
Krigsmalmens offer
En bok om järnmalmstrafiken till Tyskland under andra världskriget och en försenad hyllning till det svenska sjöfolket
Av: Lundberg, Lennart

Vad gäller S/S Fenris som sänktes av kanoneld från den Sovjetiska ubåten SC-311 så skedde detta alldeles intill fyrskeppet Sydostbrotten som fick en ankarlanterna skadad, Fenris som avgått från Ö-vik var dessutom på resa till Umeå med last av tomfat, nästan inomskärs kan man säga.varjag skrev: 1940, 5 januari: Handelsfartyget Fenris sänks av sovjetiska ubåtar. Inga omkomna
FENRIS var en av Sveabolagets små ''kustsångare'' om 450 ton och känd för sina goda isbrytaregenskaper - Kpt Vershinin på ubåten Shch-311 var en optimist. Han försökte sänka FENRIS med en 45mm's (egentligen pansarvärns-) kanon -Amund skrev:Vad gäller S/S Fenris som sänktes av kanoneld från den Sovjetiska ubåten SC-311 så skedde detta alldeles intill fyrskeppet Sydostbrotten som fick en ankarlanterna skadad, Fenris som avgått från Ö-vik var dessutom på resa till Umeå med last av tomfat, nästan inomskärs kan man säga.varjag skrev: 1940, 5 januari: Handelsfartyget Fenris sänks av sovjetiska ubåtar. Inga omkomna
Vissa (Ryssarna) hävdar att hon förde allierade vapen och ammunition till Finland, och om det nu var på det sättet gissar jag att någon rysk spion (i Örnsköldsviks hamn kanske?) meddelat detta vidare. Tomfat i svensk kusttrafik känns inte som ett hot mot Sovjetunionen, eller också var den sovjetiske befälhavaren Vershinin helt enkelt i behov av lite sänkningssiffror och gav därför blanka fan i att det fanns vittnen eller att man var på svenskt vatten?
1942, 22 juni: Handelsfartyget Ada Gorthon sänks av sovjetiska ubåten SC 317 sydost norra Möckleby vid Ölands ostkust. 14 sjömän omkommer.
http://www.dykarna.nu/dykplatser/s-s-ad ... n-850.htmldå det 88 m långa malmlastade fartyget sjönk på några sekunder
En tanke jag fick - Under kritiska sträckor lär besättningen med vetskapen om faran knappast ha bytt om till pyjamas och lagt sig i hytterna under däck? Dels risken att stryka med av torpedträffen men självklart att åtminstone ha en teoretisk chans att rädda sig bort från det sjunkande fartyget, helst i livbåt men troligare i det kalla vattnet. Livbåtarna bör väl ha varit så förberedda som vädret tillät, och besättningen i närheten, stackarna nere i maskin bör ha haft det värst, man kan tänka sig att eldare, kollämpare och maskinister varje ögonblick höll god koll utrymningsvägarna.varjag skrev:H◘r lite mer om ss ADA GORTHON......
då det 88 m långa malmlastade fartyget sjönk på några sekunder
Usch ja Amund, speciellt maskinfolket - var mer utsatta än andra......Ubåtarna siktade ju ''mitt i målet'' = maskin/pannrum och kommandobrygga. Och - led därför också de procentuellt värsta förlusterna....En tanke jag fick - Under kritiska sträckor lär besättningen med vetskapen om faran knappast ha bytt om till pyjamas och lagt sig i hytterna under däck? Dels risken att stryka med av torpedträffen men självklart att åtminstone ha en teoretisk chans att rädda sig bort från det sjunkande fartyget, helst i livbåt men troligare i det kalla vattnet. Livbåtarna bör väl ha varit så förberedda som vädret tillät, och besättningen i närheten, stackarna nere i maskin bör ha haft det värst, man kan tänka sig att eldare, kollämpare och maskinister varje ögonblick höll god koll utrymningsvägarna.
Ännu värre måste det ha varit på Murmansktraden, fast där spelade det förmodligen ingen roll om man räddade sig från fartyget eller följde med ned i djupet?
I stort sett en hopskruvad häck - men tomma oljefat inuti som flytsäckar. Dom bättre typerna hade proviant & färskvatten på burk.Amund skrev:Ja och eskimån visste nog att det skulle gå betydligt fortare än 8 minuter för henne!
![]()
Vad avser livflottar så bör det ha varit en betydligt sämre variant än dagens som utlöses av vattentrycket på 4 meters djup, innehåller morfin och annat smått och gott, fanns det livvästar till alla och finns det någon statistik på simkunnigheten bland sjöfolk under den här tiden?
Sänktes 29 oktober 1942 i södra Östrersjön av den ryska ubåten -1942, 29 oktober: Handelsfartyget Bengt Sture sänks av den sovjetiska ubåten SC 406 nordväst Stilo fyr. 9 sjömän omkommer, 6 sjömän tas upp av ubåten och förs till sovjetiskt fångläger där de senare likvideras.
Detta var s/s MARGARETA - En mycket ålderstigen ångare om 1371 GRT och byggd redan 1884. Jag är osäker om vilket rederi hon tillhörde.....1942, 9 juli: Handelsfartyget S/S Margareta sänks av den sovjetiska ubåten S-7 utanför Arköbådan. 14 sjömän omkommer.
Trålen gav denna länk som också säger Köpng (som Wikipedia).varjag skrev:Nyköping. (en uppg. säger Köping, men den är nog fel)
Fan Hans - du har ju alldeles rätt! Hon kan inte a dragit mera än 15-16 fots djupgående - och jag glömde Södertäljekanalen -Hans skrev:Trålen gav denna länk som också säger Köpng (som Wikipedia).varjag skrev:Nyköping. (en uppg. säger Köping, men den är nog fel)
Är det någon speciell anledning att du tvivlar på Köpings hamn?
MVH
Hans
Notera fartygets ålder - avslöjat av hennes helt - där en sådan ''räddning'' som matrosen Ljung upplevde - var möjlig.Just denne matros Ljung förtjänar några rader då hans öde är lite lustigt i denna annars så tragiska historia. Ljung var tillsammans med befälhavaren och 1:e styrman på bryggan när explosionen kom. Av tryckvågen kastades han med stor kraft mot bryggräcket och for med kroppen rakt in i en frälsarkrans och vidare i vattnet. Han formligen sköts rätt in i räddningen.
mvh, Varjagnågra år tillhöra Rederi Ab Hallandia - eller 1922 var det dags igen för försäljning, nu till Rederi AB Halmstad
Grå bolaget med sina medsystrar runt om i världen hade väl samma åsikt ända fram till atombombshotet började dyka upp...varjag skrev: På 1880-talet, ansågs fortfarande att bryggan skulle vara öppen för väder och vindar -Liksom akterdäcken på segelskutor...
Väderskydd, hade låg prioritet ännu då......![]()
mvh, Varjag
Grå bolaget med sina medsystrar runt om i världen hade väl samma åsikt ända fram till atombombshotet började dyka upp...