Vad var egentligen nazismen?

[Hans]

Jag är inte moderator men jag gillar skarpt bägge era inlägg här på forumet. Så om inte annat än för min skull, var trevliga.

MVH

Hans

[Amund]

Jag är inte moderator men jag gillar skarpt bägge era inlägg här på forumet. Så om inte annat än för min skull, var trevliga.

MVH

Hans

Ja för Hans skull gör jag vad som helst Jag gillar också alltid Ereps mycket kunniga inlägg utom just tonen den här gången då, så jag lovar att vara trevlig i fortsättningen.

[Amund]

Det som verkligen sätter käppar i hjulet för utvecklingen och tolkningen av nazismen är Hitlers besatthet av att Tysklands utvidgning ska ske på de ryska stäpperna genom erövring. Detta ideologiska tankegods förstärker partiets vridning mot huvudmissionen att utrota kommunismen och judendomen, och de mer långsiktiga samhällsomstörtande målen kommer att hamna i skymundan av krigets realiteter.

Det som inte diskuterats värst mycket, var att det tyska lantbruket i största delen av Tyskland ännu hade byarnas jordbruk delat i teg/solskifte, vilket gjorde jordbruket väldigt lågt avkastande. I Ostpreussen förekom större bruk, men i en stor del av Tyskland gjorde man nyskiften (is stil med storskiftet i Sverige) först efter andra världskriget.

Att göra ett nyskifte är tråkigt byråkratiskt arbete och tar åratal eller årtionden men möjliggör en högre effektivitet i jordbruket än medeltida åkrar med individuella tegar. Även om Hitlers parti kom i maktställning 1933 och Hitler fick en diktators maktbefogenheter 1934 påbörjade han aldrig en agrarreform och höll fast vid sina gamla tankar att skaffa resurser i öst.

Hur hade det sett ut om man fått till stånd nyskiften efter första världskriget? Tyskland jordbruk hade producerat mera och lockelsen till nya land i öst hade blivit mindre.

Mycket intressant! Och väldigt centralt i analysen av rörelsens ekonomiska syn, och därmed också målsättningarna. Jordbruket och folkförsörjningen utgör det centrala i ett lands ekonomi och därför måste en nation (och dess folk) skaffa sig denna jordbruksmark på egen hand - handel är aldrig rätt väg att gå.

[erep]

[

Mycket intressant! Och väldigt centralt i analysen av rörelsens ekonomiska syn, och därmed också målsättningarna. Jordbruket och folkförsörjningen utgör det centrala i ett lands ekonomi och därför måste en nation (och dess folk) skaffa sig denna jordbruksmark på egen hand - handel är aldrig rätt väg att gå.

Jag snubblade på detta ett par år sedan och även om jag läst en eller två böcker om mustaschkorpralen och hans äventyr, och om andra världskriget generellt, har jag bara sett en diskussion om detta en gång. Det kan vara att diskussionen var på Axis Forum, men jag år inte i borgen för det.

Marx hade ju en greja på plats, och det är att den ekonomiska basen är den som bestämmer, så att ha mest ett medeltida agrarsystem bådar inte gott för den nya supermakten. Särskilt inte när den älskade ledaren inte vill göra/förstår sig på ändringar.

[Amund]

att ha mest ett medeltida agrarsystem bådar inte gott för den nya supermakten. Särskilt inte när den älskade ledaren inte vill göra/förstår sig på ändringar.

Ja sant, och den tyske jordbrukaren kom att få en central roll i den nazistiska skapelseberättelsen om den ariska rasens utveckling. Detta med Blot und Boden var det till stor del Walther Darré som lyfte fram i sina böcker Das Bauerntum als Lebensquell der Nordischen Rasse och I Neuadel aus Blut und Boden. Även Himmler såg jordbruket och inte industrin som ekonomins bas. Hitler själv insåg nog det ideologiska symbolvärdet av detta men förstod samtidigt den industriella kapacitetens betydelse i ett modernt krig.

[Donkeyman]

Men visst sades det otaliga gånger att orsaken till expansion mot Öster var att komma över de stora jordbruksmarkerna till exempel i Ukraina. Vidare sades det väl att belöningen till trofasta soldater och andra skulle vara att få tilldelat ett lantbruk i Öster. Så nog menar jag att Nazistregimen definitivt hyllade jordbruket som en viktig näring. Men man hade nog ändå en helhetssyn så tillvida att industrin också sågs som viktig. Inte bara för att producera bomber utan även för andra handelsvaror.

[Markus Holst]

Helhetssynen verkar fallera eftersom man inte rationaliserar det inhemska jordbruket med "storskifte", vilket hade gjort nytta.

Dessutom är jag tveksam till det kloka i att dela ut jordbruksmark till soldater. Förvisso fanns det nog en del jordbrukssöner i soldatkåren - jag vet inte hur industrialiserat Tyskland var vid denna tid - men för de flesta unga män var det nog en pina att bli bonde, även om de så önskade. Det experimentet gjordes ju i Sverige med Per-Albin-torpen, där industriarbetare förväntades bli duktiga småbrukare. Bara det att dessa visste inget alls om jordbruk så det sket sig rätt bra. Kanske hade den tyska regimen samma naiva och romantiska syn på jordbruket - att alla per automatik blir bra bönder?

[pandersson2]

Tanken att dela ut jordbruksmark till tyska soldater österut var inte ny. Den är äldre än nationalsocialismen. De tyska frikårerna som opererade i Baltikum 1918-1920 rekryterade folk i Tyskland mot löften om att dela ut åkermarki Baltikum efter kriget. Samma filosofi fanns i de baltiska länderna som även de betalade sina soldater med löften om mark, dock inom sina egna länder.

[Markus Holst]

Tanken att dela ut jordbruksmark till tyska soldater österut var inte ny. Den är äldre än nationalsocialismen. De tyska frikårerna som opererade i Baltikum 1918-1920 rekryterade folk i Tyskland mot löften om att dela ut åkermarki Baltikum efter kriget. Samma filosofi fanns i de baltiska länderna som även de betalade sina soldater med löften om mark, dock inom sina egna länder.

Det gör dock inte idén ett dugg bättre.

[von Adler]

Helhetssynen verkar fallera eftersom man inte rationaliserar det inhemska jordbruket med "storskifte", vilket hade gjort nytta.

Dessutom är jag tveksam till det kloka i att dela ut jordbruksmark till soldater. Förvisso fanns det nog en del jordbrukssöner i soldatkåren - jag vet inte hur industrialiserat Tyskland var vid denna tid - men för de flesta unga män var det nog en pina att bli bonde, även om de så önskade. Det experimentet gjordes ju i Sverige med Per-Albin-torpen, där industriarbetare förväntades bli duktiga småbrukare. Bara det att dessa visste inget alls om jordbruk så det sket sig rätt bra. Kanske hade den tyska regimen samma naiva och romantiska syn på jordbruket - att alla per automatik blir bra bönder?

Absolut - man ska inte glömma att trenden från c:a 1880 till 1939 var att tyskarna flyttade västerut - bort från Ostpreussens och Brandenburgs storgods och till industristäderna kring Ruhr.

Men tanken om "medborgarsoldater" som brukar en plätt jord för att försörja sig mellan krigen har en mycket lång tradition. Redan Spartanerna delade upp all jord i Lakameidon i kleros, då med heloter (slavar) som skulle bruka jorden åt spartanska medborgare, som då var fria att ägna sig åt medborgerliga plikter, som politik och krig. Vårt eget indelningsverk är ju ett av de mer lyckade exemplen.