Den ekonomiska krisen.

[adlercreutz]

Är det inte också lite kontraproduktivt om man vill minska inflationen? I och för sig verkar vi gå in i ett konstigt läge med både inflation och recession, då faller kanske en del ekonomiska tumregler.

[Amund]

Är det inte också lite kontraproduktivt om man vill minska inflationen? I och för sig verkar vi gå in i ett konstigt läge med både inflation och recession, då faller kanske en del ekonomiska tumregler.

Ja absolut! Jag tror att teorin som försvarar skattesänkningarna tänker sig att redan rika använder pengarna på ett klokare sätt som gynnar investeringar istället för att driva upp konsumentpriser - nånting ditåt tror jag. Men det skulle man aldrig säga helt öppet eftersom sådana "orättvisor" då kan leda till sociala oroligheter och väljarflykt till vänster.

På ett sätt förstår jag politikerna om de struntar i nationalekonomerna - de har ju ändå fel så ofta. En nationalekonom känns som en akademiker som innan något händer kan förklara förutsättningarna för vad som kommer att hända, och sedan kan förklara varför något inte hänt som borde ha skett med rätt förutsättningar, eller som man kunde ha förutsett om det hade skett med rätt förutsättningar.

[sonderling]

Tidigare har ju den nya Toryregeringen i Storbritannien aviserat stora skattesänkningar och nu föreslår även den danska S-regeringen samma åtgärder. Många bedömare inom svensk politik tror att en ny regering kommer att presentera ett jobbskatteavdrag - så skattesänkningar verkar vara Da Shit för tillfället. Utan att direkt kritisera så går det lite stick i stäv med det faktum att de flesta länder har alltför höga statsskulder (Sverige ett undantag där) och att de flesta har skriande behov av investeringar på väldigt många områden, inte minst försvar, energiförsörjning och infrastruktur. Men som tidigare sagt vet man aldrig vad som är rätt åtgärder på makroekonomins område.

Har inte Tory regeringen fått backa på den här punkten?
I min värld är det helt obegripligt att tala skatte sänkningar men så många utmaningar som vi står inför. NATO upprustning, välfärd med stora luckor, infrastruktur som är eftersatt, etc. Jag skulle vilja se skattehöjningar nu. Men vad vet jag, jag är ingen ekonom.

Sonderling

[hilbert]

Har inte Tory regeringen fått backa på den här punkten?

Det handlade väl om den mest provocerande delen i förslaget, att sänka marginalskatten för de högsta inkomsterna från 45 % till 41 %.
Det väckte starka reaktioner långt in i toryleden.

[von Adler]

Har inte Tory regeringen fått backa på den här punkten?

Det handlade väl om den mest provocerande delen i förslaget, att sänka marginalskatten för de högsta inkomsterna från 45 % till 41 %.
Det väckte starka reaktioner långt in i toryleden.

Framförallt fick ju marknaderna hicka inför konceptet att öka köpkraften mitt i en inflationsspiral. Det skulle ju elda på ytterligare.

[hilbert]

Lena Melin i AB om märkliga konsekvenser av regeringens förslag om kompensation för höga elkostnader.

Om förslaget genomförs kommer jag under tolv månader ha betalat mindre än tio öre per kilowattimme för min el. Komplett vansinne är det enda man kan säga.
Ännu galnare blir det av de faktum att jag redan fått nästan fem tusenlappar av staten för att det var ganska kallt och dyrt i vintras.

De facto betalar jag alltså nästan ingenting för min el. Alla borde inse att det är orimligt.

Den absurda soppan toppas av att detsamma gäller den el jag förbrukat i min sommarstuga. En knapp tioöring per kilowattimme, resten står någon annan för. Varför?
Att det kunde bli så här konstigt beror på att jag är trygghetsnarkoman. Och att politiker vill bli valda och omvalda.

Jag har bundna elavtal. Det har gett mig låga priser. Den kompensation som enligt förslaget ska betalas i elområde tre är 50 öre per kilowattimme från oktober förra året till och med september i år, mer än fem sjättedelar av mitt nuvarande pris.. Det är presenten från den nuvarande regeringen.

Det låter onekligen märkligt, den enda förklaringen jag kan tänka mig är att man ville göra förslaget så enkelt som möjligt, så man slapp bygga upp en byråkratisk apparat.





https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolu ... get-gratis

[hilbert]

Kan någon förklara det här med elpriserna.
Förra månaden fick jag en räkning på 630 kr, den här månaden var den på 318 kr.
Inte så att jag är missnöjd med att ha fått en lägre räkning, jag undrar ändå svänger priserna verkligen så kraftigt?

[Markus Holst]

Om det är varmare kanske du förbrukar mindre ström?

[hilbert]

Jag har centralvärme så det borde inte göra någon skillnad.
Och jag kan inte se att jag på något annat sätt ändrat min elförbrukning.

[adlercreutz]

Det är en marknad

Har du rörligt elpris så fluktuerar priserna ganska ordentligt just nu. Dels på grund av en högre grad oförutsägbar produktion än tidigare, dels då invasionen av Ukraina förändrat förutsättningarna för gasleveranserna till Europa. Vi fick lägre priser på el i januari än i december, så det skulle förklara sänkningen. Det har med vädret att göra till stor del (milt och blåsigt = lågt pris, kallt och vindstilla = högt pris), men jag tror även att EU börjar hitta andra sätt att få tag på gas vilket sänker även de priserna jämfört med 2022. Dock är de klart högre än 2021, och det finns lite osäkerhet kring t.ex. Kinas behov av gas under 2023 och framåt.

https://www.reuters.com/business/energy ... 023-02-02/
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/elpr ... na-sjunker

Det pågår diskussioner om att försöka se till att gaspriserna inte ska påverka elpriserna på samma sätt som idag.

https://www.tn.se/naringsliv/20521/expe ... rikopplas/

[hilbert]

Jag gick in och kikade på fakturan och mycket riktigt priset per KWH i januari var ungefär 1/3 av priset i december.
La det svinge får man väl säga så här i mellotider .

[a81]

Jag tycker att det är lite konstigt att man inte lyfter fram de senaste 20 årens lyxliv. Jag menar att media faller ofta in i en berättelse där vi ska duscha snabbare och äta matlåda, men problemet är väl snarare att medelklassen under 2000-talet lagt sig till med överklassvanor. Man leasar bilar för 500 000+ kr, man gör regelbundna resor till andra världsdelar, man lyxrenoverar kök, etc. Om man bara lyckas dra ner lyxkonsumtionen kommer det att finnas ett stort utrymme att betala högre räntor, högre elpriser, etc. Jag menar att banken gör ju ändå ett slags "stresstest" vid lånelöften. Problemet är väl mer att många har väldigt höga kostnader för "allt annat".

[sonderling]

Ja jag håller med men jag har börjat läsa lite sånt på ledarsidor iallafall. Beror kanske på färg på tidningen?
Själv har jag stört mig på detta en längre tid. Det är som om större delen av svenska befolkningen blivit Marie Antoinette och undrar varför man inte kan äta kakor istället (Som hon kanske inte sa men det skiter jag i.)

Och de där besparingstipsen är ju en självklarhet för en annan. Det är liksom så man levt som vanligt, för mig är det rena hånet.
Jag vill bara "pistol whippa folk" och be dem hålla käften får nu kommer räkningen.
Ja jag blir så .....äh jag slutar nu.

Men som sagt jag håller med, det borde påtalas mera.

Sonderling

[hilbert]

Jag tycker att det är lite konstigt att man inte lyfter fram de senaste 20 årens lyxliv. Jag menar att media faller ofta in i en berättelse där vi ska duscha snabbare och äta matlåda, men problemet är väl snarare att medelklassen under 2000-talet lagt sig till med överklassvanor.

I varje fall fick de som hade ett ordinarie heltidsjobb kraftiga reallönehöjningar under de 2 första decennierna av 2000 talet.
Jag såg det på min egen lön de sista 15 åren som jag jobbade. Nettolönen steg med 60 % samtidigt som KPI steg med ca 18%.

Samtidigt kunde jag se hur de människor som bodde på det gruppboende som var min arbetsplats knappast fick några förbättringar alls i sin ekonomi.
Det gav en lite dålig smak i munnen.

[masase]

I varje fall fick de som hade ett ordinarie heltidsjobb kraftiga reallönehöjningar under de 2 första decennierna av 2000 talet.
Jag såg det på min egen lön de sista 15 åren som jag jobbade. Nettolönen steg med 60 % samtidigt som KPI steg med ca 18%.

Samtidigt kunde jag se hur de människor som bodde på det gruppboende som var min arbetsplats knappast fick några förbättringar alls i sin ekonomi.
Det gav en lite dålig smak i munnen.

Jag flyttade från Sverige 2004 så jag har en "minneslåsning" hur situationen såg ut när jag var relativt nyutexad civilingenjör.

Reallönera har gått upp och inkomstskatten har gått ner men den stora effekten de senaste 15-20 åren kommer från fastighetspriserna. Enligt SCB är medianlönen cirka 33 000 så ett typiskt medelklasspar i en större stad kanske tjänar 600k-1000k per år. De bor i en bostad som är värd 3-8 miljoner och som de senaste åren fram till krashen gick upp 5-10% per år.

Det innebär i praktiken att bostaden generar ett årligt låneutrymme på 150k -800k och det utrymmet kan plockas ut skattefritt för allitfrån renoveringar och semsterresor till att finansiera bilar genom att helt enkelt höja lånen. Det finns visserligen risk att åka på högre amorteringar men i övrigt så har många i den svenska medelklassen frestats med multipla extra skattefria månadslöner varje år för konsumtion bara genom att bo.

I Nederländerna så måste du betala tillbaka dina lån på 30 år för att få ränteavdrag och det är svårt att plocka ut pengar ur din bostad om pengarna inte går till renoveringar av huset. Det gör att Nederländska hushåll har mindre pengar att röra sig med men minskar räntekänsligheten och möjliggör att man kan bo kvar i huset efter pensionen.