Quiz: Tidigmodern tid

[StefanZ]

Guys and gals. Come an. HUR såg en typisk fästning byggd på 1600-talet ut? Eller vad det anbelangar, en stad befäst på 1600-talet, hur såg dess befästningsverk ut??
Höga och tjocka murar, kanske? Kompletterade med höga och mäktiga torn?

Har det nämnda utseendet någonting alls med Italien och italienska fästningsbyggare att göra?

[koroshiya]

Ja, det är väl att barockfästningarna hade stora bastioner och vallar för att kunna ta emot skott, men att de ofta kanske inte alls var så höga. Nu vet jag inte precis hur det ser ut med Zamość, men i till exempel Riga fanns inga jättehöga murar eller torn. Skall man se fienden från ovan där, är det bästa nog att ge sig upp i ett kyrktorn istället.

Alla bastioner får kanske också till effekt att man har ett bra synfält på det som är alldeles utanför, men att man har ett snävare synfält och därför inte kan se en hel armé, såvida den inte är på ett mycket stort avstånd. I vissa fästningar kunde man förstås ändå se långt från murarna, men det berodde då på att de delvis var byggda på klippor, som fallet är med Göteborg.

Här är Smolensks Kremlin som är byggd runt år 1600. Man kan se att fästningstypen är äldre, med en tunnare mur och torn här och där.

smolensk.jpg

Och här är bastionen Carolus Rex i Göteborg.

BastionCR.jpg

Som man kan se är den byggd på en klippa, och några torn fanns inte. Många bastioner var helt fyllda och fungerade som artilleriplattformar. Här är bastionen från ovan.

CRfrånovan.jpg

[StefanZ]

Tack Koroshiya. Du kommer som frälsare i nöden, just som jag började förtvivla!

Javisst, fästningar byggda efter 1530 ca tenderade att vara de där typiska stjärnfästningar, med bastioner, låga byggnader, mycket vinklar och mycket jordbefästningsverk. Allt för att göra dem skottsäkra för tunga kanoner. Inga höga murar som du påpekar, och skotten antingen rikoschetterar / sprider ut sprängverkan mot de snedställda murarna, eller också fastnar de i jordbefästningsverk, som var förvånansvärt segt mot beskjutning.

Smolensk Kreml var uppenbarligen ett av de få undantagen, en levande relik. Avsedd kanske mera för polisiära uppgifter än att motstå en seriös belägrare.

[De städer som inte hade råd eller tid att bygga ett helt ny fästningsbygge byggde jordbefästningar utanför, som ändå gav visst skydd mot artilleribeskjutning.]

Och för att gardera sig mot infanteristormningar hade man gott om egna kanoner och med eldvapen beväpnat manskap; som kunde skjuta med både kulor och helt säkert även hagel / småskrot. Vinklarna medförde också att varje ställe utanför fästningen kunde bestrykas med korseld.

Det var italienarna som var först med dessa idéer, kallades ofta för "den italienska planen". Detta när den franske kungen lyckades få ihop ett 40 tal rörliga kanoner, och gick på fälttåg ca 1500 mot de italienska städerna. Han kunde bombardera sönder murarna på de traditionella fästningarna som varje stad hade inom någon vecka... Och DETTA var slutet på de medeltida fästningarna.

Så hänvisningen till att den starka fästningen byggdes av lejda italienska fästningsbyggare berättar omedelbart för den kunnige vad det var för en fästning...

(Göteborgs starka fästning byggdes av holländarna, men de använde sig ju givetvis av de italienska rönen).

Och alltså, när den gode och annars mycket kunnige Sienkiewicz låter sina hjältar ställa sig högst uppe på murarna, avslöjas det han visste inte hur "moderna" fästningar byggda av italienarna [eller holländarna!] såg ut... Och på vad sätt skilde de sig egentligen från äldre fästningar.
En lite småmärklig detalj.

Till hans försvar kan sägas, att Zamosc fästning har lagts ner, likviderats och demonterats 1866, alltså årtionden innan bokserien skrevs...
Det finns kvar än idag några kasematter och bastioner, de används faktiskt fortfarande som museiutrymmen och så...
Men han fattade alltså aldrig att det aldrig funnits några höga murar... Gissningsvis tog han för givet att "de höga murarna" ingick i det som demonterats ner först...


Koroshiya får ordet och stafettpinnen!


ps. Koroshiya får också ett litet glas dricka; du får välja holländsk genever eller italiensk grappa.

[koroshiya]

Tack

Nästa fråga handlar om hur en gigantisk armé misslyckas med att invadera stäppens glada gossar. Armén räknade 180 000 man, och det skulle väl ha räckt för att den skulle ha nått sitt mål. Emellertid gav den sig iväg sent på våren, och försvararna sade till sig själva, "man vet aldrig om det kanske blir en gräsbrand här". Den stora armén fick tåga fram över ett totalt nedbränt land där det inte heller fanns mycket vatten.

Efter att de hade gjort så i 45 dagar var de tvungna att vända. De var då fortfarande många dagsmarscher från målet. Hästarna svalt och alla törstade.

Försvararna hade lyckats att stoppa invasionsarmén utan att ens bjuda till en enda kamp.

Vilken kampanj är det här?

[koroshiya]

En orsak till att det inte är så omskrivet idag är att det försvarande landet inte längre finns. Man säger att vinnarna skriver historien, och eftersom de i denna kampanj förlorade är de inte särskilt intresserade av att lyfta fram det som hände.

[koroshiya]

Invasionsarmén utgick från ett gränsland där soldaterna var registrerade kavallerister, men mycket fria från statlig inblandning. Landet hade satt upp fem sådana regementen för att på något sätt kunna kontrollera området.

Denna typ av kavallerister fanns också i friare versioner. En del av dem ville inte alls ha någon överhet och som resultat flydde de söderut och österut från centrala delar av två stora länder. Med tiden kom de att bli utspridda över ett område som sträckte sig mer än 150 mil från väst till öst.

[StefanZ]

först tänkte jag det var ryska tsardömet som höll på att kriga mot någon, kanske något asiatiskt rike. Eller rent av mot det tatariska khanatet. Sedan funderade jag på Kina. DE hade definitivt kunnat smälla upp arméer på bortåt 180k, och de har faktiskt haft dylika expeditioner mot mongolfolken.
Men nu sist det du beskriver är ju kosacker, inkl kosackregistret. Vars vara eller inte vara omnämns utförligt i nämnda trilogin av Sienkiewicz....

Och då lär det bli Polen. Men Polen hade väl aldrig arméer på 180k man?? 18 000 vore en rejäl polsk armé, det är sällan de var större än så...

[StefanZ]

Ps. Eller skall vi ta en sund kompromiss, och låta tsarryssland göra stor expedition mot kosackerna? Det skulle dessutom förklara hyfsat bra både att armén var jättestor, och att jag inte känner till händelsen. Mina kunskaper om rysk historia är rätt vaga.

Du skriver ju också om 5 regementen, 5 register. Det skulle stämma bra, med tex Donkosacker, Volgakosacker, mfl

[koroshiya]

Ps. Eller skall vi ta en sund kompromiss, och låta tsarryssland göra stor expedition mot kosackerna? Det skulle dessutom förklara hyfsat bra både att armén var jättestor, och att jag inte känner till händelsen. Mina kunskaper om rysk historia är rätt vaga.

Du skriver ju också om 5 regementen, 5 register. Det skulle stämma bra, med tex Donkosacker, Volgakosacker, mfl

Ryssland är rätt. Dessa kossackregementen uppsattes i städer i gränsområden. Från en av de städerna utgick den misslyckade invasionen.

[Markus Holst]

Kan det ha varit osmanska riket som invaderade?

[koroshiya]

Kan det ha varit osmanska riket som invaderade?

Nej, det var Ryssland.

[Markus Holst]

Äh, fel skrivet. Kan det vara osmanerna som invaderade?

[koroshiya]

Äh, fel skrivet. Kan det vara osmanerna som invaderade?

Det blir samma svar. Det här var en rysk invasion av ett grannland.

De fem kosackregementena hade förresten sina baser i städerna Kharkiv, Okhtyrka, Sumy, Izyum och Ostrogozhsk.

[Markus Holst]

zaporizjakosackerna? De verkar ha hållit till i dagens Ukraina

[koroshiya]

zaporizjakosackerna? De verkar ha hållit till i dagens Ukraina

Sådana kosacker deltog i fälttåget med en inte ringa styrka, men vilken invasion var det?

Jag lägger till en karta på kosackhetmanatet också, samma som Mazepa styrde. Zaporogerna hade en väldigt självständig ställning i det. Invasionen startade från någon av de regementsstäder som jag räknade upp förut. På kartan befinner de sig i Ryssland, och bara två av dem är utmärkta, CYMI och XAPKIB.

Location_of_Cossack_Hetmanate.png