En gammal mosters minnen

Diskussioner kring händelser under revolutionernas & imperialismens tid.
Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13460
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

En gammal mosters minnen

Inlägg av Markus Holst » 30 januari 2020, 14:02

I mitt barndomshem i Partille fanns det en låda i bokhyllan som innehöll många spännande saker, saker som pappa hade sparat under större delen av sitt liv. Där låg hans barndoms cykellås, där låg ett knyte med lite saker han före andra världskriget lovade att ta hand om för några judiska vänner, och där låg ett litet lila häfte i liggande A5-format. Det innehöll några små tunna 40 grams-blad maskinskriven text. Det hade skrivits många samtidigt med karbonpapper emellan, och vi som var med då vet hur bokstäverna flöt ut allt mer ju längre ned i bunten man kom. Vårt häfte hade nog legat underst, för det var väldigt smetigt.

Den lille skriften heter ”En gammal mosters minnen”, skriven av en av min familjs många ogifta kvinnor. Hon daterade sin lilla skrift 1902 och den beskriver hennes barndom i nuvarande sydligaste Jylland. Det skrivs om högt och lågt, om familjen och om kriget mellan Preussen och Danmark.

Idag hittade jag två exemplar av denna text i mina lådor. Den ena var avskrift från 70-talet, i så fint skick att jag kunde skanna in den och även konvertera den till en txt-fil, alltså till ”datatext”.

Denna text tänker jag nu lägga ut här, stycke för stycke, så ni får ta del av en ögonvittnesskildring från denna tid.

Fortsättning följer.

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 28321
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: En gammal mosters minnen

Inlägg av Hans » 30 januari 2020, 14:30

Låter spännande. Ser fram emot att få se.

MVH

Hans

Användarvisningsbild
sveahk
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 11035
Blev medlem: 3 februari 2005, 15:28
Ort: schweiz

Re: En gammal mosters minnen

Inlägg av sveahk » 30 januari 2020, 15:04

Hans skrev:
30 januari 2020, 14:30
Låter spännande. Ser fram emot att få se.

MVH

Hans
Dito, dito!

Hans K

Användarvisningsbild
koroshiya
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 5003
Blev medlem: 3 februari 2004, 06:51
Ort: Göteborg

Re: En gammal mosters minnen

Inlägg av koroshiya » 30 januari 2020, 16:50

Markus Holst skrev:
30 januari 2020, 14:02
...
Den lille skriften heter ”En gammal mosters minnen”, skriven av en av min familjs många ogifta kvinnor. Hon daterade sin lilla skrift 1902 och den beskriver hennes barndom i nuvarande sydligaste Jylland. Det skrivs om högt och lågt, om familjen och om kriget mellan Preussen och Danmark.
...
Apropå var hon kom ifrån och ditt efternamn: hela din släkt, Markus, är från gränsområden till Holstein, stämmer det?

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13460
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: En gammal mosters minnen

Inlägg av Markus Holst » 30 januari 2020, 17:06

Ja, det stämmer. Jag läste om detta i går i gamla papper. Min familj levde i många generationer i Schlesvig, men namnet antyder ju att de sågs som holsteinare, och det finns belägg i gamla prästböcker att det är så det var. Troligen fick vi alltså namnet i samband med flytten till Schleswig, vilket verkar ha skett på 1400-talet.

Roligt är att i Skåne kallade kamraterna mig för Holsten, vilket ju är medeltids-tyska för Holstein.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13460
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: En gammal mosters minnen

Inlägg av Markus Holst » 30 januari 2020, 18:18

Moster Maria hette Marie Charlotte Holst och föddes den 3 oktober 1845 som nummer tre av sex syskon på gården Fischbeck utanför Gråsten, en gård som min familj arrenderade i flera generationer och som idag är lantbruksskola. Huvudbyggnaden från den tiden står kvar och jag hoppas att någon gång komma dit.

Med tiden hamnade familjen i Skåne dit Marias far sökte sig för att slippa oroligheterna i kriget. Hon var en av min familjs många ogifta kvinnor, och slutade sina dagar i Höör.

Moster Maria var dotter till min farfars morfar Peter Holst. Hennes lillasyster gifte sig med sin kusin Gustav W. Holst, patron på Komstadmölla, min farfars far.

I Moster Marias villa i Höör, jag har besökt platsen men villan är borta sedan länge, fans en kista som redan då hade gått i arv i släkten i flera generationer. Idag står den kistan bakom mig där jag nu sitter och skriver detta. I kistan finns ett kistbrev där de flesta av kistans ägare står med. Jag borde uppdatera med ett nytt kistbrev så det två senaste ägarna kommer med.

Samtidigt som jag lägger ut hennes skrift kommer jag att söka vidare om hennes livs-öde och fylla i allt eftersom jag hittar mera.
Bilagor
MosterMaria.jpg
Denna bild skall enligt anteckning på baksidan vara Moster Maria, men då det funnits många Marior i min släkt är jag inte helt säker på att den visar rätt Maria, men troligen gör den det.
MosterMaria.jpg (65.38 KiB) Visad 2344 gånger

Användarvisningsbild
Moster Maria
Fiktiv medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: 30 januari 2020, 16:28
Ort: Höör

Re: En gammal mosters minnen

Inlägg av Moster Maria » 31 januari 2020, 10:31

EN GAMMAL MOSTERS MINNEN.

Det händer ibland, att man läser ett ord, som särskilt slår-an. Så läste jag ett, som slog an på mig. Nämligen att det inom nästan varje familj finnes gamla minnen om händelser, som timat i mer eller mindre avlägsen tid och vilkas särskilt, eller kanske endast, ha intressen för just denna familj. Vidare att det som oftast vore gamla mostrar och fastrar, vilka hade precis reda på dessa händelser och att de, mostrarna eller fastrarne, borde skriva upp dessa minnen åt ungdomen.

Säkert är att jag glömt mycket av det, som berättats för mig, men mycket har jag dock ännu i minnet och det är detta, som jag här tänker anteckna åt mina syskonbarn. Dessutom tänker jag att särskilt tillägna dessa minnen åt min äldsta systerdotter, min kära Katharina Holst, vilken ju förut redan har ganska god reda på släktens och dess medlemmar, genom stamtavlan. Jag ämnar här endast berätta en och annan småbit, utan att följa bestämda tidevarv

Er gamla moster Maria Holst
Norrby .d. 26/10 1902.

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 28321
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: En gammal mosters minnen

Inlägg av Hans » 31 januari 2020, 14:15

Välkommen till Skalman Maria.

Ser fram att emot att läsa din berättelse.

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13460
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: En gammal mosters minnen

Inlägg av Markus Holst » 31 januari 2020, 19:13

Orginalet av Mosters Minnen skall ha varit skrivet för hand med lila bläck. Någon gång skrev Ingeborg Holst (min faster född 1906) ut hela på maskin, vilket är den version jag utgått från.

Användarvisningsbild
Moster Maria
Fiktiv medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: 30 januari 2020, 16:28
Ort: Höör

Familjen Opitz

Inlägg av Moster Maria » 1 februari 2020, 03:05

Min farfar Balthasar Holst på Fischbeck var gift med Charlotte Opitz. Hennes farfarsfar var professor i Kiel och kallades den lärde Opitz. Dennes sonson ville ej studera och för att slippa rymde han hemifrån, till Köpenhamn, varest han tog tjänst som betjänt hos Hertigen af Schleswig-Holstein, Sonderburg Augustenburg, vilken hertig var synnerligen kär i musik och därför endast hade musikaliska tjänare av vilka han bildat ett eget kapell. Opitz sonson blev i hertigens och hertigens son tjänst och slutligen var min farmors /ovannämnda Charlotta Opitz/far först taffeltäckare och sedan "Gerichtsschreiber", i Augustenburg. Ty hertigen hade egna domstolar och domare inom sina gods.

Denna Gerichtsschreiber hade många barn och vi ha ännu ett papper, varpå han antecknat alla sina barns födelsedagar, namn och faddrar, endast den yngste, just vår farmor saknas. Flera av dessa barnen dogo av smittkoppor, vilka på den tiden härjade svårligen. Det berättas att ett av barnen plockade hela ruvan av sin näsa och satte skalet som ett fodral till näsan bredvid sängen. De blev ej bortklemade på den tiden, utan lågo på vinden och ofta hände det, att de vaknade, då de hade ett täcke av snö ovanpå det andra täcket.

Den, som tog fodralet av näsan hette Wolf Opitz, han blev stolmakare i Flensburg och har år 1840 arbetat de gamla mahongnimöblerna, som står i mitt rum, åt min farmor. Hon uppnådde en ålder av mer än 90 år, En av hans döttrar, Charlotta, blev gift med en målarmästare Petersen i Flensburg och deras yngste son är fotografen Johannes Peterson i Köpenhamn.

Gubben Wolf Opitz var i sin ungdom ute som vandrande gesäll. Kom även till Paris, var han blev tvingad gå in i Napoleons arme: Då var det hertigen av Augustenburg, som vistades i Paris vid samma tillfälle, vilken gav honom en handfull guldpenningar och med dessas hjälp undkom han. I Elsass hjälpte en bonde honom över gränsen gömd i ett kullstjälpt baktråg inunder ett hölass.

Gubben var mycket skämtsam och bland annat hade han en gång bundit snören i all 4 hörnen på dynan, som hans systerdöttrar

(1) Louise (gift med Ebeling och farmor till Nelly i Höör) och
(2) Elise (den så mycket omtalade Tante Elise och Tant Lide) Holst

hade på sin gemensamma säng. Han hade sedan ledt dem genom ett hål i taket, vilket kunde göras utan att det märktes, emedan de den gången allmänt hade alkov eller s.k. himmelsängar, sängar med gardiner ikring och ovanför. När nu flickorna lagt sig, började han dra i snörena och de skylde varandra ömsesidigt att ha dragit åt sig för mycket av dynan tills denna plötsligt flög upp till "himmeln" och morbrors skratt förrådde honom.

En av hans söner hette Ludwig och var min fars (Peter Holst) bäste ungdomsvän, och naturligtvis hans kusin. Denna Ludwig Opitz arbetade flera år i Paris och min far har gömt en del brev,(numera förvarade hos Katharina Holst ), som han skrivet därifrån och vari han livligt skildrar flera revolutioner och gatustrider på 1840-talet.

En annan son Rudolf Opitz var en riktig äventyrare. Han reste till Amerika, där han snart var rik, snart fattig, grävde guld, lärde indianerna på Vancouvers Iland att odla tobak och på gamla dagar hade vinplantager i Californien.

En bror till farmor var trädgårdsmästare, bosatte sig som sådan i Moskva, men omkom troligtvis vid Moskvas brand 1812.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13460
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: En gammal mosters minnen

Inlägg av Markus Holst » 1 februari 2020, 03:14

Maria försöker reda ut sin farmor Charlotte Opitz släkt och tar med oss på en resa fem generationer bakåt i tiden.

Gen 1) Farmoderns farfars far, den lärde Opitz. Han hette Heinrich Opitz, född 14 februari 1645 i Altenburg i Thüringen i nuvarande östra Tyskland. 1675 blev han professor i det grekiska språket vid den filosofiska fakulteten i Kiel, 1679 även i de orientaliska språken (kan det månne vara arabiska?). 1689 blev han D.theol. och professor i teologi (gamla och nya testamentet, exegetik, polemik och dogmatik). 1704 blev han ”Oberkonsistorialrat” och dog den 24 januari 1712. Han hade två barn, P.F och Chr. A. Opitz.

Han föddes alltså 200 år före Maria. Att en sådan person mindes i släkten visar att hans anseende var ovanligt högt mot vad släkten brukade förmå, men även på en livlig berättartradition inom familjen – och på ett gott minne.

Gen 2) nämns inte av Maria, men av professorns två söner är det den förste, Paul Friedrich Opitz (1684-1747), som är farfar till Charlotte. Han blir vid faderns död ”Privatdozent” vid den filosofiska fakulteten i Kiel.

Gen 3) Vad näste generation heter, vet vi inte. Jag vet inte heller om Maria beskriver ett eller två barnbarn till professorn. Det är möjligt att det är samma person som dels spelade i hertigens orkester, dels var taffelläggare, dels Gerichtsschreiber och dessutom far till Charlotte och Wolf Opitz. Det är tråkigt att hon inte nämner denne man vid namn men kanske visste hon det inte.

Gerichtsschreiber torde motsvara ungefär vår svenska kansliskrivare eller häradsskrivare.

Hur som så nämns i texten att denne man fick många barn och att många dog tidigt. Minst tre verkar ha blivit vuxna:

Gen 4)

- Wolf Opitz. Jag hittar tyvärr inga uppgifter om när Wolf Opitz föddes, men eftersom Charlotte var yngst är han alltså född innan henne. Han hade minst två barn: Ludwig och Rudolf. Hans ungdomliga äventyr ligger inte långt efter Gustav Vasas.

- En bror som försvann till Moskva och troligen dog i branden den 14 september 1812, samma dag som Napoleon intagit staden. Man verkar inte säkert veta varför staden brann. Det kan ha varit en olycka, men det kan även vara ”patrioter” som satte den i brand.

- Charlotte Opitz, Marias farmor, föddes 1777. Hon var mor till de två flickor vars täcke Wolf busade med, som alltså är

Gen 5)

Louise född 1800
Elise född 1804

Där finns också Peter född 1809, Marias far.

I denna barnaskara föddes 11 barn varav minst åtta verkar ha blivit vuxna.

Slesvig-Holstein-Sønderborg-Augustenborg är en numera utslocknad hertigsläkt som utgjorde en sidogren av Huset Oldenburg, det tidigare danska kungahuset. Augustenborg är en stad på ön Als vid nuvarande gränsen mot Tyskland. En för oss känd medlem av hertighuset är Kristian August av Holstein-Sonderburg-Augustenburg(1768-1810), svensk tronföljare under namnet prins Karl August.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Augustenburg

Användarvisningsbild
Moster Maria
Fiktiv medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: 30 januari 2020, 16:28
Ort: Höör

Familjen Vogt

Inlägg av Moster Maria » 2 februari 2020, 23:48

Min mor var en född Vogt. Hennes fars fäder hette egentligen Rossen, men de hade i så långa tider innehaft ämbete som "Gemeindevogt" i Röllum, en socken i norra Schlesswig, att de allmänt kallades "Vogt" och slutligen antogo detta namn. Min morfar var dock den förste som döptes Rossen-Vogt. Bondstället, som han hade var det största i byn och var ärfligt arrende, d.v.s. att äldste sonen ärvde arrendet vid faderns död, liksom att vara "Gemeindevogt", något liknande som ordförande i socknen här i Sverige.

Hans hustru, min mormor, Gunder Maria Henrichsen, skall ha varit ovanligt intelligent och hjälpsam mot sjuka. Läkarna brukade vid sjukdomsfall i byn giva mormor ordination om vården och Medikamenternas användande.

Mormorsmor hette som flicka Gunder Catharina Henningsen. Mormors ena syster var gift med sin morbror, en Henningsen. Han hade haft sadlat sin häst och ämnade rida ut att fria, just som han fick underrättelse om sin systerdotters födelse. Då togs hästen åter in i stallet och han förklarade, att den lilla nyfödda en gång skulle bli hans hustru, vilket och skedde. Det skall ha varit ett lyckligt par.

I familjen Henningsen hade de flerfaldiga gånger gift sig inom släkten
och detta inverkade menligt på deras intelligens. 2 av mammas kusiner voro konstiga och hade fixa idéer. Även dessa voro s.k. arvsbönder, men ganska förmögna. De ägde mycket gammalt silver och när de ryska Kosackerna 1814 voro i Schleswig, hade en Henningsen avlidet och sonen ej hunnit dela silvret med de andra arvingarna. Han grävde därför ned silvret, men när Kosackerna avtågat, kunde han ej finna silvret, förrän efter långa tiders sökande. Hans mor blev grubblande, emedan hon trodde, att man misstänkte henne och sonen om att vilja behålla skatten och hängde sig. Sedan återfanns den och vår gamla sockerskål här, (lär vara hos Katharina Holst) lär vara en av de pjäser, som varit nedgrävd.

Morfar var ej gammal då han dog, och så gifte mormor om sig med Fritz König, son till Oberförster König i Sönderskow på Als. Denne gamle Oberförster var ej fjäskig. Mamma minnes, att han brukade ha bröstet bart, ja att han ridit från Als till Röllum, flera mils väg, i snöyra så att mormor vid hans framkomst måste plocka snön av bröstet, där denna fastnat i hans hår. Han var ifrån Holstein och hans hustru från Kiel. Hon lär ha varit en riktig vildbasare, som helst lekte med pojkar, den tiden då han besökte forstmannaskolan i Kiel. En gång då han gick förbi henne och lekkamraterna, gjorde han en anmärkning, att en så stor flicka hellre borde hålla sig ifrån sådana vilda lekar, men hon svarade honom "He ocl kirl, keer he sik man nick om i” Detta var deras första bekantskap.

När denne gamle Oberförster König dog, blev hans son, mormors andre man, av hertigen utnämnd till sin fars efterföljare och han flyttade då med sin familj från Röllum till Sönderskow på Als. Mamma höll mycket av sin styvfar, men i allmänhet hyste man mycket respekt för honom och till och med hans egen mor och syskon voro liksom rädda för honom. Hans äldste bror var sjöman, alla andra syskon oförsörjda vid faderns död, varför desse två åtogo sig de yngres uppfostran. De två yngsta voro jämåriga med mamma och hennes syster och växte upp tillsammans med dem. Den näst yngste hette Alexander. Han blev forsterman, var först forstelev i Sönderskow och när vi, pappa, mamma och vi 4 systrar år 1854 reste till Prinkenau, voro vi ett par dagar hos honom i Trittan vid Hamburg. Han dog som forstrath på 1880-talet. Han och hans hustru, voro hos oss på Skarhult och jag minnes honom som särdeles älskvärd och glad.

Utom egna barn och syskon har morfar uppfostrat flera andra barn, som han var förmyndare för. En flicka med namn Mett-Cilia, en gosse Berthold Schwein och en Einfeld. Berthod Schwein brukade gå och bära snokar i sina fickor, varför flickorna ofta blev skrämda av honom. Sedan blev han snickare, reste till Amerika men dog tidigt av solstyng. Han har åt morfar arbetat den tobaksasken (finns hos Katharina Holst) av masurbjörk, som min bror använder och likaledes. schack och qvarnspelsbräden. Einfeld var mycket yngre ungefär jämnårig med moster Elise. Om honom skall jag berätta mera sedan.

Min mor hade en äldre syster, Marie, som blev gift med förstern Emil Lenschau och en äldre bror: Hans Rossen Vogt. Dessutom en styvsyster Elise König, gift med Sven Stenström i Göteborg. Mamma föddes 1814, den s.k. kosackvintern. Hon var 10 år äldre än hennes styvsyster Elise König. Mamma gick först i skolan i Röllum, sedan undervisades hon en tid av en vän till morfar, vilken i synnerhet övade henne i räkning. Då hon skulle konfimeras blev hon ett halft års tid inackorderad i en prästgård och fick åtnjuta undervisning av prästen. Hennes skolgång var således ganska skral, men dels hade hon ett gott förstånd och dels använt sin tid väl, ty hon hade lärt mer än de flesta av hennes stånd den tiden. Moster Ense König Undervisades av kantorn (degnen) i Sundsmark Carlsén, tillsammans med dennes dotter Agnes. Denne Carlsen är farfar till herr Gustaf Carlsson på Tunbyholm.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13460
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: En gammal mosters minnen

Inlägg av Markus Holst » 2 februari 2020, 23:52

Vogt är tyska för fogde. Gemeindevogt borde således betyda byfogde.

Byn Röllum ligger en halvmil söder om Abenraa på södra Jylland, tillhör idag Danmark. Från Sönderskov på Als (som fortfarande är en skog) är det 4 mil på dagens vägar. Det var den sträckan oberförstern red med bröstet bart.

Den plattyska meningen ”He ocl kirl, keer he sik man nick om i” betyder ungefär ”Men sicken gubbe, så där säger man inte om mig”.

Jag tror att det Maria kallar för avsbönder hänger ihop med något feodalt system som förbjöd bönder att flytta från gården, varför den såklart gick i arv. I Wikipedias artikel om livegenskap beskrivs just ett sådant ”ärftligt beroende” och tjänstetvång till storgodsen. Bonden och dennes familj inte hade rätt att flytta, var tvungen att förbli i bonde-yrket och hade dessutom tjänstvång. Om detta system var infört i Schleswig vet jag inte, men skall försöka forska vidare.

Historien om mannen som lugnt ställde tillbaka hästen i stallet när han hörde om den nyfödda flickan hörde jag ofta i min barndom, berättad av åtskilliga gamla släktingar. Den berättades som ett bevis på att man aldrig behövde jaga kärleken: Den finns där ute om man bara väntar. Jag undrar hur sanningsenlig historien är; om det verkligen var lagligt att gifta sig med sin systerdotter. Samtidigt är jag road över att Maria så frimodigt beskriver vådan av ingiften, när hon själv är ättling till dem och hennes egen syster dessutom är gift med sin kusin.

Kosackvintern kallas den vinter 1813-14 när när nordarmén i kampen mot Napoleon, ledd av Bernadotte, befann sig i området. Bland annat intog svenskarna Kiel och det omtalade slaget vid Bornhöft ägde rum. Armén var ju en allians mellan flera länder som bekämpade Napoleon, så säkerligen ingick det även ryssar i den.

Oberförster borde kunna översättas till överjägmästare, eller något liknande.

Tobaksasken i masurbjörk finns hos min mor och luktar fortfarande gott om tobak då min farfars far hade sin piptobak i den. Asken kommer med åren att hamna hos mig. Vart den sedan tar vägen vet jag inte, då släkten slutar med mig.

Användarvisningsbild
Moster Maria
Fiktiv medlem
Inlägg: 11
Blev medlem: 30 januari 2020, 16:28
Ort: Höör

Min mor

Inlägg av Moster Maria » 5 februari 2020, 20:14

Mamma talade ofta om, att hon haft en så glad ungdom. Nog fick både hon och hennes syster arbeta duktigt, men dels voro de ofta på baler, maskerader och andra nöjen, dels voro de många ungdomar tillsammans, emedan morfar König alltid hade många elever. Däribland sin bror Alexander König, morbror Hans Rossen-Vogt och Emil Lenschau. I Studsmark bodde morfars mor med sina döttrar König, vilka också ofta voro hos dem. Morbror Dans Rossen, gav sedan forstmannabanan på båten och övertog det gamla fädernehemmet i Röllum. Dit flyttade mamma med honom och var där tills han gifte sig med Anna Laussen.

Sedan var mamma åter en tid i sitt hem, tills hon ungefär 1838 kom till Fischbeck, för att få se hur det gick till ett annat hem och lära sig mera. Fischbeck beboddes då av farmor, som var änka och hade sin son Peter till inspektor. Mamma var ungefär ett år på Fischbeck och reste hem emedan hennes syster Maria Rossen-Vogt gifte sig med Lenschau.

År 1840 den 29 april red pappa till Sönderskow och friade, de förlovades och hade bröllop den 15 juli samma år. Pappa hade övertagit arrendet av Fischbeck, farmor och 2 döttrar (mina fastrar). Elise och Charlotte Holst bodde kvar där, men redan i september blev Charlotte gift med justizirath Carl Pauly i Kiel. År 1849 i juni föddes en son Ludwig Holst, som dog 3 3/4 år gammal, 1844 en dotter, Maria, som dog l/2 år gammal. 1845 föddes jag, 1846 en död flicka, 1848 en son i Kiel, som dog efter 6 dagar, 1849 Emilie, 1852 Dorothea Louise, 1853 Julie Elise, 1856 Ludwig Friedrich Holst.

1848 utbröt kriget mellan Danmark och hertigdömena och som en följd därav måste pappa 1851 på våren lämna Fischbeck. Han reste då med sin familj till Sverige, var han första året hyrde bostad i Getinge, andra året arrenderades mejeriet på Gårdstånga Nygård och strax därefter arrenderades Toftaholm, dit han flyttade 1853.

Han engagerades av hertigen av Augustenburg att resa i Tyskland för att bese egendomar och sedan hertigen köpt Prinkenau blev pappa förvaltare hos honom och avstod Toftaholm åt farbror Balthasar. Tog efter 2 år avsked hos hertigen, återvände till Sverige och arrenderade 1856 mejeriet på Skarhult. 1859 strax före jul brann mejeriet och vi fingo bo i inspektorens bostad. 1860 flyttades tillbaka till det nybyggda mejeriet. 1868 reste vi till Sireköpinge, bodde där i ett gammalt mejeri till 1871, då ett nytt sådant blivit byggt. 1873 från Sireköpinge till Toftaholm. 1874 till Norrby.

Mamma sade ofta: Den gången jag gifte mig, kom jag in i ett gammalt hem, där allting var färdigt, men sedan har jag fått lära vad det är att börja i ett tomt hem och att packa och flytta.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13460
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: En gammal mosters minnen

Inlägg av Markus Holst » 5 februari 2020, 20:16

Mycket av Peter Holsts brevväxling under tiden som förvaltare hos hertigen på 1850-talet finns bevarad. Någon gång skall jag publicera även de breven här på Skalman. Där kan vi läsa hur han hade svårt att samla sina tankar när han reste med tågen som färdas i så hög hastighet, om en 18 timmar lång ångbåtsfärd mellan Kiel och Köpenhamn, och att 11 friska par hästar tog honom de 25 tyska milen mellan Jönköping och Halmstad.

Alla de svenska gårdar som räknas upp ligger i Skåne. Jag har besökt dem alla och på flera av dem står bostadshuset kvar.
norrby.jpg
1874 kom familjen till Norrby gård i stora Harrie utanför Kävlinge i Skåne. Där stannade de. Marias pappa Peter var då 65 år. När Maria skriver ned sina minnen 1902, skriver hon på Norrby. Troligen övertogs gården av hennes bror Ludvig. Hon hade två bröder Ludvig varav bara den ena blev vuxen. Jag vet inte hur länge Maria blir kvar på Norrby. Till slut flyttade hon till Höör. På bilden ovan syns familjen på Norrby. På trappan står Peter och i bakgrunden med vita förkläden står Maria och henne systrar Elise och Emilie. Den senare är min farfars mor. Någon stans på bilden torde Ludvig finnas. Notera de underbara träskorna på mannen med skottkärran.

Skriv svar