SVTs storsatsning på Sveriges historia

[Örjan]

En annan anledning till brist på skog nära bebyggelse var att man högg ner allt som växte på allmänningar för att använda det som brasved för att värma upp husen och laga mat. Även sådant som planterades på tomtmark löpte stor risk att försvinna under natten.

Linné finner Falbygden helt utan träd och buskar. Byborna berättar att timmer måste transporteras från avlägsna skogar, och därför var dyrt. Att plantera buskar eller träd sågs som lönlöst, eftersom man inte kunde förhindra okynnesavverkning.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Falk%C3%B6ping

[Markus Holst]

Jag kan även tänka mig att mindre behov av ved när vedspisen kom och husen blev bättre isolerade bidrog till mer skog. Järnspisen lär ju rentav uppfunnits för att minska åtgången av skog till ved. Man ville i första rummet att industrin skulle få tillgång till mer bränsle (glasburken anlades i Småland just för den goda tillgången på ved) men när det kom modernare bränslen försvann vedbehovet och skogarna växte till sig.

[Markus Holst]

En annan anledning till brist på skog nära bebyggelse var att man högg ner allt som växte på allmänningar för att använda det som brasved för att värma upp husen och laga mat.

Just det. Allmänningen var någon annans problem så den kunde man skövla. Med privat ägande vårdade man istället sin skog.

Allmänningarna skiftades på de flesta håll innan storskiftet och man använde ett solskiftesliknande system. Dessa marker ingick inte i laga skifte och därför är det på många håll i landet, t ex här i Sjuhärad, fortfarande vanligt att gårdarna äger många långsmala skogs-strippar, ibland under 20 meters bredd och utan kontakt med gårdscentrum.

[koroshiya]

Här är från Delsjöbadet i Göteborg.

1902

delsjon.jpg

2013

ds.png

Den andra bilden har badet bakom sig.

Det var ljunghedar och sly mest överallt runt städer och kuster.

Delsjön hade haft skog, men Göteborg och skeppsbyggandet åt upp den.

Med tiden kom man bland annat att kommendera ut skolbarn för att plantera ny skog.

skogsplantering.jpg

De svartvita bilderna kommer härifrån.

https://delsjoomradet.se/2015/07/05/nar ... -forsvann/

Programmets stenåldersmänniskor sprang omkring i en tallåker som förmodligen planterades på 50-60 talet.

[hilbert]

Med tiden kom man bland annat att kommendera ut skolbarn för att plantera ny skog.

Det var jag med om i början på 60-talet.

[adlercreutz]

1903 års skogsvårdslag införde krav på återplantering efter avverkning. Jag skulle tro att det var den viktigaste orsaken till återväxten. Från tidigt 1900-tal började vi få ett tillväxtnetto totalt sett då nya avverkningar alltid återplanterades. Gamla avverkningar återplanterades väl på eget initiativ, men lagen medförde i alla fall att det inte kan avverkas mer än det återplanteras. Träd sprider sig ju på naturlig väg också och på 100 år hinner en hel del hända även om träden växer relativt långsamt i de norra delarna av Europa.

Jag gissar också att förändringar i jordbruket bidragit till att en del gammal jordbruksmark numera är skog?

[Markus Holst]

Jag gissar också att förändringar i jordbruket bidragit till att en del gammal jordbruksmark numera är skog?

Ja. Dels har konstgödsel gjort att många extensiva beteshagar har planterats igen eftersom de inte behövs längre. Dels har storskaligheten gjort att marginaljordar inte brukas längre varför de oftast har blivit skog. Sedan går det ju i vågor vad bönderna får extra bidrag för. Ibland för att lägga igen åkermark och ibland att öppna upp den.

[sonderling]

Jag minns när jag pluggade på Alnarp och fick lära mig att detta med Smålands djupa skogar är förhållandevis modernt (Bauer skog?)
Det var idel ljunghedar, tänk Skottland, vilket satt spår i flera ortsnamn tex Ljungby.
Det blev en aha känsla. (Typ vid Linnes tid), Eller detta runt varje gruva så avskogades områden på flera mil eftersom man eldade och sprängde i berget. Tänkte på det i ett inslag, där det på gick järnframställning mitt i en skog.

Sonderling

[loop]

När jag bodde i Halland, så var detta uppenbart. Det hade ju bara varit ljunghed. Åtminstone fram till 30-talet så på gick trädplanteringsprojekt, som jag har för mig att startade redan på 1880-talet.
Har hört påståenden om att sådana projekt pågick ännu längre här i norra Skåne. Syns ju inte så mycket av den väldigt omfattande torvbrytningen som funnits i Emmaljunga, Markaryd osv. Även om man tex i trakterna av Snärshult utanför Vittsjö kan åka runt på mängder med gamla vägar som hade med torvbrytningen att göra. Finns även en del spår efter decauvillejärnväg och liknande.

[Markus Holst]

En parentes om John Bauers skogar:

Titta på bilderna så ser ni att det är en odlad skog han målar. Alla träd är lika tjocka och vi ser inga kullfallna eller döende träd, vilket är fallet i en urskog. Kanske är det tvärt om en återplanterad skog som Tuvstarr vandrar i år 1913

[a81]

Bidrar med exempel från Uppsala-trakten med ungefär 150 års mellanrum:

https://digitaltmuseum.se/011014038858/ ... la-uppsala
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/Fi ... 019)-3.jpg

[a81]

Tittat på 1700- och 1800-talsavsnitten nu. Tycker att de var helt OK, men märkligt att inte unionen med Norge nämndes.

Sedan blir det lite väl mycket fokus på ett slags urban arbetarklass och folkrörelser. Där tror jag att man generellt (inte bara i denna serie) har lite fel fokus. Sverige före 1900-talet var väldigt agrart. Visst fanns det många arbetare, men de jobbade mera typisk på ett sågverk i Norrland än på Södermalm. Den industriella revolutionen såg snarare ut så här i Sverige:

https://digitaltmuseum.se/011014688909/ ... der-vykort

Och visst var folkrörelserna stora, men de flesta svenskar var varken frireligiösa, nykterister (i alla fall inte männen) eller politiskt aktiva socialister, särskilt inte på 1800-talet.

[Markus Holst]

Unionen med Norge nämndes i dagens avsnitt som behandlade 1809-1921. Konstigt nog nämndes inte unionsupplösningen men fokus låg på folkrörelserna och samhällets liberalisering.

[sonderling]

Reagerade också på att unionsupplösningen bara passerades förbi?

Och alla lös skepparkransar? Och AI kolorerad film?

Sonderling

[Markus Holst]

Den kolorerade filmen gillade jag. Gav mer liv åt filmerna