok, och kollar på vad fransmännen kallar det.Markus Holst skrev: ↑25 april 2025, 17:14Donerade han verkligen? Är inte förlänade ett adekvatare ord?
Dock vet jag inte om den där familjeboken är något att ha: ty när jag letade såg jag att det fanns en artikel om kubanska kosacker. Men det kan jag tala om, att på Kuba har det aldrig funnits några kosacker!
En fråga till alla: får kardinalerna välja vem som helst i teorin? Jag förmodar att man åtminstone måste ha en prästexamen för att vara valbar.
Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9334
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
Det var ett skämt, vet du.tyskaorden skrev: ↑1 maj 2025, 18:04...
Angående kubanska kosacker så har de ingen anknytning till ön Kuba. Det är kubanområdet i södra Ryssland som avses.
-
Patrik Öbrink
- Medlem
- Inlägg: 2243
- Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
- Ort: Gästrikland
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
Nu är det väl hög tid att säga något om kardinaler och Kardinalskollegiet.
Kardinal är en formellt en titulärmedlem av Stiftet Rom och fungerar som rådgivare åt Påven, som är Biskop av Rom. Under sede vacante, perioden mellan en påves död och valet av en påve, är det Kardinalskolleget som har ansvaret för förvaltningen av Heliga Stolen.
Kardinal är man vanligtvis fram till man dör, men det händer att påven berövar kardinalstiteln vid allvarliga anklagelser eller att en kardinal själv avsäger sig uppdraget. Kardinal Anders Arborelius begärde t.ex. strax innan påvens död att få sluta som kardinal, vilket påven godkände; nu kom påvens död emellan så troligtvis får man göra en ny begäran (om han nu inte blir vald till påve).
Alla kardinaler oavsett ålder deltar i så kallade konsistorier, där viktiga frågor för kyrkan diskuteras. Det är också vid dessa tillfällen som nya kardinaler kreeras. Vid koklaver som väljer ny påve får alla kardinaler som ännu inte fyllt 80 år delta. För att ändå får delta kan man göra som Kardinal Philippe Ouédraogo från Burkina Faso som i höstas ändrade sin födelsedag från 25 januari till 31 december och därmed får rösta i årets konklav (I Burkina Faso registeras 31 december som födelsedag för alla med okänd eller osäker födelsedag).
Många av kardinalerna deltar i arbetet i de olika dekasterierna inom den romerska kurian, Heliga Stolens centrala förvaltning.
De flesta kardinaler är biskopar och ärkebiskopar med egna stift, men några är titulärbiskopar med uppdrag i den romerska kurian.
Lite historia:
De första som kallades kardinaler var diakonerna som i början av 500-talet verkade i Roms sju regioner. Titelsn gavs också till prästerna i de så kallade titelkyrkorna i stiftet runt Rom. På 700-talet hade de blivit en privilegierad klass inom prästerskapet i Rom med ansvar förförvaltningen inom den romerska kyrkan och den påvliga liturgin. Ett dekret från synoden 769 bestämde att bara kardinaler kan väljas till Biskop av Rom, det vill säga påve.
Från 700-talet kom kardinal bli en hederstitel för präster i andra städer än Rom.
1059 bestämdes att bara kardinaler hade rätt att vara med och välja påve.
Från 1100-talet började kardinaler formellt utses bland präster utanför Rom och dessa tilldelades en så kallad titelkyrka i Rom eller något av stiften alldeles utanför som de fick särskilt ansvar för. Kardinalerna tilldelas fortfarande titelkyrkor, men de får inget ansvar för dem. Det förväntas dock att de vid något tillfälle firar mässa där när de är på besök i Rom. Kardinal Arborelius har som sin titelkyrka Santa Maria degli Angeli e dei Martiri, som är byggd i kejsaren Diocletianus termer (Roms största badanläggning).
Påven Innocentius IV gav kardinalerna rätt att bära röd mössa.
Tidvis har vissa kardinaler haft stort politiskt inflytande. Det gäller inte minst kardinal Wolsey i England, Kardinal Richelieu och Kardinal Mazarin i Frankrike som man nog kan säga de facto styrde sina länder.
---
Kardinalerna delas in i tre klasser:
Kardinalsbiskopar var historiskt de kardinaler som tilldelats de sju stiften utanför Rom - Ostia, Albano, Porto och Santa Rufina, Palestrina, Sabina och Mentana, Frascati, och Velletri - men numera är det påven som utser dessa. För närvarande är det elva stycken.
Kardinalspräster, den största gruppen inom Kardinalskollegiet, är stiftsbiskopar eller biskopar med tunga uppdrag i den romerska kurian. Den som varit kardinalspräst längts kallas protopräst och har vissa ceremoniella uppgifter under konklaven. Nuvarande protopräst är Kardinal Michael Michai Kitbunchu från Thailand. Han är 96 år och upphöjdes till kardinal av påven Johannes Paulus II 1983.
Kardinalsdiakoner är den lägsta klassen oh består av kardinaler me uppdrag i kurian och kardinaler som utses efter att de fyllt 80 år.
En särskild typ av kardinal är Den romerska kyrkans Camerlengo, som har leder arbetet under perioder av sede vacante.
Kardinaler tituleras Hans/Ers Eminens.
Kardinaler har samma diplomatiska status som prinsar. Det innebär t.ex. att Kardinal Arborelius blir placerad nära prins Carl Philip och prinsessan Madeleine.
Patriarken av Lissabon är den enda biskopen som automatiskt blir kardinal utan att behöva bli utsedd av påven.
Påven har rätt att utse kardinaler in pectore, så kallade hemliga kardinaler. Det innebär att namnet inte offentliggörs. Detta göra för att skydda kardinalen från politiska repressalier. Namnet offentliggörs om omständigheterna förändras. Om påven dör innan namnet offentliggörs upphävs utnämningen. Påven Johannes Paulus II utsåg fyra kardinaler in pectore, en från vardera Kina, Lettland och Ukraina och en vars namn aldrig avslöjades.
Kardinalerna bär röd korkåpa.
I tropiska länder får kardinaler bära vit sutan.
Kardinalerna tilldelas huvudbonad i enlighet med den kyrka de tillhör. Således bär Kardinal George Koovakad från den Syro-Malabariska Katolska kyrkan i Indien denna mässa.
Vissa klädesplagg används sällan numera, som denna cappa magna som Kardinal Leo Burke använt vid några tillfällen.
Kardinal är en formellt en titulärmedlem av Stiftet Rom och fungerar som rådgivare åt Påven, som är Biskop av Rom. Under sede vacante, perioden mellan en påves död och valet av en påve, är det Kardinalskolleget som har ansvaret för förvaltningen av Heliga Stolen.
Kardinal är man vanligtvis fram till man dör, men det händer att påven berövar kardinalstiteln vid allvarliga anklagelser eller att en kardinal själv avsäger sig uppdraget. Kardinal Anders Arborelius begärde t.ex. strax innan påvens död att få sluta som kardinal, vilket påven godkände; nu kom påvens död emellan så troligtvis får man göra en ny begäran (om han nu inte blir vald till påve).
Alla kardinaler oavsett ålder deltar i så kallade konsistorier, där viktiga frågor för kyrkan diskuteras. Det är också vid dessa tillfällen som nya kardinaler kreeras. Vid koklaver som väljer ny påve får alla kardinaler som ännu inte fyllt 80 år delta. För att ändå får delta kan man göra som Kardinal Philippe Ouédraogo från Burkina Faso som i höstas ändrade sin födelsedag från 25 januari till 31 december och därmed får rösta i årets konklav (I Burkina Faso registeras 31 december som födelsedag för alla med okänd eller osäker födelsedag).
Många av kardinalerna deltar i arbetet i de olika dekasterierna inom den romerska kurian, Heliga Stolens centrala förvaltning.
De flesta kardinaler är biskopar och ärkebiskopar med egna stift, men några är titulärbiskopar med uppdrag i den romerska kurian.
Lite historia:
De första som kallades kardinaler var diakonerna som i början av 500-talet verkade i Roms sju regioner. Titelsn gavs också till prästerna i de så kallade titelkyrkorna i stiftet runt Rom. På 700-talet hade de blivit en privilegierad klass inom prästerskapet i Rom med ansvar förförvaltningen inom den romerska kyrkan och den påvliga liturgin. Ett dekret från synoden 769 bestämde att bara kardinaler kan väljas till Biskop av Rom, det vill säga påve.
Från 700-talet kom kardinal bli en hederstitel för präster i andra städer än Rom.
1059 bestämdes att bara kardinaler hade rätt att vara med och välja påve.
Från 1100-talet började kardinaler formellt utses bland präster utanför Rom och dessa tilldelades en så kallad titelkyrka i Rom eller något av stiften alldeles utanför som de fick särskilt ansvar för. Kardinalerna tilldelas fortfarande titelkyrkor, men de får inget ansvar för dem. Det förväntas dock att de vid något tillfälle firar mässa där när de är på besök i Rom. Kardinal Arborelius har som sin titelkyrka Santa Maria degli Angeli e dei Martiri, som är byggd i kejsaren Diocletianus termer (Roms största badanläggning).
Påven Innocentius IV gav kardinalerna rätt att bära röd mössa.
Tidvis har vissa kardinaler haft stort politiskt inflytande. Det gäller inte minst kardinal Wolsey i England, Kardinal Richelieu och Kardinal Mazarin i Frankrike som man nog kan säga de facto styrde sina länder.
---
Kardinalerna delas in i tre klasser:
Kardinalsbiskopar var historiskt de kardinaler som tilldelats de sju stiften utanför Rom - Ostia, Albano, Porto och Santa Rufina, Palestrina, Sabina och Mentana, Frascati, och Velletri - men numera är det påven som utser dessa. För närvarande är det elva stycken.
Kardinalspräster, den största gruppen inom Kardinalskollegiet, är stiftsbiskopar eller biskopar med tunga uppdrag i den romerska kurian. Den som varit kardinalspräst längts kallas protopräst och har vissa ceremoniella uppgifter under konklaven. Nuvarande protopräst är Kardinal Michael Michai Kitbunchu från Thailand. Han är 96 år och upphöjdes till kardinal av påven Johannes Paulus II 1983.
Kardinalsdiakoner är den lägsta klassen oh består av kardinaler me uppdrag i kurian och kardinaler som utses efter att de fyllt 80 år.
En särskild typ av kardinal är Den romerska kyrkans Camerlengo, som har leder arbetet under perioder av sede vacante.
Kardinaler tituleras Hans/Ers Eminens.
Kardinaler har samma diplomatiska status som prinsar. Det innebär t.ex. att Kardinal Arborelius blir placerad nära prins Carl Philip och prinsessan Madeleine.
Patriarken av Lissabon är den enda biskopen som automatiskt blir kardinal utan att behöva bli utsedd av påven.
Påven har rätt att utse kardinaler in pectore, så kallade hemliga kardinaler. Det innebär att namnet inte offentliggörs. Detta göra för att skydda kardinalen från politiska repressalier. Namnet offentliggörs om omständigheterna förändras. Om påven dör innan namnet offentliggörs upphävs utnämningen. Påven Johannes Paulus II utsåg fyra kardinaler in pectore, en från vardera Kina, Lettland och Ukraina och en vars namn aldrig avslöjades.
Kardinalerna bär röd korkåpa.
I tropiska länder får kardinaler bära vit sutan.
Kardinalerna tilldelas huvudbonad i enlighet med den kyrka de tillhör. Således bär Kardinal George Koovakad från den Syro-Malabariska Katolska kyrkan i Indien denna mässa.
Vissa klädesplagg används sällan numera, som denna cappa magna som Kardinal Leo Burke använt vid några tillfällen.
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16762
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
Du är en ypperlig berättare som gör ämnet intressant.
-
Patrik Öbrink
- Medlem
- Inlägg: 2243
- Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
- Ort: Gästrikland
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
Det här har egentligen inte direkt något med Heliga Stolen att göra, men kan ändå vara intressant att ta upp i det här sammanhanget. Vatikanstaten är nämligen inte det enda land med en biskop som statschef.
Det andra är Andorra, där biskopen av Urgell (I Katalonien) är samregerande furste tillsammans med Frankrikes president. De måste enligt konstitutionen ha varsin representant i landet. Den lagstiftande makten tillkommer dock parlamentet och den verkställande makten landets premiärminister.
Detta har dock inte hindrat medfurstarna från att påverka landets politik. Frankrikes tidigare president Nicolas Sarkozy hotade 2009 att avgå om Andorra i protest som landets stränga banksekretess och den nuvarande biskopen av Urgell, Joan-Enric Vives,har flera hotat med att avgå om landet legaliserar abort.
De första medfurstarna var biskop Pere d'Urtx (1278-1293) och kung Roger-Bernard III (1278-1302).
Det andra är Andorra, där biskopen av Urgell (I Katalonien) är samregerande furste tillsammans med Frankrikes president. De måste enligt konstitutionen ha varsin representant i landet. Den lagstiftande makten tillkommer dock parlamentet och den verkställande makten landets premiärminister.
Detta har dock inte hindrat medfurstarna från att påverka landets politik. Frankrikes tidigare president Nicolas Sarkozy hotade 2009 att avgå om Andorra i protest som landets stränga banksekretess och den nuvarande biskopen av Urgell, Joan-Enric Vives,har flera hotat med att avgå om landet legaliserar abort.
De första medfurstarna var biskop Pere d'Urtx (1278-1293) och kung Roger-Bernard III (1278-1302).
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 9334
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
Haha, ok!koroshiya skrev: ↑1 maj 2025, 18:14Det var ett skämt, vet du.tyskaorden skrev: ↑1 maj 2025, 18:04...
Angående kubanska kosacker så har de ingen anknytning till ön Kuba. Det är kubanområdet i södra Ryssland som avses.
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
Hur har det fungerat med Andorra då Frankrike växlade typ av statschef?
MVH
Hans
MVH
Hans
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
Man slås av hur uppfattningar om vad som är viktigt förändras. Någon artikel om kosacker från Kuban finns inte i NE, vad jag vet.
Men åter till påven.
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
I det tysk-romerska riket fanns det genom åren ett 40-tal furstbiskopar, som väl styrde sina små furstendömen på ungefär samma sätt som en sekulär furste.
Mozart föddes till exempel i furstbiskopsdömet Salzburg i kejsardömet, och var på så sätt inte österrikare, även om Salzburg ligger i Österrike idag.
De försvann alla under napoleonkrigen.
-
adlercreutz
- Medlem
- Inlägg: 1806
- Blev medlem: 9 september 2018, 21:36
- Ort: Umeå
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
Sverige tog väl kål på Verden och Bremen (som furstbiskopsdömen) i och med westfaliska freden?
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16762
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
Verden-Bremen är väl ett fotbollslag?
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
Ja, Bremen försvann 1648.
-
Patrik Öbrink
- Medlem
- Inlägg: 2243
- Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
- Ort: Gästrikland
-
Patrik Öbrink
- Medlem
- Inlägg: 2243
- Blev medlem: 20 oktober 2013, 23:55
- Ort: Gästrikland
Re: Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven
Även i England fanns under många år en furstbiskop, biskopen av Durham.koroshiya skrev: ↑2 maj 2025, 17:13I det tysk-romerska riket fanns det genom åren ett 40-tal furstbiskopar, som väl styrde sina små furstendömen på ungefär samma sätt som en sekulär furste.
Mozart föddes till exempel i furstbiskopsdömet Salzburg i kejsardömet, och var på så sätt inte österrikare, även om Salzburg ligger i Österrike idag.
De försvann alla under napoleonkrigen.
-
adlercreutz
- Medlem
- Inlägg: 1806
- Blev medlem: 9 september 2018, 21:36
- Ort: Umeå