Quiz: Andra världskriget

[Amund]

Warspite

Pantelleria

Bra försök - rätt flotta men fel slagskepp och ö. Den lilla klippön ligger inte i Italien.

[Blixten]

Ajaj! Ville bara visa lite god vilja och försöka svara …vad kan det då vara?

[Amund]

Ajaj! Ville bara visa lite god vilja och försöka svara …vad kan det då vara?

Mycket bra idé Blixten! Jag kan tillägga att en del av försvararna faktiskt var italienare.

[Amund]

Elden ni ser kommer troligen från napalmbombning gissar jag. Den här öns försvarare förhindrade att en viktig hamn kunde tas i bruk.

[Blixten]

Napalm...kan hamnen ha varit Saint-Malô? Kan inte ön eller slagskeppet dock!

[sveahk]

Bra fråga Amund! Och bra svar av Blixten!
https://www.atlasobscura.com/places/cezembre-island

Hans K

[Amund]

Tack sveahk och mycket riktigt bra funnet av Blixten!

De allierade erövrade själva staden St. Malo den 14:e augusti efter ca 2 veckors strider, förutom hamncitadellet som höll ut ytterligare några dagar. Tack vare Cezembres tappra försvarare så tog det alltså ytterligare tre veckor innan de allierade kunde utnyttja stadens viktiga hamn.

På den ca 600 meter långa ön fanns sex st. äldre franska 19 cm kanoner, 1 st. 15 cm lyspjäs samt två 7,5 cm batterier om vardera fyra-sex kanoner som delvis bemannades av italienska marinsoldater och som även skötte luftvärnet. Napalmbombningen var ett nytt hemligt vapen och det torde vara få platser som under kriget fått utstå sådan explosiv uppmärksamhet på så liten yta. Från land, från fartyg och bombmattor från flyg och nu även med napalm. Pjäsvärn saknades liksom ammunition och livsmedel men det trotsiga motståndet fortsatte. Närmast obegripligt hur den tyska garnisonen på Kanalöarna kunde undsätta och ta med sårade tillbaka under beskjutningen. Några italienare lyckades simma de 5 km till fastlandet.

I slutet av augusti sändes två jagare fram för att tysta de sista två fungerande pjäserna men de slogs tillbaka. Även två kryssare slogs tillbaka innan slagskeppet Rodney öppnade eld med sina svåra pjäser och slog ut de sista pjäserna samtidigt som 56 plan öste napalm över ön. Den 2:a september kl. 12:00 gav batterichefen, en 47-årig löjtnant order om kapitulation för de ca 300 man som fortfarande kämpade.

OBS:

Warspite

Har hittat en italiensk uppgift om att det faktiskt var Warspite som gjorde jobbet så jag vet faktiskt inte, enligt Bertil Stjernfelt var det Rodney. Hursomhelst var det ett brittiskt slagskepp som amerikanarna rekvirerade för uppgiften.

Blixtens välförtjänta fråga - varsågod!

[Blixten]

Nja, vet inte om jag förtjänar det, jag kunde ju inte ön men hade jag möjligtvis rätt på slagskeppet så ok! Tack!

Vi spinner vidare på en fiber från slagskeppstråden. Där konstaterade vi att radiostyrda vapen kan verka tilltalande men att oppositionen kan göra sitt för att sabba våra styrsignaler. En amatöruppfinnare betraktade detta problem under 2vk och konsturerade ett system där mottagare och sändare hoppar mellan frekvenser enligt ett för dem, men inte för fienden, känt mönster. (Detta gör alltså att fienden inte vet vilka frekvens de behöver störa ut.)

Vem var uppfinnaren?

[currahee]

Troligen skådespelaren Hedy Lamarr.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hedy_Lamarr



/ currahee

[Blixten]

Absolut, snygg och smart!

...nu användes visst inte hennes teknik till det den var tänkt under 2vk men så är det ju med många bra idéer.

Din tur!

[Blixten]

Bra fråga Amund! Och bra svar av Blixten!
https://www.atlasobscura.com/places/cezembre-island

Hans K

Ja det var en lurig fråga, italienare vid Atlanten! Och napalm är ju mer Apocalypse Now än Saving Private Ryan. Men oss lurar man inte!

Läser man på wikipedia om denna lilla ö finner man att:

Saint Brendan's Oratory was a place of pilgrimage for unmarried women who would prick the nose of a wooden statue of the saint with a pin in the hope of a good marriage

Och då är frågan vi alla ställer oss: Fungerade det bättre eller sämre än vad tex Tinder gör idag?

...men tyvärr faller inte detta inom ramen för andra världskriget så det där jag skrev om radiostyrning fick bli den officiella quiz-frågan.

[currahee]

Från snygga damer till fina blommor,
Hur händer denna blomma ihop med andra världskriget?

/ currahee

[sveahk]

70a81a.jpg (47.7 KiB) Visad 199 gånger

Hans K

[currahee]

Surr i kaffepannan
Under andra världskrigets brist på livsmedel och speciellt sådana som var importerade räckte kafferansonen inte till på långa vägar i de familjer som drack mycket kaffe. Då blev det helt legitimt att rosta råg som ersättning. Det kom då också att tillverkas och säljas flera sorters kaffesurrogat i handeln.
Namnet kaffesurrogat var lång och krånglig och förkortades rätt snart till surr. Gemensamt för alla sorter var att de, liksom rågen, inte innehöll något koffein och därför inte hade någon uppiggande verkan.

Alla surrogat var gjorda av någon sorts vegetabilier och gav en dryck som i bästa fall såg ut som kaffe, men smaken avvek mer eller mindre från äkta vara. Det köpta surr vi använde hade varunamnet Mabou och tillverkades av chokladfabriken Marabou. Ett annat namn var Doska Frank. De orden var tryckta på en förpackning med rostad rot från cikoriablomman. Andra namn av de hela 155 godkända kaffeersättningarna under sista kristiden var Eko, Cikoria de Beujelar och Rex Intubikaffe.

Man provade att rosta halvcentimeterstora tärningar av morötter, men det blev ingen bra dryck av det. Vetekli fuktat med sirapsvatten och rostat på en långpanna i het ugn gav en rätt välsmakande dryck, men den avvek rätt mycket från kaffe både i utseende och smak. Av klikaffet fick vi barn också dricka, för det kunde inte innehålla något skadligt för barnmagar, ansåg mor. Annars var kaffe bara tillåtet för oss, när vi var borta och blev bjudna och då i små mängder.

I samband med andra världskriget rådde kafferansonering i Sverige mellan åren 1940 och 1951. Då fick man bara handla ett halvt kilo per person och ransonen skulle räcka i 15 veckor. Den magra tilldelningen var en orsak till att kaffesurrogaten blev populära.

Frågan går till Hans K

/ currahee

[Amund]

Vill bara inflika att jag uppskattar currahees fråga och utfylliga svar - stort tack! Mycket lärorikt. Jag trodde faktiskt inte att man var så marknadsorienterade på den tiden med färgglada förpackningar utan tänkte mer grådaskiga ransoneringskort och köer. Här lärde jag mig något nytt!