Läser i det senaste numret av Militär historia att en expedition under ledning av Microsoftgrundaren Paul G. Allen hittat den amerikanska tunga kryssaren USS Indianapolis. Detta på sex kilometers djup i Filippinska sjön, att man inte hittat henne redan tidigare beror på att man trodde att hon sjönk längre österut. USS Indianapolis hade transporterat delar till atombomben som fälldes över Hiroshima från San Francisco till Tinian. Hon var på väg tillbaka till basen på Leyte då hon sänktes av den japanska ubåten I-58. Av besättningen på 1196 man kom endast 317 att överleva, då räddningen sattes in först efter fyra dagar dukade många under av uttorkning, drunkning och hajattacker. Antar att det var den hemliga karaktären av USS Indianapolis uppdrag som gjorde att hon upptäcktes först sedan en amerikansk bombflygare gått ner för att undersöka en oljefläck på havsytan.
Fartygschefen kommendör Charles McVay hörde till de överlevande, han ställdes dock inför krigsrätt och dömdes för att ha underlåtit att segla i sicksack. Av de 300 fartyg som den amerikanska flottan förlorade under andra världskriget, var McVay den enda fartygschef som ställdes inför krigsrätt. Vilket skall ha berott på att amiral Ernest King var långsint och ville återgälda en reprimand han en gång fått av McVays far som varit befäl över King. Domen gjorde i stort slut på den yngre McVays karriär, trots att marinminister James Forrestal upphävde domen och lät McVay få konteramirals grad. 1949 lämnade han flottan och tog sitt liv 1968. Efter en kampanj av bl.a. sonen Charles McVay IV och överlevande besättningsmän återupprättade kongressen och president Clinton McVay i oktober 2000.
USS Indianapolis (CA-35) i Pearl Harbor ca 1937.
