Mest accepterade spiritualistic historia siter i Sverige ?

[Celtmists]

Var är den mest spiritualistic och traditionell gamle historia siter accepterade av Svenskarna i Sverige, i den samma väg som Glastonbury och Stonehenge vanligen är accepterade på England ?

https://www.pilotguides.com/articles/sp ... astonbury/

https://www.english-heritage.org.uk/vis ... tonehenge/

[Hans]

Ales stenar?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ales_sten ... tolkningar

Men det är ganska små grupper vi talar om.

MVH

Hans

[Markus Holst]

Ales stenar lär ha rests under vendeltid, alltså 5-600-talet efter Kristus. Jag har för mig att hällristningar i t.ex. Tanumshede drar till sig nyandliga människor också, och de är ju från bronsåldern. Men, som sagt, små grupper. Undra hur det är med kiviks-graven.

Kanske kan vi räkna in en massa lokala små älvkvarnar (skålgropar) i samlingen.

[Celtmists]

Tack. Hur om den här....?

https://en.wikipedia.org/wiki/Gamla_Upp ... importance

[koroshiya]

Tack. Hur om den här....?

https://en.wikipedia.org/wiki/Gamla_Upp ... importance

Som du kan läsa i artikeln så har en asatroende grupp möten där.

Det finns också en "arkeoastronom" som heter Göran Henriksson vilken ser de mest fantasifulla astronomiska mönster i hur kullar och stenar är resta. Det är saker som, "om man står på den här platsen och tittar mot en kulle vid midsommar, då kommer solen att gå upp på toppen av nästa kulle". Problemet är att osäkerheterna ofta är för stora i det han beskriver. Därför är det många som tycker att det är nonsens. Henriksson har även skrivit om hällristningar och annat.

https://www.vof.se/folkvett/ar-2000/nr- ... forskning/

De asatroende träffas lite varstans, bland annat vid Ales stenar, vid Rökstenen och vid Anundshög.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Anundsh%C3%B6g

https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6kstenen

[Celtmists]

Intressanta vinklar tack. Det finns många andra världstroar och övertygelser från många år sedan runt om i världen på liknande sätt baserat på vidskepelse och rädslan för det okända också, särskilt kelterna som dyrkade den fysiska världen och de andar som bebod dem.

https://en.wikipedia.org/wiki/Celts

Intressant var också aztekerna som utvecklade en exakt kalender baserad på observationer av himlen och solsystemet.

https://en.wikipedia.org/wiki/Aztec_religion

Så jag tycker att det är väldigt intressant att jämföra den tidiga västerländska och engelska troen mot dem alla, och även om jag vet väldigt lite om andra världstroar och religioner finns det förmodligen en hel del likheter med dem också.

Faraoerna och pyramiderna osv ....

[koroshiya]

Gemensamt är väl att de alla verkar ha trott på ett efterliv, men annars är skapelseberättelser och annat ofta annorlunda.

Vad gäller kelter, vi i Norden har också vissa sådana andar. Tomten skall ju vara markens och husets ande. Sådant skall också ha funnits i grekisk och romersk kult.

[swedenflag]

Var är den mest spiritualistic och traditionell gamle historia siter accepterade av Svenskarna i Sverige, i den samma väg som Glastonbury och Stonehenge vanligen är accepterade på England ?

https://www.pilotguides.com/articles/sp ... astonbury/

https://www.english-heritage.org.uk/vis ... tonehenge/

Gamla Stan, där Stockholm känns som hemma med sina slingrande gränder, färgglada fasader och oförklarliga blandning av medeltida charm och pulserande modernitet, är inget mindre än lockande, för både lokalbefolkning och turister. Det är lätt att gå vilse (på ett bra sätt) och plötsligt stå framför ett litet, oupptäckt torg och tänka: "Wow, det här är magiskt." Perfekt för upptäcktsfärder, där varje krök erbjuder nya överraskningar och dagen slutar när ljuset tänds och hela området badar i en varm, nostalgisk glöd som får Stockholm att kännas som hemma, oavsett var du kommer ifrån.

https://swedenflag.se/gamla-stan-stockholm/

[Stefan Lundgren]

I Uppsalatrakten kan man ju nämna Gamla Uppsala, Mora äng och Långhundra vattenled.

Strax väster om Uppsala vid Läbyvad så finns det ett gravfält eller en båtgrav. Denna objekt påminner faktiskt lite grann som Ales Stenar men är bortglömd enligt mitt omtycke.
Om man utgår korsningen där riksvägarna 55/72 delar på sig och kör in på en mindre väg från denna korsning. Då åker man förbi där det kom fram 2012 att det har varit ett boplatsområde som dessutom är på baksidan av det hus som man åker förbi.
Efter drygt 300 meter kommer man fram till en bro och där finns även en minnessten, det var där som Gustav Vasa höll på att drunkna har jag för mig. Efter 50-60 meter så kommer man till en plats där man kan ställa bil och gå 200 meter (skyltat).

Enligt Fornminnesregistret om denna objekt eller gravfält;

Gravfält, 300x130 m (VNV-ÖSÖ), bestående av 90 fornlämningar. Dessa utgöras av 57 runda stensättningar, 1 kvadratisk stensättningoch 32 resta stenar. De runda stensättningarna är 2-12 m diam (iallmänhet 4-7 m) och 0,1-0,4 m h. Övertorvade med i ytan i allmänhet måttligt med stenar, 0,1-0,3 m st. Kantkedjor, helt eller delvis synliga, 0,1-0,3 m h, av 0,2-0,5 m l stenar. Några stensättningar har smärre ytskador. Den kvadratiska stensättningen är 12x12 m st (N 30cg Ö-S 30cg V) och 0,1-0,2 m h. Övertorvad med i ytantalrika stenar, 0,2-0,4 m st. Kantkedja, 0,1-0,2 m h, av 0,2-0,4m l stenar. De resta stenarna är 0,6-2,5 m h, 0,3-1,4 m br (i allmänhet ÖSÖ-VNV) och 0,3-0,9 m tj. 4 stnar är kullfallna. 2) Runsten, se markering på fotokartan, granit, 2,4 m h, 0,9 m br (Ö 20cg S-V 20cg N) och 0,55 m tj. Runhöjden är 5-6 cm. 3) Hålvägssystem, se markering på fotokartan, med en sammanlagd längd av ca 750m och bestående av 7 hålvägar (delar av). Hålvägarna löper dels igravfältets längdriktning (VNV-ÖSÖ) och dels tvärar de gravfältet och har sannolikt lett ned till vadställen vid Hågaån (se undernummer 4). Hålvägarna är 2-4 m br och 0,1-0,4 m dj. 4) Vadställen, angivna på karta över gravfält vid Lillängen, Kvarnbo 1938 ochkryssmarkerade på fotokartan, nu utan synliga spår i terrängen. Igravfältets VNV del står en upplysningsskylt. Gravfältets ÖSÖ del beväxt med gles lövskog och i övrigt med en stor ek. Gravfältetär delvis undersökt och restaurerat (se tidigare anteckningar).Ö delen av gravfältet samt den Ö delen av hålvägssystemet är beläget i Bondkyrka sn.

Stefan

[koroshiya]

Gör man något vid Långhundraleden då? Det är väl mest ett jordbruksdike numera?

Man kan undra över Mora äng också, är verkligen traditionerna där så gamla?

Visst, Snorre nämner väl något som heter Mula träsk, eller vad det var, men är det samma sak? Och han skrev på 1200-talet.

Gamla Uppsala är något helt annat, och om det finns njuejdschare där eller asatroende är det inte förvånande.