Quiz: Finlands historia

[varjag]

Under slutskedet av det finska inbördeskriget avrättade de vita - jägare och skyddsgårdister under ledning av jägarofficerare - 360 ryssar eller ryskfödda viborgare och några tiotal andra icke-finländare (polacker, balttyskar, t.o.m en italianare). Massmordet på fyrahundra oskyldiga civilister - bland dem några skolgossar - som hade inget med den röda sidan att göra utan hade sympatiserat med den vita sidan och väntat på jägarna som befriare är kanske den största skamfläcken i inbördeskrigets och i Finlands historia.

En undersökning efter kriget lades ned utan resultat. Avrättningarna som skedde utan rannsakning och rättegång avfärdades som ett beklagligt fall av allmänt kaotiskt krigshärjande och enskilda befälhavares självsvåld och en reaktion på de mord som de röda hade gjrrt sig skyldiga. När de vita hade intagit staden, hade de funnit tiotals lik av vita civilister som hade dödats med handgranater i länsfängelsens celler. I frihetskrigets historieskrivning passade den naturligtvis inte och massmordet som jägarna verkställde förblev en undanhållen skamfläck. Senare såg man avrättningar mot en bakgrund av jägarnas segeryra eller segerbrunst och en mer eller mindre virulent rysshat som var förhärskande i den vita armén

Den kanske senaste teorin, lanserad av historikern Lars Westerlund, är att det hela var en provokation mot Mannerheim. Avsikten var att få honom att öppet utmana jägarna, som i så fall skulle ha segrat på grund av sin stora popularitet som den vita sidans frälsare. Mannerheim skulle ha störtats, Wilhelm Thesleff hade intagit hans plats. Men Mannerheim avstod från öppen konfrontation med de självsvåldiga jägarna och avvaktade tills tyskarnas nederlag i kriget konsoliderade hans position. Wilhelm Thesleff drog sig tillbaka från politiken.

Svensken var major Martin Ekström som ledde Vasa skyddsgardister. Man vet att han var aktiv i händelserna, men inte om han gav order om avrättningen eller inte ens om han var närvarande mellan slottsvallarna där avrättningarna tog plats.

Visst var det den s.k. ''Viborgs-massakern'' -

https://en.wikipedia.org/wiki/Vyborg_massacre

Den svenske officeren var -

https://en.wikipedia.org/wiki/Martin_Ekstr%C3%B6m

- som man idag hade kallat en ''Soldier of Fortune'' då han drogs till krig - som järnfilspån till en magnet.

Med hänsyn till hans senare verksamhet i Sverige som - nazist - är det ganska troligt att han, entusiastiskt deltog i slakten !

Femtiotreans fråga, Varjag

[Femtiotrean]

ritning.jpg (34.3 KiB) Visad 829 gånger

Klockan sex på en höstfredag år 1951 skedde *nånting* som har med ritning att göra. Vad? Var?

[Femtiotrean]

Staden var förstås Helsingfors och platsen i centrala Helsingfors. Det fanns fler än en polis på plats.

[Schwemppa]

Ja, säg det. Man får utgå ifrån att teckningen visar Alexandersgatan och Mikaelsgatan, men de går inte parallellt, de korsar varandra.

[Amund]

Jag finner trafikljus vara en gemensam nämnare för de två bilderna - kan det kanske vara Finlands första som togs i bruk det datumet..?

[Femtiotrean]

Alldeles rätt! Fredagen kl. 06.00 den 5. oktober år 1951. Leverantör var Oy L.M.Erickson Ab.

PS Det fanns inga trafikljus för fotgångare. (Och det var faktiskt tilllåtet att gå över gatan nör ljuset var grön för bilister - och ljuset för fotgångare skulle ha varit röd - om det fanns inga bilar inom 50 m...)

Amund har frågan!

[Amund]

Tack Femtiotrean - Försöker med en textfråga:

Det är oroliga tider – det mäktiga landet i öster har natten mellan den 20-21 augusti invaderat ett grannland och det råder därför osäkerhet… En ökad militär aktivitet har i september iakttagits på den ryska sidan om gränsen och ambassadörens rapporter är oroande. En mäktig flotta håller även på att dras samman i Finska Viken. Allt detta är känt i Finland men i Stockholm får de styrande inte veta någonting om hotet förrän i oktober.

Vilket år sker händelserna jag beskriver..?

[Amund]

Jag försökte förvilla lite och få det att låta som något upptakten till något gustavianskt krig för länge sedan - men det sker i betydligt modernare tider. Och det blev inget krig den här gången även om presidenten var orolig ett tag. Här ser vi presidenten tillsammans med Moskvaambassadören och hans fru vid ett senare tillfälle.

[varjag]

Långskott…..1961?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Notkrisen

Varjag

[Amund]

Långskott…..1961?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Notkrisen

Varjag

Ett mycket bra svar på en alltför svag fråga, där det rätta svaret är 1968.

Om jag förstått rätt så tog den svenska försvarsledningen normalt del av finländsk underrättelseinhämtning på ett eller annat sätt och Finland hade helt andra och bättre kanaler till vad som skedde i Sovjetunionen. Den tjeckoslovakiska liberaliseringsvågen oroade den finska ledningen starkt, särskilt vissa uttalanden om att Sovjetunionen hade behov av att stärka sin västra gräns – uttalanden som lär ha sysselsatt kremlologerna. Detta rapporterades till svenska UD av Finlands chargé d’affaires Pekuri under sommaren.

När Warszawapakten går in i Tjeckoslovakien natten till den 21:a augusti (Operation Donau) tystnar informationsflödet från Finland, sveriges Helsingforsambassadör Ingemar Hägglöf rapporeterar till Stockholm att överste Risling på den finska försvarsstaben anser att ”inga militära beredskapsåtgärder anses påkallade”, och Kekkonens adjutant sade till ambassadör Hägglöf att ”nu gäller det att vara lugn och hålla käft”.

Hägglöf menar även att Sverige borde göra sina radiosändningar mera hörbara i Finland eftersom han menar att Sveriges radio är mer nyanserad och inte lika undfallande i rapporteringen av exempelvis krisen i Tjeckoslovakien. Den svenska beskickningen kan även rapportera att den finske försvarsministern Suorttanen befann sig i Sovjetunionen under och efter inmarschen i Tjeckoslovakien, samt att ÖB General Keinonen hade inte ens avbrutit sin semester pga. det inträffade.

Den finske Moskvaambassadören Hallama som Kekkonen har stort förtroende för har länge rapporterat hem om en allt hårdare sovjetisk attityd och samtidigt skedde en stor militär uppladdning på den sovjetiska sidan. Mellan Tallin och Suursaari observerade man över fyrtio fartyg från den sovjetiska marinen som samlats. Den svenska regeringen får veta detta genom att Aftonbladets reporter Dieter Strand skriver en artikel att den sovjetiska styrkesammandragningen är en offentlig hemlighet i Helsingfors.

När läget lugnat sig rapporterar Hägglöf till Stockholm att Sovjets ambassadör Kovalev och även den tjeckiske ambassadören framfört tack till Finlands regering för deras stöd och sympati under krisen.

Finland har verkligen fått gå balansgång under Kalla kriget och det är uppenbart vilken stor betydelse som Kekkonens person här har spelat. Den 8:e oktober får Stockholm veta att Kosygin för någon vecka sedan anlänt till Hangö med en jagare för ett hemligt besök med Kekkonen. Enligt statssekreterare Vanamo ska Kosygins syfte med besöket ha varit att via Finland sprida ut budskapet i världen att Sovjets utrikespolitik ligger fast och att läget åter är stabilt.

Ursäkta min långa utläggning men jag tycker det är ett intressant diplomatiskt spel under Kalla kriget, särskilt i Finland. Ber även våra finländska forumkolleger om överseende med att många detaljer som kanske är självklara för er kan vara ganska okända för oss svenskar.

På bilden syns Kekkonen med finlands dåvarande Moskvaambassadör Jaakko Hallama med fru. Skvaller: Om jag förstått rätt stod ambassadör Hallamas fru Anita VÄLDIGT nära Kekkonen.

Trots Varjags tappra försök släpper jag frågan fri!

[Femtiotrean]

Den 8:e oktober får Stockholm veta att Kosygin för någon vecka sedan anlänt till Hangö med en jagare för ett hemligt besök med Kekkonen.

Kosygin hade anlänt kl. 13 den 7. oktober.



https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/v ... AVKH2C01_6

https://yle.fi/uutiset/3-9514041

[Amund]

Tack Femtiotrean, finfina bilder. Men det är ju ingen jagare heller som han anländer med, knappast ens ett marint fartyg eftersom det verkar vitmålat.
Den större båten är ju finska isbrytaren Tarmo.

[erep]

Tack Femtiotrean, finfina bilder. Men det är ju ingen jagare heller som han anländer med, knappast ens ett marint fartyg eftersom det verkar vitmålat.
Den större båten är ju finska isbrytaren Tarmo.

Kosygin anlände med robotjagaren Slavnyij. Han kunde emellertid inte stiga om på en finsk båt p.g.a den hårda sjön, så jagaren togs in i Hangö hamn. Det du ser på bilderna är sannoligt ett finskt sambandsfartyg som tagit honom ombord på Tarmo från hamnen.

[Schwemppa]

Den 8:e oktober får Stockholm veta att Kosygin för någon vecka sedan anlänt till Hangö med en jagare för ett hemligt besök med Kekkonen.

Jo, det var ju så hemligt att man inte ens meddelade kustforten om att ett sovjetiskt krigsfartyg var att vänta, vilket ledde till den här på forumet ett par gånger återberättade historien om Russarö kustfort, där man gjorde sig klar att börja skjuta skarpt...

[Schwemppa]

Skvaller: Om jag förstått rätt stod ambassadör Hallamas fru Anita VÄLDIGT nära Kekkonen.

Jo, det var väl mer eller mindre en offentlig hemlighet. På den tiden visste även skvallerpressen sin plats, så ingen tidning skrev en rad om dylikt, naturligtvis.