Quiz: Sjöfartshistoria
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
Lite mer ...
Scenen för denna "affär" var nedanstående skepp, under befäl av "den kloke" - eller i varje fall en mycket intellektuell officer.
Scenen för denna "affär" var nedanstående skepp, under befäl av "den kloke" - eller i varje fall en mycket intellektuell officer.
- Bilagor
-
- Scenen!
- Scenen.jpg (47.61 KiB) Visad 432 gånger
-
- Den kloke?
- Den kloke.jpg (26.72 KiB) Visad 432 gånger
Med vänlig hälsning,
Lars A
Lars A
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
Royal Oak affären
"Hit first, hit hard, and keep hitting"
- Admiral of the Fleet The Right Honourable the Lord Fisher of Kilverstone, GCB, OM, GCVO
- Admiral of the Fleet The Right Honourable the Lord Fisher of Kilverstone, GCB, OM, GCVO
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
Helt riktigt!
Scenen för denna olyckliga (och kanske onödiga) "affär" var slagskeppet Royal Oak (som på bilden ovan ses lämna Grand Harbour, Malta, den 13 mars 1928).
I korthet kan sägas att under en danstillställning på Royal Oaks halvdäck den 12 januari 1928 hade chefen för 1. slagskeppseskadern, konteramiral Bernard St George Collard (i högtidsuniform ovan), frågat varför så många av damerna blivit sittande. Sekonden, Henry Daniel (första fotot ovan), svarade då att dansen just börjat och att flera officerare fortfarande var upptagna med gäster.
I nästa stund talade Collard om för Daniel att göra sig av med marinsoldatkårsbandet och istället samla ihop skeppets jazzband. Collard, med Daniel i släptåg, gick sedan fram till bandledaren (Percy Barnacle i tropikhatt ovan) och "läste lusen av honom" offentligt. "Jag vill inte ha en sådan jävel som han på mitt fartyg!" sade han bl a. Jazzbandet samlades sedan hastigt ihop och dirigerades av - Barnacle(!). Kvällen avslutades och dansen föreföll ha varit lyckad - trots allt - men fartygschefen, Kenneth Dewar ("den kloke"), var uppretad, särskilt för att Collard sagt "mitt fartyg" och det fanns mer i bägaren sedan innan och den fylldes fortfarande på.
Dagen efter talade Daniel med Barnacle och chefen för marinkårssoldaterna ombord protesterade mot behandlingen av Barnacle. Collard kallade till sig Dewar och Daniel och sade att han inte alls kallat Barnacle "en sådan jävel". Daniel höll inte med och Collard blev rasande men lugnade sig något när Daniel sade att marinkårsmajoren var utanför och ville lämna in en protest till amiralen. "Vad skall vi göra?", frågade Collard och Daniel sade att det bästa vore om han fick reda ut det hela. Collard och Dewar instämde. Ett par dagar senare verkade incidenten ha blåst över.
I mars samma år föll allt samman! Krångel med ankarspel och landgång fick Collard att explodera - "... jag är trött på det här fartyget." Daniel löste problemet men tog upp Collards uppförande med Dewar. Collard förstörde besättningens anda! Fler incidenter följde och Daniel skrev ett brev som Dewar instämde i varefter ett nytt brev sändes till Collards chef, viceamiral John Kelly, och sedan gick protesten vidare till chefen för Medelhavsflottan, amiral sir Roger Keyes. Den 11 mars lämnade Collard, Dewar och Daniel Royal Oak för gott.
Krigsrätt följde: Daniel fälldes och hans karriär i flottan var slut. Dewar ansågs delvis skyldig och hans lysande karriär bromsades in. Collard stod inte anklagad men hans karriär i flottan var likväl avslutad. Percy Barnacle då? Han lämnade the Royal Marines 1931 och fortsatte sin musikaliska karriär som orkesterledare för en gruvorkester!
Frågan till FNP!
Scenen för denna olyckliga (och kanske onödiga) "affär" var slagskeppet Royal Oak (som på bilden ovan ses lämna Grand Harbour, Malta, den 13 mars 1928).
I korthet kan sägas att under en danstillställning på Royal Oaks halvdäck den 12 januari 1928 hade chefen för 1. slagskeppseskadern, konteramiral Bernard St George Collard (i högtidsuniform ovan), frågat varför så många av damerna blivit sittande. Sekonden, Henry Daniel (första fotot ovan), svarade då att dansen just börjat och att flera officerare fortfarande var upptagna med gäster.
I nästa stund talade Collard om för Daniel att göra sig av med marinsoldatkårsbandet och istället samla ihop skeppets jazzband. Collard, med Daniel i släptåg, gick sedan fram till bandledaren (Percy Barnacle i tropikhatt ovan) och "läste lusen av honom" offentligt. "Jag vill inte ha en sådan jävel som han på mitt fartyg!" sade han bl a. Jazzbandet samlades sedan hastigt ihop och dirigerades av - Barnacle(!). Kvällen avslutades och dansen föreföll ha varit lyckad - trots allt - men fartygschefen, Kenneth Dewar ("den kloke"), var uppretad, särskilt för att Collard sagt "mitt fartyg" och det fanns mer i bägaren sedan innan och den fylldes fortfarande på.
Dagen efter talade Daniel med Barnacle och chefen för marinkårssoldaterna ombord protesterade mot behandlingen av Barnacle. Collard kallade till sig Dewar och Daniel och sade att han inte alls kallat Barnacle "en sådan jävel". Daniel höll inte med och Collard blev rasande men lugnade sig något när Daniel sade att marinkårsmajoren var utanför och ville lämna in en protest till amiralen. "Vad skall vi göra?", frågade Collard och Daniel sade att det bästa vore om han fick reda ut det hela. Collard och Dewar instämde. Ett par dagar senare verkade incidenten ha blåst över.
I mars samma år föll allt samman! Krångel med ankarspel och landgång fick Collard att explodera - "... jag är trött på det här fartyget." Daniel löste problemet men tog upp Collards uppförande med Dewar. Collard förstörde besättningens anda! Fler incidenter följde och Daniel skrev ett brev som Dewar instämde i varefter ett nytt brev sändes till Collards chef, viceamiral John Kelly, och sedan gick protesten vidare till chefen för Medelhavsflottan, amiral sir Roger Keyes. Den 11 mars lämnade Collard, Dewar och Daniel Royal Oak för gott.
Krigsrätt följde: Daniel fälldes och hans karriär i flottan var slut. Dewar ansågs delvis skyldig och hans lysande karriär bromsades in. Collard stod inte anklagad men hans karriär i flottan var likväl avslutad. Percy Barnacle då? Han lämnade the Royal Marines 1931 och fortsatte sin musikaliska karriär som orkesterledare för en gruvorkester!
Frågan till FNP!
Med vänlig hälsning,
Lars A
Lars A
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
Tackar!
Ja, Royal Oak affären vare en tragisk historia för alla inblandade. RN löste det på det enda sätt man kunde givet situationen och tidsandan. Någon måste få rollen som syndabock och det blev Daniel, denne var i vilket fall inte utan skuld i hur situationen eskalerade. Dewar fick sedan HMS Tiger och Iron Duke vilket var flottans äldsta slagskepp, karriären var över, pension följde. Han blev konteramiral. Det är dock tveksamt om han med automatik skulle nått högre grader utan affären, han var inte oomstridd i flottan. Han ställde upp för Labour i paralamentsvalet 1931 och återvände till flottan under kriget. Det intressanta är att flaggmannen Collard faktiskt "tvångspensionerades". Collard var känd som koleriker och sannolikt var denna händelse "droppen" även för amiralitetet.
Alltnog vad händer här?
Ja, Royal Oak affären vare en tragisk historia för alla inblandade. RN löste det på det enda sätt man kunde givet situationen och tidsandan. Någon måste få rollen som syndabock och det blev Daniel, denne var i vilket fall inte utan skuld i hur situationen eskalerade. Dewar fick sedan HMS Tiger och Iron Duke vilket var flottans äldsta slagskepp, karriären var över, pension följde. Han blev konteramiral. Det är dock tveksamt om han med automatik skulle nått högre grader utan affären, han var inte oomstridd i flottan. Han ställde upp för Labour i paralamentsvalet 1931 och återvände till flottan under kriget. Det intressanta är att flaggmannen Collard faktiskt "tvångspensionerades". Collard var känd som koleriker och sannolikt var denna händelse "droppen" även för amiralitetet.
Alltnog vad händer här?
"Hit first, hit hard, and keep hitting"
- Admiral of the Fleet The Right Honourable the Lord Fisher of Kilverstone, GCB, OM, GCVO
- Admiral of the Fleet The Right Honourable the Lord Fisher of Kilverstone, GCB, OM, GCVO
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
Ja här har FNP's motto full täckning!hit hard,......
Med sex stora bogserbåtar som uppvaktning - och tonvis med bottenlera virvlande upp - är detta inget vanligt bogserjobb...nehej.
Utan en hård grundstötning - och bogserarna försöker baxa 50 000 slagskepp - av grynnan -
USS MISSOURI, grundstötte 1950 i Cheasapeake Bay - tre skeppslängder från farleden
Man gissar att vakthavande NO's - marina karriär slutade då och där.......
Slagskeppet flottogs med hjälpa av pontoner och högt tidvatten - vi kan fortfarande möta henne vid ARIZONA-monumentet i Pearl Harbor
Varjag
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
Trodde möjligen det skulle ta lite längre tid, men...fullträff!
Jodå, en synnerligen hård grundstötning, viss panik i USN när hon inte gick att dra loss. En smärre armada drogs samman, förutom allsköns bogserbåtar, även diverse bärgningsfartyg m.m. samt en jagardivision med uppgift att *svalla*.
Till sist lyckades man. USN hade skaffat sig en avsevärd bärgningserfarenhet från 1941 och framåt.
Frågan går välförtjänt till Varjag!
Jodå, en synnerligen hård grundstötning, viss panik i USN när hon inte gick att dra loss. En smärre armada drogs samman, förutom allsköns bogserbåtar, även diverse bärgningsfartyg m.m. samt en jagardivision med uppgift att *svalla*.
Till sist lyckades man. USN hade skaffat sig en avsevärd bärgningserfarenhet från 1941 och framåt.
Frågan går välförtjänt till Varjag!
"Hit first, hit hard, and keep hitting"
- Admiral of the Fleet The Right Honourable the Lord Fisher of Kilverstone, GCB, OM, GCVO
- Admiral of the Fleet The Right Honourable the Lord Fisher of Kilverstone, GCB, OM, GCVO
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
Tack FNP - jag har sett bilden tidigare, vilket gjorde det lätt......
Nästa - handlar om ett myteri i Fjärran Östern......
Myterifartyget bombas av ett - och får svåra ..... -samt tvingas ge sig -
Vilket fartyg och när?, Varjag
Nästa - handlar om ett myteri i Fjärran Östern......
Myterifartyget bombas av ett - och får svåra ..... -samt tvingas ge sig -
Vilket fartyg och när?, Varjag
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
Jag tror det handlar om det Nederländska pansarskeppet HNLMS De Zeven Provinciën, där ett myteri bryter ut i februari 1933 utanför Sumatra?
Pontonplanet är då en Hansa-Brandenburg W.12?
Pontonplanet är då en Hansa-Brandenburg W.12?
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
Bravo - rätt svar!Amund skrev:Jag tror det handlar om det Nederländska pansarskeppet HNLMS De Zeven Provinciën, där ett myteri bryter ut i februari 1933 utanför Sumatra?
Pontonplanet är då en Hansa-Brandenburg W.12?
Amund prickar lätt - Myteriskeppet p.g.a. en 7% lönesänkning i flottan.....(mitt i värsta Depressionen - kanske förståeligt....)
http://laststandonzombieisland.com/tag/ ... p/page/12/ (scroll down ....)
Flygplanet var inte en Hansa - utan en Fokker T. IV -
Du avsätter näste befälhavare.....Varjag
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
Tack för frågan Varjag! Undrar om lönesänkningarna drogs tillbaka?
Till nästa fråga så går vi tillbaka ombord på handelsfartyg i alla fall, vet inte hur det är på marinens fartyg.
Här kommer tre minifrågor om vardagssaker till sjöss:
På bild 1 har man förtöjt ordentligt men jag anser att man har gjort fel, på vilket sätt skulle man ha gjort det här bättre och mer sjömansmässigt?
På bild 2 ser vi ett nätskydd runt fallrepet, vad kallas det i vardagligt tal ombord?
På bild 3 undrar jag vad det är för rund plåtbit som pilen pekar på?
Till nästa fråga så går vi tillbaka ombord på handelsfartyg i alla fall, vet inte hur det är på marinens fartyg.
Här kommer tre minifrågor om vardagssaker till sjöss:
På bild 1 har man förtöjt ordentligt men jag anser att man har gjort fel, på vilket sätt skulle man ha gjort det här bättre och mer sjömansmässigt?
På bild 2 ser vi ett nätskydd runt fallrepet, vad kallas det i vardagligt tal ombord?
På bild 3 undrar jag vad det är för rund plåtbit som pilen pekar på?
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
1. Trä trossen genom ögat på den andra trossen, därmed kan man låta gå vilken som helst av trossarna först.
2. Fyllenät.
3. Råttskydd.
2. Fyllenät.
3. Råttskydd.
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
2. Fyllenät.
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
Tre helt rätta svar!unmo300 skrev:1. Trä trossen genom ögat på den andra trossen, därmed kan man låta gå vilken som helst av trossarna först.
2. Fyllenät.
3. Råttskydd.
På första bilden verkar det vara två trossar från samma fartyg och det underlättar ju, men det kan ju ibland vara ändar från olika fartyg som ska dela pollare, och om det ena ska avgå mitt i natten så kanske man måste kapa det andra fartygets ända i så fall om man inte gjort så här:
Fyllenätet har kanske något officiellt namn men fylle är ett vanligt prefix ombord, soffan bredvid kojen kallas ju fyllebinge.
Och om de där plåtbitarna stoppar några råttor från att komma ombord vet jag inte men det ser läbbigt ut när stora råttor rör sig runt på kajen och efter trossarna.
Unmo300 tar oss vidare!
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
Tack før frågan. Vem ær denna sailor?
Re: Quiz: Sjöfartshistoria
En tuff ''kiwi'' - nyazeeländaren Frank Worsley, kapten på HMS ENDURANCE under Shackleton-expeditionen till Antarktis.
Efter att ENDURANCE skruvats ned av is - seglade han till Syd-Georgien med en livbåt...
1300 kilometrer i öppen båt över blåsigt ishav -
Iron ships and Wooden men - Wooden ships and Iron men
https://en.wikipedia.org/wiki/Frank_Worsley
Varjag
Efter att ENDURANCE skruvats ned av is - seglade han till Syd-Georgien med en livbåt...
1300 kilometrer i öppen båt över blåsigt ishav -
Iron ships and Wooden men - Wooden ships and Iron men
https://en.wikipedia.org/wiki/Frank_Worsley
Varjag