sonderling skrev: ↑16 januari 2024, 15:06
Såg senaste avsnittet igår.
Jag saknade ärtsoppan?
Sedan kändes krigsvägran lite modernt? Eller jag kan tänka mig att det kom sedan. Som de sa så fanns det nog äventyrslystna unga män redan då och sådana som kände sig överflödiga när storebror tog över gården.
Saknade också en förklaring på varför svenska hären var så framgångsrik på 1600-talet (och framåt). Som jag minns (läste mycket om det på 90-talet) så var de väldigt modern och i framkant gällande taktik. Utan att kunna redogöra för exakt hur för det har jag däremot glömt.
Sedan tänkte jag på det de sa i eftersnacket, att vem som helst kunde stiga till vad som helst om de hade fallenhet för det. En sådan scen saknar jag. De skulle visat att den unge mannen återkom som herreman inte att hans självstympade kompis tog över hans fru?!
Och förresten skulle det väl åtminstone stå 8 barn runt henne?
Drottning Kristina var för snygg.
Sonderling
Krigsvägran förekom i ganska stor omfattning i hela stormaktstiden. Den var en orsak till att man ändrade indelningsverket från gamle Kung Gösta 2:s tid till soldattorpen under Kung Gråkappa.
Framgångarna för den karolinska hären var den extrema aggressiviteten där man satsade på snabb attack med blanka vapen och chockverkan.
Dessutom var soldaterna betydligt mer samövade än vad som var vanligt på den tiden. Kombinerat med religiös fanatism får man en ganska fräsig armé. Den var inte modern utan tvärtom, omodern, en återgång till medeltiden nästan i sitt beteende. Vilket var vägvinnande under någon generation tills fienderna lärde sig hantera det.
Samhället var lite mer meritokratiskt under Karl XI och Karl XII än tidigare, coh senare, men det var hysteriskt ovanligt att en bonde kunde bli herreman. Däremot kunde de få pengar och liknande. Men kul kuriosa angående soldaterna var att ganska många som varit ute och kom igen fick jobb som lärare mm för bygden. Eftersom de som varit ute mycket kunde också mycket mer än de som var hemma.
Annan kul kuriosa är att mer eller mindre varenda svensk kunde skriva och läsa, eller kände någon som kunde. Vilket gjorde att vi har rätt mycket skrivna förstahands källor från just 1700-talet, samt att svenska befolkningen hade mer hum om vad som hände i krigen än tex Brandenburgarna eller danskarna hade.