Befästningar i Sundsvall och Västernorrland
Befästningar i Sundsvall och Västernorrland
jag är ute o söker efter nedlagda befästningar, värn bunkrar mm i sundsvall vesternorrlands området. Jag har hittat en del, klampenborg, nyhamn, vapelnäs, hemsö fästning. Men längre kommer jag inte, hoppas detta är rätt plats att fråga på, och är det rätt plats skulle jag vara mycket tacksam om jag fick lite hjälp med mitt letande. Tack på förhand.
Kungsgårdar i Norrland
Hittade lite som jag klottrat på sv.wikipedia.org i vintras: I Hälsingelagen, som nedtecknades i början av 1300-talet, omnämns sex kungsgårdar i Norrland, belägna centralt i de viktigaste bygderna. Vid kungsgårdarna samlades skatteuppbörden in, varefter den transporterades ner till Stockholm. För kyrkans och kungens befattningshavare anlades Norrstigen som en riksväg längs Norrlandskusten och kungsgårdarna placerades invid denna väg. En kungsgård var belägen i Norrstigen i Säbrå i Ångermanland där Norrstigen nådde fram till kusten och blev tillgänglig för sjötransporter.
Jag är osäker på om några av dessa kungsgårdar senare blev befästa, men jag tror att Bjärtrå kungsgård i alla fall var det, och utgrävningarna är rätt väl dokumenterade. - Ett litet tips på vägen... / dan
Jag är osäker på om några av dessa kungsgårdar senare blev befästa, men jag tror att Bjärtrå kungsgård i alla fall var det, och utgrävningarna är rätt väl dokumenterade. - Ett litet tips på vägen... / dan
Re: Kungsgårdar i Norrland
Precis där jag borDan Koehl skrev:En kungsgård var belägen i Norrstigen i Säbrå i Ångermanland där Norrstigen nådde fram till kusten och blev tillgänglig för sjötransporter.
Fast Säbrå är bara en Kyrka här så vitt jag vet. Och sjötransporterna häromkring utgick från Härnösands Hamn.
1900-tal
oops! Jag glömde skriva att det jag söker efter ska vara byggt på 1900-talet, men jag är tacksam att ni svarade på mina frågor. Visst finns det nedlagda militära anläggningar på Alnön? 
Re: Kungsgårdar i Norrland
Kungsgården låg strax norr om Säbrå. Fanns Härnösand vid denna tid?Darius skrev:Fast Säbrå är bara en Kyrka här så vitt jag vet. Och sjötransporterna häromkring utgick från Härnösands Hamn.
Tydligen, hittade detta på Härnösands hemsida (ibland är internet bra att ha).
800 - 1300
Redan på vikingatiden var Härnön befolkad. En handelsplats uppstod där som långt senare skulle komma att bli grunden till staden Härnösand. På den sk. Hovsjorden låg förmodligen en av Ångermanlands förnämsta hedniska kultplatser; Hov på Härnön - förmodligen med ett gudatempel. Hövdingar eller fylkeskonungar - som samtidigt fungerade som överstepräster vid helgedomen, kan ha bott vid hovet på Härnön.
De två byarna Hov och Fågelsta låg på 1500-talet vid Härnöns nordvästra udde. Området kallas numera Hovsjorden
Gravhögar
På båda sidor om södra landsvägen har ursprungligen funnits minst 15 högar. Vissa av dem togs bort när landsvägen byggdes och vid utläggande av mark till byggnadstomter. Några finns bevarade dels inom Härnösands folkpark dels inom lasarettets områden.
Djäknehögen ligger 900 alnar ö. från domkyrkan och är 42 alnar i diameter. Den ligger på den plats som 1935 upptas av epidemisjukhuset.
Enligt sägnen var två djäknar (=skolpojkar) förälskade i samma flicka. Efter att de dödat varandra i en tvekamp så tog flickan i sin förtvivlan livet av sig. Alla tre blev därefter begravda i högen.
1300 - 1400
Hamnen Hernösundh
Härnön befolkas av småjordbrukare och fiskare och blir en särskild socken med en hamn i sundet, som 1374 omnämns som "Hernösundh i Hernö socken i Ångermanland". Under medeltiden (ca 1060-1520) blev Härnöns strand en väl besökt marknadsplats av "birkarlarna" - medeltidens norrlandshandlande. Enligt uppgift i ett magistratprotokoll den 22 nov 1690 bedrevs byteshandeln ursprungligen på "Korsmässoudden" som var en sandig udde strax intill Härnö Bryggeri.
Korsmässoudden
Ur magistratprotokoll 1690:
En viss tid på året, nämligen "helige korss tijd" (= korsmässan 14 sept. ), brukade landets inbyggare bege sig till Härnön för att dels betala sina skulder till kronans uppbördsmän, dels idka byteshandel med köpmän från Gävle, Stockholm, Västerås, Tälje och Strängnäs; platsen där byteshandeln ägde rum blev därför kallad Korsmässoudden.
Antagligen belägen invid Södra sundets östra strand. Kanske på den udde där bryggan till Härnösands nya kyrkogård ligger eller någon udde i närheten.
Källa: Härnösands komuns hemsida
800 - 1300
Redan på vikingatiden var Härnön befolkad. En handelsplats uppstod där som långt senare skulle komma att bli grunden till staden Härnösand. På den sk. Hovsjorden låg förmodligen en av Ångermanlands förnämsta hedniska kultplatser; Hov på Härnön - förmodligen med ett gudatempel. Hövdingar eller fylkeskonungar - som samtidigt fungerade som överstepräster vid helgedomen, kan ha bott vid hovet på Härnön.
De två byarna Hov och Fågelsta låg på 1500-talet vid Härnöns nordvästra udde. Området kallas numera Hovsjorden
Gravhögar
På båda sidor om södra landsvägen har ursprungligen funnits minst 15 högar. Vissa av dem togs bort när landsvägen byggdes och vid utläggande av mark till byggnadstomter. Några finns bevarade dels inom Härnösands folkpark dels inom lasarettets områden.
Djäknehögen ligger 900 alnar ö. från domkyrkan och är 42 alnar i diameter. Den ligger på den plats som 1935 upptas av epidemisjukhuset.
Enligt sägnen var två djäknar (=skolpojkar) förälskade i samma flicka. Efter att de dödat varandra i en tvekamp så tog flickan i sin förtvivlan livet av sig. Alla tre blev därefter begravda i högen.
1300 - 1400
Hamnen Hernösundh
Härnön befolkas av småjordbrukare och fiskare och blir en särskild socken med en hamn i sundet, som 1374 omnämns som "Hernösundh i Hernö socken i Ångermanland". Under medeltiden (ca 1060-1520) blev Härnöns strand en väl besökt marknadsplats av "birkarlarna" - medeltidens norrlandshandlande. Enligt uppgift i ett magistratprotokoll den 22 nov 1690 bedrevs byteshandeln ursprungligen på "Korsmässoudden" som var en sandig udde strax intill Härnö Bryggeri.
Korsmässoudden
Ur magistratprotokoll 1690:
En viss tid på året, nämligen "helige korss tijd" (= korsmässan 14 sept. ), brukade landets inbyggare bege sig till Härnön för att dels betala sina skulder till kronans uppbördsmän, dels idka byteshandel med köpmän från Gävle, Stockholm, Västerås, Tälje och Strängnäs; platsen där byteshandeln ägde rum blev därför kallad Korsmässoudden.
Antagligen belägen invid Södra sundets östra strand. Kanske på den udde där bryggan till Härnösands nya kyrkogård ligger eller någon udde i närheten.
Källa: Härnösands komuns hemsida
Vet inte om jag har min tjafsiga vecka eller så? men jag lovar att det inte är illa ment...
Jag tror att det kan vara en viss skillnad på tex år 1000 till 13-1400 talet i fallet Härnösand. Att där fanns en marknadsplats vilken låg på sjörutten norr och söderut är klart. Vilken roll den spelade under denna tid möjligen inte lika självklar. Norrstigen var som sagt en transportled av vikt, och där den mötte havet vid en väl slyddad hamn - som i fallet Norrstigs kungsgård ovan - var säkert en viktig knutpunkt, i alla fall så länge kungsgården var aktiv och bemannades av ledungs och transportflottor. Att kungens varor skeppades denna väg under medeltid är alltså fullt möjligt, och därmed, så startade mina funderingar, en möjlig befästning. Vid denna tid låg kungsgården med sin kontakt med norrstigen helt enkelt mer strategiskt till än Härnön som inte förfogade över något militärt försvar..
Härnön verkar ha utvecklats något senare, och vad vet man, kanske övertog den rollen, ungefär som att Birka försvann och senare Stockholm blev en viktig hamnstad. Efter att ha kikat på härnösands hemsida ser jag att Härnösand grundades i slutet av 1500-talet av Johan III.
Då hade säkert kungsgården redan mer eller mindre förlorat sin betydelse.
Men, eftersom frågan egentligen gäller 1900-talet så är vi väl alla ute och cyklar...
Jag tror att det kan vara en viss skillnad på tex år 1000 till 13-1400 talet i fallet Härnösand. Att där fanns en marknadsplats vilken låg på sjörutten norr och söderut är klart. Vilken roll den spelade under denna tid möjligen inte lika självklar. Norrstigen var som sagt en transportled av vikt, och där den mötte havet vid en väl slyddad hamn - som i fallet Norrstigs kungsgård ovan - var säkert en viktig knutpunkt, i alla fall så länge kungsgården var aktiv och bemannades av ledungs och transportflottor. Att kungens varor skeppades denna väg under medeltid är alltså fullt möjligt, och därmed, så startade mina funderingar, en möjlig befästning. Vid denna tid låg kungsgården med sin kontakt med norrstigen helt enkelt mer strategiskt till än Härnön som inte förfogade över något militärt försvar..
Härnön verkar ha utvecklats något senare, och vad vet man, kanske övertog den rollen, ungefär som att Birka försvann och senare Stockholm blev en viktig hamnstad. Efter att ha kikat på härnösands hemsida ser jag att Härnösand grundades i slutet av 1500-talet av Johan III.
Då hade säkert kungsgården redan mer eller mindre förlorat sin betydelse.
Men, eftersom frågan egentligen gäller 1900-talet så är vi väl alla ute och cyklar...
Jag kanske bara tycker det är skönt att vara mig själv för ett tag...Patrik skrev:Röd vecka???Dan Koehl skrev:Vet inte om jag har min tjafsiga vecka eller så?
(Citat Norrlands Guld reklamen)Tiilbaka till tema: Hemsö fästning låter som nåt att kolla inpå.
http://www.hemso.com/sw/festn01.htm
hemsö
Hemsö fästning har jag redan hittat, det skall väl hållas öppet några veckor nu i sommar, ska nog dit och ta mig en titt då. Mer förslag är jag väldigt tacksam 
Sundsvall
Dan Koehl skrev:Vet inte om jag har min tjafsiga vecka eller så? men jag lovar att det inte är illa ment...
Jag tror att det kan vara en viss skillnad på tex år 1000 till 13-1400 talet i fallet Härnösand. Att där fanns en marknadsplats vilken låg på sjörutten norr och söderut är klart. Vilken roll den spelade under denna tid möjligen inte lika självklar. Norrstigen var som sagt en transportled av vikt, och där den mötte havet vid en väl slyddad hamn - som i fallet Norrstigs kungsgård ovan - var säkert en viktig knutpunkt, i alla fall så länge kungsgården var aktiv och bemannades av ledungs och transportflottor. Att kungens varor skeppades denna väg under medeltid är alltså fullt möjligt, och därmed, så startade mina funderingar, en möjlig befästning. Vid denna tid låg kungsgården med sin kontakt med norrstigen helt enkelt mer strategiskt till än Härnön som inte förfogade över något militärt försvar..
Härnön verkar ha utvecklats något senare, och vad vet man, kanske övertog den rollen, ungefär som att Birka försvann och senare Stockholm blev en viktig hamnstad. Efter att ha kikat på härnösands hemsida ser jag att Härnösand grundades i slutet av 1500-talet av Johan III.
Då hade säkert kungsgården redan mer eller mindre förlorat sin betydelse.
Men, eftersom frågan egentligen gäller 1900-talet så är vi väl alla ute och cyklar...
Norrstigen som idag heter Norrstig är en 2,5 km lång väg som går från E4 till gamla E4 , Den enda skyddade hamn den skulle komma att nå var isf Älandsbros hamn vilket jag dock inte tror eftersom att Älandsbro (Där jag bor
) Aldrig har haft en hamn förutom en för sågverket som uppförders sent 1800-tal. Och Säbrå är Kyrkan och Man tar norrstigs vägen dit. Runt omkring norrstig har du Äland , Stigsjö , Härnösand , Sunne m.mDet skulle isf vara att dom använde vägen från Sundsvall - Viksjö och sedan upp till Stigsjö för att sedan transporteras genom skogen till Norrstig (Säbrå Kyrka) och sen ner till Älandsbro. Fast än en gång .. Älandsbro har ingen skyddad hamn .. Bara en lång grund vik
Nu verkar tyvärr länken till bilden med kartan ha försvunnit.
Darius, när du säger att det inte funnits hamnar längs Norrstigen eller skyddande vikar, menar du verkligen att detta inte förekommit för tiden år 1000 - 1300 när kungsgården skulle ha varit aktiv? Pratar vi samma tid?
I ett område med sveriges högsta, snabbaste och störst landhöjning (isen lär ha varit tre kilometer tjock i detta område) så blir det fel att jämföra kuster på 1000-tal och 1800-tal.
Frågan är, finns några lämningar efter kungsgården? Om du bor i närheten, kan du inte försöka få fram lite fakta? Dan
Darius, när du säger att det inte funnits hamnar längs Norrstigen eller skyddande vikar, menar du verkligen att detta inte förekommit för tiden år 1000 - 1300 när kungsgården skulle ha varit aktiv? Pratar vi samma tid?
I ett område med sveriges högsta, snabbaste och störst landhöjning (isen lär ha varit tre kilometer tjock i detta område) så blir det fel att jämföra kuster på 1000-tal och 1800-tal.
Frågan är, finns några lämningar efter kungsgården? Om du bor i närheten, kan du inte försöka få fram lite fakta?
Dan"Norrstigen" , Som var medeltidens, närmast Hälsingelagens, Benämning på kustlandsvägen från Gävle norrut ändra fram till 1870-talets senare del Härnösand förbi. Söderifrån kom vägen via två färjör vid Fjäl, på båda sidor om den s.k. Färjholmen, förbi Hässjö kyrka över Oxåsen, Söder- och Norrkrånge, Häggsjö och Mark till Helgum och Säbrå kyrka. (På vintern hade man en särskild väg över Östersjöns is från Norrkrånge mot Älgsjö och vidare mot Helgum.)Norrut fortsatte vägen sedan över Stig och Norrstig till Äland (Som nu heter Älandsbro), Nässland (Nässlandsvägen där jag bor nu) o.s.v. Från Helgumsbron gick en avtagsväg på norra sidan om Bondsjön fram till Härnösand. Redan på mitten av 1600-talet hade emellertid denna väg i underhållshänseende officiellt blivit jämställd med kustlandsvägen.
Visst fanns det en skyddad hamn längst Norrstigen om man räknar ändå från Gävle , Men jag svarade på om det fanns det i "Norrstig" i Älandsbro som faktiskt inte har någon skyddande hamn vilket jag beskriver i texten. Man kunde ta av och välja Härnösands hamn iaf.
Om jag fick visa bilden som jag har använd som källa skulle nog det bli lättare att förstå vart alla dessa orter som jag beskrivit ligger , Lättare för mig som bor i trakterna
Men kolla "Geographisk Afrijtning och Wäge Charta öfwer alla Giästgifware och Påstgårdar af Stora Landswägen igenom Wästernorlands lähn til Westerbotn, efter Öfwer Directeurens wählborne herr Jacob Nordencreutz ordres af den 1731" (Stantens Lantmäteriverk, Gävle)
Mycket fin överblick.
Då ser man även att vägen tar av till Härnösand för användning av Hamnen där. Viken i Norrstig/Älandsbro är som sagt för lång grund.
Källa: Härnösands Historia Del III 1810 - 1920 samt ett kort sammandrag av tiden före 1810 av Harald Wik
Visst fanns det en skyddad hamn längst Norrstigen om man räknar ändå från Gävle , Men jag svarade på om det fanns det i "Norrstig" i Älandsbro som faktiskt inte har någon skyddande hamn vilket jag beskriver i texten. Man kunde ta av och välja Härnösands hamn iaf.
Om jag fick visa bilden som jag har använd som källa skulle nog det bli lättare att förstå vart alla dessa orter som jag beskrivit ligger , Lättare för mig som bor i trakterna
Men kolla "Geographisk Afrijtning och Wäge Charta öfwer alla Giästgifware och Påstgårdar af Stora Landswägen igenom Wästernorlands lähn til Westerbotn, efter Öfwer Directeurens wählborne herr Jacob Nordencreutz ordres af den 1731" (Stantens Lantmäteriverk, Gävle)
Mycket fin överblick.
Då ser man även att vägen tar av till Härnösand för användning av Hamnen där. Viken i Norrstig/Älandsbro är som sagt för lång grund.
Källa: Härnösands Historia Del III 1810 - 1920 samt ett kort sammandrag av tiden före 1810 av Harald Wik
Mao pratar vi inte samma tid.Darius skrev:Men kolla "Geographisk Afrijtning och Wäge Charta öfwer alla Giästgifware och Påstgårdar af Stora Landswägen igenom Wästernorlands lähn til Westerbotn, efter Öfwer Directeurens wählborne herr Jacob Nordencreutz ordres af den 1731" (Stantens Lantmäteriverk, Gävle)
När Hälsingelagens skrivs på 1300-talet och beskriver gårdar hamn mm som kanske använts 10 eller 200 år innan, så är det onekligen långt till 1731. Där det stupar brant i havet är det kanske inte så olikt men om du där det är långgrunnt kollar höjdkurvorna för idag och jämför med 1200 så är skillnaden stor. Än idag möts bönderna i finska Vasa var femte år och födelar den nya marken.