Svenska flygvapnet 90år

[tyskaorden]

Det svenska flygvapnet bildades som en självständig försvarsgren 1juli 1926. Då slogs arméns Flygkompani samman med Marinens flygväsende. Dessa förde med sig 214 flygplan till det nya Flygvapnet. Av dessa var hälften i flygbart skick. Detta firades på Karlaplan vid Flygarmonumentet 1 juli med tal av Flygvapenchefen och överflygning av Gripen, Hercules, Team 60:s Sk 60 och Hkp 14, 15 och 16. Även Huvudflygdagarna i Linköping 27 och 28 gick i 90års tecknet.

Nu en historisk tillbaka blick. Enligt beslutet 1926 skulle Flygvapnet organiseras på fyra flygkårer samt en flygskola. För den högsta ledningen fanns en chef med flygförvaltningen.


F1 fana med bergen från Västmanlands vapen. Överlämnad av Gustaf V 16 juni 1938 på Gärdet i Stockholm.

1. flygkåren skulle förläggas till Uppsala. Av ekonomiska skäl skulle kåren inte att uppsättas förrän 1/7 1929. Den kom då att förläggas till Västerås enligt beslut av 9/3 1928 som ersättning för det nedlagda Kungl. Västmanlands regemente (I 18). Kårens uppgift var att stå till Högsta krigsledningens förfogande. 1936 blev man Kungl. Västmanlands flygflottilj (F1), samma år blev flottiljen också en medeltung bombflottilj. 1948 ombeväpnades flottiljen till en nattjaktflottilj med J30 De Havilland Mosquito Mk. 19. 1953 trädde man in i jetepoken med J33 De Havilland 112 Venom Mk 51. Från 1958 var flottiljen allvädersjakt. Man flög 1953-67 J32B Lansen och 1966-83 J35F Draken. 26 April 1979 fattades beslut om nedläggning, vilken ägde rum 30 juni 1983.


F2 vapen förblev Upplands vapen krönt av en kungl. krona, även sedan man blivit Roslagens flygflottilj.
2. flygkåren skulle förläggas till Västerås och Hägernäs. När man började verksamheten förlades kåren dock först med staben till Flottans varv i Stockholm och till Karlskrona (F2 K). Kåren var avdelad för samverkan med flottan och man kan säga att den ärvde Marinens flygväsendes uppdrag, personal och flygplan. Staben och huvudelen kom 1 juli 1929 att flytta till Hägernäs. Beteckningen kom 1 juli 1936 att bli Kungl. Upplands flygflottilj (vilket två månader senare ändrades till Kungl. Roslagens flygflottilj). Flottiljen bemannade också detachementet med S 9 Hawker Osprey på flyglanskryssaren HMS Gotland 1934-42 (då HMS Gotland byggdes om till luftvärnskryssare). 1949 omorganiserades F 2 till ett renodlat skolförband och gavs beteckningen Kungl. Roslagens flygkår. Vilken verkade tills 30 juni 1974, då den lades ned.


3. flygkåren skulle förläggas till Malmen och Karlsborg och vara avsedd för armésamverkan. Huvudverksamheten kom dock att bedrivas på Malmen utanför Linköping där 1. och 2. Livgrenadjärregementenas tidigare övats. 1 september 1936 blev kåren Kungl. Östgöta flygflottilj. Från 1948 var flottiljen en jaktflottilj och dess sista flygplanstyp innan man lades ned 30 juni 1974. Målflygverksamheten levde dock kvar som först F13M och sedan F16M. I dag hyser F3 gamla flygfält bl.a. Helikopterflottiljen.


F4:as vapen i dagens utformning med flygvapnets propelleremblem i ginstammen.
4. flygkåren att förläggas till Östersund. Detta kom också att ske och kåren övertog lokalerna från Frösö remontdepå. Fyra spaningsflygplan av typ Dront var kårens första flygplan. Man var också pionjär med sjuvårds-/ambulansflyg redan från starten. 1 juli 1936 ombildades kåren till Kungl. Jämtlands flygflottilj (F4). Var först lätt bombflottilj men ombeväpnades till jakt år 1947. Lades ned 17 juni 2005 och hade då påbörjat ombeväpning till JAS39 Gripen.


Flygskolan förlades till Ljungbyhed, där flygverksamhet bedrivits sedan 1910. Från 1929 benämndes enheten Flygskolkåren och från 1 juni 1936 Flygkrigsskolan (F5). 1 juni 1942 skedde den sista namnändringen till Krigsflygskolan. F5 lades ned 30 juni 1998 och verksamheten överfördes som Flygskolan till F10 i Ängelholm. Efter att även F10 lagts ned flyttade Flygskolan 2003 temporärt till F16 i Uppsala, även denna flottilj lades ned och skolan fann sig än en gång flyttad till Malmen i Linköping år 2004. Där man först var underställd F17, men från 2006 underställdes man den nyupprättade Luftstridsskolan (LSS).

[tyskaorden]

Kårerna skulle enligt planerna organiseras på tre arméspaningskompanier, två jaktkompanier, ett kombinerat bomb- och jaktkompani, ett marinspaningskompani och ett marint bomb/torped/jaktkompani. Med totalt 229 krigsflygplan och 85 skolflygplan. Beteckningen kompani kom senare att ändras till dagens division.

Två större flygverkstäder skulle också byggas en på Malmen där ursprunget utgjordes av Flygkompaniets Tygverkstäder på Malmen (FVM) uppsatt 1913. Denna blev 1926 Centrala Flygverkstaden i Malmslätt (CFM), vilken 1936 fick namnet Centrala Verkstaden i Malmslätt (CVM). Vilken 1973 slogs samman med Centrala Flygverkstaden i Arboga (CVA) till FFV - Underhåll. CVA ledde sitt ursprung till Flygförvaltningens flygverkstad i Stockholm (FFVS) uppsatt 1940. Vilken 1945 flyttades till Arboga som CVA.

Ur Flottans Torpeddepartementet på Flottans varv i Stockholm (TDS) bildat 1917 sprang 1926 Centrala Flygverkstaden i Stockholm (CFS). Vilken redan 1928 flyttades till Västerås och blev Centrala Flygverkstaden i Västerås (CFV). Denna blev 1933 Centrala Verkstaden i Västerås (CVV). CVV lades ned 1970.

[tyskaorden]

Enligt 1936års försvarsbeslut skulle nya flygflottiljer sättas upp i Karlstad och i Karlsborg. Och enligt riksdagsbeslut 8 juni 1938 skulle en medeltung bombflottilj med benämningen Västgöta flygflottilj sättas upp och förläggas till Karlsborg där en äldre arméflygbas från 1915 fanns. Genom ett nytt riksdagsbeslut den 15 juni 1939 kom dock vad som betecknades som Andra medeltunga bombflottiljen att flyttas till Såtenäs och bli F7. I stället skulle Andra lätta bombflottiljen som varit avsedd för Karlstad förläggas till Karlsborg.


F6 Kungl. Västgöta flygflottilj sattes upp 1 juli 1939 i Karlsborg. Den första divisionen var dock inte operativ förrän i september utrustad med det lätta bombflygplanet B4 Hawker Hart. Under 1940 tillkom en andra division och i maj 1941 en tredje. Från 1946 ombeväpnad till attack. Flottiljen överlevde två nedläggningshot 1948 och 1977 för att slutligen dras med i den första nedläggningsvågen efter Kalla kriget. Flottiljens verksamhet upphörde 30 juni 1994.


F7 skulle ursprungligen förläggas till Karlstad och benämnas Kungl. Värmlands flygflottilj. Vid närmare undersökning fann man att det inte var görlig att genomföra den tänkta baseringen till Värmland. Så enligt riksdagsbeslut 8 juni 1938 kom flottiljen att förläggas till Såtenäs. först benämnd Kungl. Göta flygflottilj men vid det officiella uppsättandet 1 juli 1940 blev beteckningen F7 Kungl. Skaraborgs flygflottilj. Ursprungligen tänkt som en medeltung bombflottilj blev man 1942 lätt bombflottilj med tre divisioner SAAB B 17. Under 1945 var ett antal danska piloter förlagda till F7 för att lära sig flyga B 17 som del av Danska brigaden.

År 1951 inträdde F7 i jetåldern med SAAB A21R och kom att ingå i 1. flygeskadern (E1 "ÖB:s klubba, som samlade det svenska attackflyget). Flottiljen har sedan 1965 även en transportdivision med Tp 84 Hercules. 1973 blev man den första AJ 37 Viggen flottiljen. 1977 lades den tredje divisionen ned av ekonomiska skäl. 1983 tillkom Flygbasjägarskolan och 1996 anlände de första JAS 39 Gripen. Idag är F7 en av tre kvarvarande flottiljer i flygvapnet.

[tyskaorden]

F8:as fana som visade Stockholms St. Erikshuvud. Syftande på det ursprungliga namnet Stockholms flygflottilj. Med tanke på Svea namnet kunde man istället tänka sig att man skulle haft tre kronor. Den symbolen var dock upptagen av F5. De två flottiljerna mottog för övrigt sina fanor av Gustaf V samma dag 6 juni 1939 på F8 i Barkarby.

1936års försvarsbeslut ledde också till att Sveriges första renodlade jaktflottilj F8 uppsattes. Ursprungligen tänkt att heta Kungl. Stockholms flygflottilj blev namnet till slut Kungl. Svea flygflottilj. Uppsättandet påbörjades 1 juli 1938 på Hägerstalundfältet vid Barkarby. 1 oktober samma år anlände de första jaktdivisionen vilken i väntan på att F8 basen skulle färdigställas, hade organiserats vid F1. Redan året därpå var flottiljen fulltalig med tre divisioner. Vilket för att möta beredskapens behov 1942 utökades till fyra divisioner. F8 kom också att verka som "moderförband" till de övriga jaktflottiljer som kom att uppsättas. Flottiljen ansvarade också för uppsättandet av F19 som verkade i Finland 1939-40 under Vinterkriget, F22 som flög för FN i Kongo 1961-63 samt FN-flyggruppen i Libanon 1958.

Vid F8 organiserades också flygvapnets första flygtransportdivision som 1973 överfördes till F3. Flottiljen kom efter indragningsbeslut 1958 att 1961 omvandlas till F8 depå och från 1963 Svea flygkår. Kåren kom att leva vidare som luftvärnsrobotförband med två divisioner rb 68 Bloodhound 1963-73. 1962 blev man också det första flygvapenförband att utrustas med helikoptrar Hkp 1 Vertol 44, Hkp 2 Sud Aviation Alouette II och Hkp 3 Augusta Bell 204B. Vid kåren verkade också Flygvapnets bastjänstskola, vilken 1972 överfördes till F14. 1971 hade nämligen Riksdagen fattat beslut om att kåren skulle läggas ned, så skedde också 30 juni 1974.

[tyskaorden]

F9 fana överlämnad av HKH Kronprins Gustaf Adolf på Sävefältet 13 oktober 1941.
Vårriksdagen 1940 beslutade om uppsättandet av en flygflottilj för försvaret av de viktiga hamnarna på Västkusten. Så kom F9 Kungl. Göta flygflottilj att organiseras under 1941. Ursprungligen tänkte man basera flottiljen till Trollhättan men slutlig basering kom att bli Sävefältet vid Göteborg. Flottiljen blev den första att att utrustas med berghangarer, vilket då var världsunikt. 1948 gick flottiljen i i jetepoken med J 28 Vampire och fram till flottiljens nedläggning 30 juni 1969 hade F9 ansvaret för luftförsvarssektor W2 och luftförsvaret av hela Västsverige. F9:s sista flygplanstyp blev J 34 Hawker Hunter och från 1964 var flottiljen också utrustad med Hkp 3 Augusta-Bell 204.


Den tionde flygflottiljen F10 uppsattes som jaktförband enligt riksdagsbeslut 28 februari 1940. Den baserades på det då civila flygfältet Bulltofta i Malmö. Till en början bestod F10 endast av en flottiljstab då de från USA beställda J 10 Vultee Vanguard inte levererades p.g.a. USA:s inträde i andra världskriget. 1 juli 1942 erhöll man namnet Kungl. Skånska flygflottiljen, och samma år fick man så sina första egna flygplan de från Italien inköpta J 20 Reggiano Falco. F10 blev enda svensak flottilj att använda dessa. I september-oktober 1945 flyttade F10 till Ängelholm vilket blev flottiljens bas till nedläggelsen 31 december 2002. Vid denna tidpunkt hade F10 påbörjat ombeväpning till JAS 39 Gripen.


Uppsättandet av en elfte flygflottilj beslutades 19 december 1940. Den var avsedd för strategisk spaning mot östersjöhamnarna samt havsövervakning. F11 Kungl. Södermanlands flygflottilj började sin verksamhet 1 juli 1941 på det dåvarande Krigsflygfält 11 vid Skavsta utanför Nyköping. 1 oktober 1941 överfördes 4. fjärrspaningsdivisionen till F11 som flottiljens 1. division. Från december samma år blev F11:s huvudflygplan S 16 Caproni Ca 313. Maj 1944 blev dramatisk för flottiljen då tre S 16 sköts ned av tyskarna. Från 1948 koncentrerades all spaningsverksamhet inom flygvapnet till F11, vilken fick en 4. division. Samma år blev flottiljen också den enda som kom att utrustas med den berömda Spitfire, i spaningsversion S 31 PR Mark XIX Spitfire. F11 blev med sina Spitfire det flygvapenförband som längs behöll propellerdrivna stridsflygplan. Först 1954 ersattes S 31 av S 29C Tunnan. F11 sände två S 29C till F22 i Kongo 1962-63. Flottiljens sista flygplanstyp blev S 35 E SAAB Draken. 1975 beslutade Riksdagen att F11 skulle läggas ned och 30 juni 1980 var flottiljen avvecklad.

[tyskaorden]

F12 Kungl. Kalmar flygflottilj börjades sättas upp 1 juli 1942 efter beslut av Vårriksdagen 1941. Flottiljen förlades till Törneby herrgård väster om Kalmar. F12 lades ned 30 juni 1980 och hade då distinktionen att vara den enda flottilj som genom hela sin existens varit utrustad med SAAB flygplan. 1964-74 hade man också en division robot 68 luftvärnsrobotar.


F13 vapen som visar staden Norrköpings vapen med St Olof - stadens skyddshelgon.
F13 Kungl. Bråvalla flygflottilj startade verksamheten 1 juli 1943. Flottiljen utvecklades till en av de större i riket med ett detachement på Gotland (F13 G) sedan 1946. När F3 på Malmslätt lades ned organiserades den kvarvarande verksamheten (bl.a. Målflygdivisionen) som F13 M. 1964-78 hade man också en division robot 68. 3 juni 1992 beslutades att flottiljen skulle läggas ned och flygverksamheten upphörde 30 juni 1993 och ett år senare var all verksamhet nedlagd.


F14 Kungl. Hallands flygflottilj i Halmstad beslutades 17 juni 1942 och verksamheten startade 1 juni 1944 som en depå och 2 juli 1945 aktiverades flottiljen som flygande förband med först en division och från oktober 1945 med två divisioner. En tredje tillkom 3 maj 1947. F14 var först lätt bombflottilj men övergick till attackflyg. Flygverksamheten kom dock inte att bli långvarig och 30 september 1961 lades flottiljen ned. Den levde dock kvar som ett markskolförband från 1 oktober 1961 med beteckningen Kungl. Hallands flygkår, F14. En ny benämning blev från 1 december 1972 Flygvapnets Halmstadsskolor (F14). Detta förband avvecklades 31 december 1998 och ersattes av Försvarsmaktens Halmstadsskolor. Vilka lades ned 2004. I dess ställe bildades 1 januari 2005 Försvarsmaktens tekniska skola.


Vapnet för Försvarsmaktens Halmstadskolor vilket visar Halmstads stadsvapen med Försvarsmaktens svärd. Flygvapnets Halmstadskolor hade 1972-1994 ett liknade vapen dock med en vinge utgående från vardera sida istället för svärdet. Från 1994 till 1998 förde man Halmstads vapen med Flygvapnets bevingade propeller i det övre blå fältet, vilket anslöt till Flygvapnets övriga heraldik.

[tyskaorden]

Enligt 1941års försvarsbeslut skulle en ny flottilj sättas upp i Umeå. Baseringen kom dock att ändras till Söderhamn, där byggnationerna påbörjades 1943 och 1 juni 1945 kunde F15 Kungl. Hälsinge flygflottilj påbörja sin verksamhet. Det första flygplanet blev SAAB J 21. 1952 gick flottiljen in i jetåldern med J 28 Vampire. Dessa ersattes 1956 av J 29F SAAB 29 "Flygande Tunnan". Under 1960 utbildades ett antal österrikiska piloter på J 29, sedan Österrike köpt in ett antal J 29 till sitt flygvapen. 1960 var förövrigt J 29:an sista år på F15 då flottiljen under detta år tillfördes J 32A SAAB 32 Lansen. Vilka flottiljen brukade till 1974 då man tillfördes AJ 37 SAAB 37 Viggen. 1994 tillfördes F15 också ett antal modifierade AJS 37. Viggen kom att bli flottiljens sista flygplan och flögs tills F15 lades ned 1998.


Första versionen av F16:s vapen. Då Upplands vapen brukades av F2 kom flottiljen i början att bruka en Vase i sitt vapen och på fanan.


Sedan F2 lagts ned kunde F16 bruka Upplands vapen, ovan ses flottiljvapnet i sitt sista utförande.

F16 Kungl. Upplands flygflottilj tillkom enligt 1942års försvarsbeslut och började uppsättas 1 juli 1943 i Ärna utanför Uppsala. Den första divisionen var operativ 1944 utrustad med FFVS J 22. 1945 utrustades man med J 26 vilket var den från andra världskriget berömda North American P-51D Mustang. F16 gick in i jetåldern 1952 då J 26:orna ersattes av J 29 Tunnan. 1961 började F16 utrustas med J 35A (senare fick man F-modellen) SAAB 35 Draken. 1962 blev flottiljen ansvarig för typinflygning på J 35 och man fick även skolversionen den tvåsitsiga Sk 35C. 1967 stod flottiljen värd för en division MiG 21 ur det sovjetiska flygvapnet, det första sovjetiska militära flygbesöket i Sverige. F16-flygare genomförde ett svarsbesök i Sovjetunionen i maj 1972. År 1980 blev flottiljen åter historisk då det svenska försvarets första kvinnor ryckte in. 1986 genomfördes ombeväpning till JA 37 Viggen, vilken flögs tills flottiljen lades ned 31 december 2003. En ombeväpning till JAS 39 Gripen var dock planerad vid nedläggelsen.

[tyskaorden]

F17 Kungl. Blekinge flygflottilj började uppsättas 1 juli 1944 och förlades på den forna Blekinge bataljons gamla övningsplats Bredåkra hed vid Kallinge. Flottiljen planerades att bli en torpedflygflottilj för samverkan med marinen. Men den omorganiserades 1947 till bombflottilj. Det första flygplanet var 1944-47 det gamla B 3 Junkers Ju 86K som utrustats med minor och torpeder. Det ersattes 1947 av den för torpedfällning utrustades versionen av SAAB:s flygplan 18: T18B. Vilken dock snart omrustades till attackuppgifter. Jetåldern inträdde 1954 med SAAB J21R och 1956-76 var man utrustad med A32 Lansen.

Från 1964 tillfördes flottiljen helikoptrar för sjöräddning. 1998 sammanfördes alla helikoptrar i flygvapnet, armén och flottan till Helikopterflottiljen. Vars 3. helikopterskvadron med HKP14 och 15 fortsatt är baserad till F17. Mellan 1965-78 hade F17 också en division robot 68 Bloodhound.

En övergång till jakt med J35F Draken inleddes 1973 då två divisioner överfördes från det under nedläggning varande F3. 1982 ersattes J35:orna av JA 37 Viggen. Redan 1978 hade man dock tillförts spaningsversionen SF/SH 37 denna brukades till 1993. JA 37:orna användes dock fram till 2002 då de ersattes av JAS 39A Gripen. Sedan 2004 flyger F17 som är en av de få kvarvarande flygflottiljerna JAS 39C.

[tyskaorden]

F18 Kungl. Södertörns flygflottilj beslutades enligt 1942års försvarsbeslut men kom inte att uppsättas förrän 1 juli 1946. F18 förlades till Tullinge och dess första flygplan blev FFVS J 22. Inträde i jetåldern skedde 1949 med J 28B de Havilland DH 100 Vampire. De ersattes 1955 med J 34 Hawker Hunter Mk. 50. 1964 var det åter dags för ett svenskt flygplan då F18 ombeväpnades till J 35B Draken. Detta blev flottiljens sista flygplan för i samband med den s.k. Stockholmskarusellen då de övriga Stockholmsbaserade flottiljerna F2 och F8 lades ned, omorganiserades F18 till ett markskolförband med namnet Flygvapnets Södertörnsskolor (beteckningen F18 behölls dock).

Skolförbandet bestod bl.a. av Stridlednings- och luftbevakningsskolan (STRILS), Flygvapnets kadett- och aspritantskola/marklinjen (KAS/M) och Flygvapnets Teletekniska skola (FTTS). F18 flygfält var dock inte helt tomt för fram till 1985 baserade F16 en division dit. 1986 kom Flygvapnets Södertörnsskolor att avvecklas. STRILS och en sambandsflygenhet blev dock kvar i några år därefter, då underställda F16.

[tyskaorden]

F19 var beteckningen på det frivillig förband som organiserades för att komma Finland till hjälp under Vinterkriget 1938-40. Regeringen hade 14 december 1939 gett tillstånd till förbandets uppsättande. Under majoren Hugo Beckhammar organiserades F19 med 250 man och två lottor. Flygmaterielet utgjordes av fem B 4 Hawker Hart och tolv J 8 Gloster Gladiator (J 8:orna utgjorde vid tillfället en tredjedel av hela det svenska jaktflyget).

F19 som i Finland betecknades Flygregemente 5 bestod av flottiljstab, jaktdivision, lätt bombgrupp, transportgrupp samt ett stationskompani. 10 januari 1940 anlände man till baser i norra Finland. Redan denna dag begick man sitt eldop då man flög understöd till en grupp finska soldater som var hårt ansatta av sovjetiska anfall vid Joutsijärvi. 12 januari fick man sin första luftseger då fänrik Ian Jacobi sköt ner en sovjetisk I-15.

Förberedelser för att överföra en grupp B 3 Junkers Ju 86 till F19 var under fullgång då Vapenstilleståndet inträdde 13 mars 1940. Varpå dessa planer inställdes. Vid Vapenstilleståndet hade F19 varit verksam i 62 dagar, då hade man förstört 12 sovjetiska flygplan och förlorat sex egna flygplan. Tre piloter stupade. Marskalk Mannerheim avtackade flottiljen 26 mars i Paikanselkä och Kemi (dit flottiljstaben var förlagd). Några dagar senare flög man hem och upplöstes. F19 minne bevaras i dag av F21.


F20:s första vapensköld.


F20:s slutliga vapen.

F20 var ett skolförband som uppsattes 1944 i Uppsala (samlokaliserad med F16). Dit Flygkadettskolan som 1936 uppsats som del av F5 överfördes under sommaren 1943. F20 invigdes 18 april 1944 och de första officerarna utexaminerades i april 1945. År 1966 ändrades namnet till Flygvapnets Krigsskola och 1982 till Flygvapnets Krigshögskola och slutligen från 1986 Flygvapnets Uppsalaskolor. F20 lades ned 31 december 2004 och ersattes av Luftstridsskolan (LSS).



Under hösten 1940 föreslogs uppsättandet av Norrbottens flygbaskår att förläggas till krigsflygfält nr 20 på Kallaxheden utanför Luleå. Enligt riksdagsbeslut 1 mars 1941 fungerade kåren främst som basorganisation för flygfälten i Boden, Kalix, Kiruna och Nordmaling för förband som sändes söderifrån. Flygresurserna utgjordes till en början av några sambandsflygplan samt en flygambulans. 17 maj 1943 startade på kåren verksamheten vid Flygvapnets Bomb- och Skjutskola. Mellan december 1944 och augusti 1945 var Kåren hem för Operation Ball då 47 flygplan från amerikanska arméns flygvapnen transporterade personal och materiel till norra Norge. Först 1949 fick Kåren sin första egna division Spaningsdivisionen med bl.a. S 26 Mustang och SAAB S 18.

1961 tillkom ytterligare en division utrustad med J 32B Lansen. 1 juli 1963 blev man så en flygflottilj F21 Kungl. Norrbottens flygflottilj med jakt och spaningsdivisioner. 1973 tillkom en tredje division med lätt attack Sk 60 SAAB 105 (överförd till F20 år 1983). 1979 infördes spaningsversionen av Viggen SF/SH 37 och från 1983 jaktattackversionen JA 37. 1995 infördes den modifierade AJS 37. 2006 var ombeväpningen till JAS39 Gripen genomförd vid båda divisionerna. Vilka sedan 2008 båda flyger C-versionen av Gripen.