Quiz: Andra världskriget

[StefanZ]

Förträffligt! Varjag får nästa fråga - men vänta gärna någon dag ifall någon vill komplettera och svara på mina inbyggda hintar. De är intressanta och roliga i sig.

Händelsen har refererats på lite olika sätt. Länken beskriver en länge omhuldad och spridd version, men som alltså är delvis fel och åtskilligt "förbättrad". Så bla var ju hemmabasen inte i England, utan i Nordafrika, ganska nära stället de bombade.

Om ingen annan svarar, kommer jag att lägga in lite, och eventuellt själv ta hand om extrapriset, som är helnötschoklad. Ekologisk, Fairtrademärkt, klimatkompenserad samt utan någon palmolja.

[varjag]

Frågan fri !

Varjag

[StefanZ]

OK, lite follow up om den isärhuggna B-17 "All American". ATT händelsen var övht möjlig berodde på att B-17 var mycket stryktåliga. Finns massvis av berättelser. Och var en stor del av anledningen till att amerikanerna bombade Tyskland dagtid...

Händelsen här har beskrivits på lite olika sätt. Jag har fastnat för versionen, där formationens ledande B-17 blev rammad av det tyska jaktplanet med flygarässet pilot Erich Paczia, och resterna av jaktplanet rammade även våran B-17. Det ledande planet störtade (rammad eller ev nerskjutet), 7 döda, 3 blev tagna tillfånga (namnen är kända). Basen var alltså i Nordafrika, bombmålet i Tunisien (Bisarte?). Detta plan All American blev f.ö. ihoplappat, men användes inte längre för aktiv bombning utan användes i fortsättningen för diverse hjälpverksamhet, som en "mulåsna". Blev slutkonsumerat för reservdelar i Italien våren 1945.
Ungefär vid samma tid som händelsen här, var det ett annat plan från samma förband, som kom hem totalt sönderskjutet, men lyckades landa ändå. Det är från DEN händelsen som sången om att landa på en vinge och en massa böner kom till. Och förbandet tog som sitt fälttecken en hund á la Disney, sittandes på våran All American med isärdelat bakparti, ivrigt bönandes till Gud...

[StefanZ]

Som Varjag säger: Frågan är fri!

[sveahk]

Då tar jag den och ställer en fråga som bara indirekt har en förbindelse med ovanstående rubrik.

Här ser vi den enda kvarblivna resten av en stor skulptur, vad som blev kvar efter det att di där militära i andra världskriget gjorde sitt bästa att förstöra allt, allt!

Nämnas kan att skulpturen i sin helhet är nygjord och åter står på sin ursprungliga plats. Ja, vad är det för skulptur?

Hans K

[Markus Holst]

Det torde vara en av hästarna på Brandenburger Tor.

[sveahk]

Det torde vara en av hästarna på Brandenburger Tor.

Det gick fort! Och inte helt överraskande var det Markus som klarade den. Gottfried Schadows Quadriga från 1793, som knycktes av Napoleon och fördes tillbaka till Berlin av General Blücher 1814. 1942 tog tyskarna "wohlweislich" ett gipsavtryck av skulpturen, därför den såg ut så här efter kriget...

Hästhuvudet hittar vi i dag på Berlins Märkisches Museum, sällan besökt...med rätt, inte mycket att hitta där...

Den här färgfilmen från Berlin juli 1945 är däremot verkligen sevärd!

Och Markus tar nästa fråga.

Hans K

[Markus Holst]

Det är midsommar 1941. Per-Albin är bekymrad. Han vill inte tillmötesgå de tyska "kraven" men är rädd för konsekvenserna av ett nej. Bäst vore att få igenom tyskarnas krav utan att få det att verka som om det är hans idé. Han måste få regeringen att säga ja.

Per-Albin använder en krigslist och skyllde på någon annan. Berätta.

[StefanZ]

Det var frågan om Engelbrektdivisionens genomfart genom Sverige, från Norge till Finland.

Och Per-Albin skyllde på att kungen Gustav V hotat med att avgå om genomfarten icke beviljades.
Om kungen verkligen uttalat sig eller menat något, är en annan fråga...

Händelsen omnämns ofta såsom Midsommarkrisen.

[varjag]

Tack sveahk för filmen Berlin July 1945 !
Ryska soldater, lär sig cykla på ''rekvirerade'' tyska velocipeder….och inte minst langarkedjorna av Deutsche Trümmerfrauen
som ''rekvirerats'' att spanna ut den lättare bråten !

Varjag

[Markus Holst]

Det var frågan om Engelbrektdivisionens genomfart genom Sverige, från Norge till Finland.

Och Per-Albin skyllde på att kungen Gustav V hotat med att avgå om genomfarten icke beviljades.
Om kungen verkligen uttalat sig eller menat något, är en annan fråga...

Händelsen omnämns ofta såsom Midsommarkrisen.

Så är det. Endast Per-Albin nämner kungens abdikations-hot. Inte ens kungen själv kan minnas det senare varför Per-Albin nog förstorade något kungen sade i enrum. Stefanz frågar vidare.

[StefanZ]

Stefanz frågar vidare.

Vi fortsätter lite löst på temat.

Vår man blev svårt skadad, men klarade livet efter mången ansträngninar. Fastän även en höna fick offra livet för hans skull. Han fick bestående men, men lyckades träna upp sig tills han var fit for fight igen. Men förvägrades delta i krigsansträngningen i sin gamla roll. Det fick bli ett skrivbordsarbete eller nåt sånt sa de på inskrivningskommissionen. Men vår hjälte lyckades luska fram en story om en KuK soldat med samma men, som fortsatte göra det han skulle. Då påpekade kommissionens läkare att österrikarens skador va lindrigare. Men då kom vår man med ett dräpande svar, sitt stora trumfkort: "Ja, men jag är en sovjetmänniska!". Och därmed fick han sin vilja fram. Och kommissionen gjorde rätt som släppte fram honom. Han blev återigen en framgångsrik soldat i krigets värv.


Ledtråd. Vi är opartiska och neutrala; även britterna hade ett något liknande fall med man med lyten, som även han var en duktig soldat.


Vem kan jag tänkas mena? Extrapris: Kommer du på varför hönan var en väsentlig del i berättelsen?

Och vem kan engelsmannen vara?

[sveahk]

Hönan vet jag inget om, men den ryske soldaten var nog piloten Aleksej Mares'ev.

Efter att ha blivit nedskjuten 1942 av tysken Feldwebel Peter Siegler (troligtvis), svårt skadad, klarade han sig tillbaka till de sovjetiska linjerna. Men båda benen måste amputeras under knät. Kämpade sig tillbaka till aktiv tjänst som pilot och klarade kriget med livhanken. Engelsmannen du tänker på är kanske Douglas Bader...?

Hans K

[StefanZ]

Förträffligt! Och snabbt gick det också! Bägge männen är helt rätt. Du Sveakh får nästa fråga.

Och hönan? Ja under sin långa tillbakamarsch på sina stackars krossade fötter, och därefter ålande under flera dagar, var han ändå inte framme. Han hittades av vänliga människor i en skogsby (flyktingar?). vårdades av dem så gott de kunde. Och de offrade sin sista höna, "Lilla partisantskan" så han skulle få näringsriktig mat. Tala om mänsklig godhet! Mareseev hämtades sedan av ett kurirplan, en sån där Kukuruznik Po-2 / U-2. HUR de kontaktade hemmabasen minns jag ej, läste om honom när jag var en yngling. Jag antar att dit till skogsbyn kom så småningom även en grupp partisaner, som hade radio med sig.

[sveahk]

Jag fick leta lite, men till slut hittade jag mina anteckningar om boken som jag menar du läst som ung(?).

Det är Boris Polevojs: "Berättelse om den sanna människan"(min översättning). En ungdomsbok som Polevoj skrev under Nürnberg-tribunalen efter kriget, med den sovjetiske flygaren Aleksej Mares'ev som huvudaktör. Han blev i boken beskriven som den sanna sovjetiska människan, en idealistisk hjältegestalt som passade så bra in i den dåvarande socialistiska realismen, att boken blev en beståndsdel i den dåvarande sovjetiska ungdomslitteraturen. Tydligen blev den även översatt till svenska - eller läste du den på ryska...?

Fråga kommer.

Hans K