Den ekonomiska krisen.

[Amund]

Är lite nyfiken på vilken typ av proteströrelse den här Dont pay campaign i Storbritannien står för, är det början på en ny sorts proteströrelse av något slag? Troligtvis är det väl i samma härad som De gula västarna och liknande, men det verkar alltmer uppenbart att européer förväntar sig att staten ska kompensera sin medelklass för ökade levnadskostnader. Finns det någon sorts ideologi bakom eller är det bara en spontanrörelse?

[hilbert]

Här är kampanjens hemsida:
https://dontpay.uk/

Jag tror att man skall se det mot bakgrund av att bostäderna i England rent allmänt är ganska dåligt isolerade.

Därför får många problem på vintern trots att man har ett mildare klimat än vad vi har.
Någonstans i bakhuvudet har jag att pensionärer GB får ett extrabidrag på vintern till uppvärmning.

[masase]

När jag bodde i UK 2005+2006 så ingick som regel inte värme i hyran utan man har gasvärme antingen på räkning eller på en slags USB sticka lite som gaspoletter funkade förr i Sverige. Många bostäder i UK värmer också bara en timme på morgonen och två timmar på kvällen. Övrig tid så får man hålla sig på jobbet eller under ett täcke.

Jag har aldrig frusit så mycket som när jag bodde i UK.

Det här gör att ökade gas och elpriser slår mycket hårdare och snabbare mot låginkomsttagare i UK jämfört med Sverige. Heat or eat är en verklighet för många i UK idag medans i Sverige så kan det ta 6-18 månader innan de ökade kostnaderna slår igenom på hyran.

[Amund]

Tack Hilbert! Ja bor man på hotell i Storbritannien under höst och vinter och ligger nära fönstret får man krypa in i många filtar. Det känns som helt oisolerat och fukten tränger på. I norra England och Skottland kan det vara riktigt illa. Det kan heller inte ha sålts många tvättställsblandare i landet sedan den uppfinningen kom - varmvatten på ena sidan och kallt på den andra.
Nä nu raljerar jag - men helt klart får man känslan att det finns stora investeringsbehov på det området isolering.

Blir inte klok på om de räknar med att slippa betala eller om det bara ska ses som en protest, ungefär som när hyresgäster vid konflikt visserligen betalar hyran men inte till hyresvärden utan till hyresgästföreningen. Eller kanske man räknar med att om tillräckligt många struntar i räkningen så går staten in och ersätter?

[Markus Holst]

I England försökte ju kolgruvearbetarna strejka sig till lönsamhet så de har ju lite tradition i underliga protester.

[hilbert]

Blir inte klok på om de räknar med att slippa betala eller om det bara ska ses som en protest

De har ju satt någon slags gräns vid minst en miljon namn.
Så jag att antar de tänker sig att om en miljon kunder samtidigt låter bli att betala så kommer det att slå hårt mot energibolagen.
Ungefär som Rosa Parks , när de svarta slutade att använda bussarna i Montgomery.
Kanske lite fånig jämförelse .

[von Adler]

I England försökte ju kolgruvearbetarna strejka sig till lönsamhet så de har ju lite tradition i underliga protester.

Mig veterligen var de flesta kolgruvorna statliga och hade problem med lönsamheten, men kol var fortfarande en så pass vital del av energiförsörjningen att kolarbetarna tyckte de kunde stå emot nedläggningarna och rationaliseringarna och ha staten att betala för att driva så vital infrastruktur med förlut och försökte tvinga fram en sådan lösning genom en strejk.

[masase]

Den stora kolgruvestrejken var främst en politisk kamp mellan facken och Tatcher där Tatcher i slutändan stod som segrare.

Vad protesterna mer siktar mot är en variant av Poll tax riots: https://en.wikipedia.org/wiki/Poll_tax_riots

[hilbert]

Då har riksbanken höjt reporäntan med 1 %.
I AB har det föranlett två artiklar, en nyhetsartikel med bankekonomer som tycker att man tar i för mycket.

Sedan har man en kolumn med Andreas Cervenka där han hävdar att det är för lite för att det skall påverka inflationen.
Han hänvisar till matematiska modeller som skulle ge en reporänta på 15% med dagens inflation.

Det är ju så man undrar, är ekonomi en vetenskap?

[Davian]

Nej ekonomi är inte en vetenskap. Det är politik.
Exempelvis kan man med politiska medel ändra på den.

Däremot kan ekonomi vara en vetenskap i den bemärkelsen att man studerar systemet som styr vår ekonomi.

[hilbert]

Enligt en del ekonomiska teorier måste centralbankerna för att få ner inflationen höja räntan så att den blir högre än inflationen.
Vad skulle hända om riksbanken i ett steg höjde reporäntan till 10%?
Undrar den ekonomiskt fåkunnige.

[Amund]

Enligt en del ekonomiska teorier måste centralbankerna för att få ner inflationen höja räntan så att den blir högre än inflationen.
Vad skulle hända om riksbanken i ett steg höjde reporäntan till 10%?
Undrar den ekonomiskt fåkunnige.

Lite inte alltför mycket på vad jag skriver utan se det bara som en synpunkt. Ty som Davian var inne på så är ekonomi inte en vetenskap i den bemärkelsen att man kan förutse eller förstå skeendet på ett sätt som kan fastslås som fakta. Vad gäller inflationen sa professor Lars Jonung för något år sedan att nationalekonomerna inte riktigt förstod varför den då så eftertraktade inflationen inte ville stiga trots att man fördubblat penningmängden på bara några år och de ekonomiska hjulen snurrade med hög fart.

Tillbaka till din fråga. Det finns olika sorters inflation, inhemsk (=sånt vi påverkar själva genom främst politiska beslut och löneförhandlingar), dels importerad inflation som följer med vad vi betalar för importvaror(mat och petroliumprodukter i första hand). Sedan har vi utbudsinflation som beror på knapphet på varor (exempelvis priset på naturgas som stiger på grund av att tillgången är begränsad), för sådan inflation spelar Reporäntan mindre roll eftersom den inflationen inte beror på att folk har för mycket pengar så att säga. Däremot kan man med Reporäntan försöka reglera köplusten i ekonomin och därmed dämpa den typ av konsumtion (stor efterfrågan när folk har mycket pengar över) som driver på priserna. Men jag skulle säga att det man fruktar om man höjde reporäntan till 10 % är att det skulle lamslå den ekonomiska verksamheten och leda till ett ekonomiskt haveri med konkurser och massarbetslöshet. Fastighetsbolag skulle dra med sig bankerna och i slutändan är det skattebetalarna och samhällets svaga som drabbas hårdast. Även en måttlig räntehöjning med typ 1-2 % mer än nu skulle kunna få en del sektorer att börja gunga.

Om jag ska lägga in lite tyckande i det hela så är det märkligt att man varit så frikostig med stimulanser i goda tider för att nu tvingas strama åt i lågkonjunktur - alltså tvärtemot vad det är tänkt att staten ska göra enligt Keynes. Enligt min mening är det påfallande ofta som staten med dess institutioner visar sin ofullkomlighet när den blandar sig i marknadsmekanismerna, i sin besatthet av att SKAPA inflation har Riksbanken drivit upp priset på bostäder till en absurd nivå i Sverige jämfört med omvärlden. Inget annat land förutom kanske Danmark har högre skuldkvot än Sverige (Skuldkvot=hushållens belåning i förhållande till inkomsten).

Så lätt är det inte för Riksbanken (för svenska regeringar har ju tyvärr avsagt sig ansvaret från detta vilket är mycket märkligt) att nu komma och strama åt så mycket att det i sig förvärrar läget ytterligare - men Riksbanken ser också med förfäran på hur värdet på den svenska kronan dyker och gör importen dyrare och höjer inflationen ytterligare. Man har där ytterligare goda skäl att höja reporäntan eftersom det drar till sig utländskt kapital till landet och därmed förbättrar kronkursen.

[a81]

När jag bodde i UK 2005+2006 så ingick som regel inte värme i hyran utan man har gasvärme antingen på räkning eller på en slags USB sticka lite som gaspoletter funkade förr i Sverige. Många bostäder i UK värmer också bara en timme på morgonen och två timmar på kvällen. Övrig tid så får man hålla sig på jobbet eller under ett täcke.

Jag har aldrig frusit så mycket som när jag bodde i UK.

Det här gör att ökade gas och elpriser slår mycket hårdare och snabbare mot låginkomsttagare i UK jämfört med Sverige. Heat or eat är en verklighet för många i UK idag medans i Sverige så kan det ta 6-18 månader innan de ökade kostnaderna slår igenom på hyran.

Har också bott på hotell i London på senhösten, 60-talsbyggnad med enkelglas i fönstren, säkert inte mer än 17-18 grader inomhus trots att det säkert var minst 10 grader varmt ute. I tyskspråkiga länder brukar det vara tvärtom, 27 grader varmt och decimetertjocka duntäcken.

Hur stor andel av britterna hyr sin bostad? I Sverige är det väl ungefär 30 procent av befolkningen, men då är det ju inklusive studentbostäder, äldreboenden (och andra former av seniorboenden), etc. Av övriga hyresgäster har en stor andel utländsk bakgrund. Andelen svenskar med svensk bakgrund i åldern 30-75 år som bor i hyresrätt måste vara låg. Jag gissar att det ser ganska lika ut i Storbritannien med skillnaden att bostadsrätter knappt finns i Storbritannien, så jag antar att fler äger på riktigt eller hyr där.

[Amund]

ekonomi är inte en vetenskap. Det är politik.
Exempelvis kan man med politiska medel ändra på den. Däremot kan ekonomi vara en vetenskap i den bemärkelsen att man studerar systemet som styr vår ekonomi.

Så kloka ord att de förtjänar att upprepas.

Enligt den ekonomiska "vetenskapen" gör för höga löner att produktionen faller och alla får det sämre. Men i verkligheten kanske de högre lönerna ger en skjuts till ekonomin eftersom löntagarna då får mer att handla för och företagen går bättre -

Sedan innehåller ämnet makroekonomi så många variabler att en nationalekonom på sin höjd möjligtvis är snäppet träffsäkrare än en spåman.

[Amund]

Tidigare har ju den nya Toryregeringen i Storbritannien aviserat stora skattesänkningar och nu föreslår även den danska S-regeringen samma åtgärder. Många bedömare inom svensk politik tror att en ny regering kommer att presentera ett jobbskatteavdrag - så skattesänkningar verkar vara Da Shit för tillfället. Utan att direkt kritisera så går det lite stick i stäv med det faktum att de flesta länder har alltför höga statsskulder (Sverige ett undantag där) och att de flesta har skriande behov av investeringar på väldigt många områden, inte minst försvar, energiförsörjning och infrastruktur. Men som tidigare sagt vet man aldrig vad som är rätt åtgärder på makroekonomins område.