Antiken&Medeltiden

[Cobbler]

God dag! Trevligt forum ni har här.

Min fråga rör den tekniska utvecklingen under antiken och medeltiden. I många böcker och skrifter beskrivs den tekniska utvecklingen under antiken och medeltiden som "stagnerande" och inte speciellt revolutionerande i något avseende.

Jag tycker att detta förefaller underligt, då jag i litteratur läst om många viktiga innovationer som kommit till under dessa perioder.

Nu ska jag skriva en liten uppsats i ämnet och behöver lite uppslag och idéer kring denna frågeställning. Vi har fria händer, så jag uppfattar inte detta som "fusk".

Uppfattar ni den tekniska utveckligen under antiken och medeltiden som stagnerande? I så fall, med vilken motivering?

Med vänlig hälsning från Mellansverige.

[Martin Tunström]

Uppfattar ni den tekniska utveckligen under antiken och medeltiden som stagnerande? I så fall, med vilken motivering?

Jag har fått den uppfattningen genom läroverk, att den tekniska utvecklingen hämmades pga. att man använde slavar som var billiga och som det fanns gått om under det romerska imperiet.

[Leonidas]

Uppfattar ni den tekniska utveckligen under antiken och medeltiden som stagnerande? I så fall, med vilken motivering?

Jag har fått den uppfattningen genom läroverk, att den tekniska utvecklingen hämmades pga. att man använde slavar som var billiga och som det fanns gått om under det romerska imperiet.

Ett intressant ämne. Att man har slavar innebär inte omedelbart att den tekniska utvecklingen avstannar. De tekniska lösningarna i grekiska tempelbyggen var från början hämtade utifrån, oftast Egypten, för att utvecklas och förbättras på grekiskt vis. Detta förhållande gäller även inom keramiken, militär teknik, men också inom matematiken, filosofin och litteraturen. Romarna utvecklade bl.a. valvtekniken som underlättade byggnationen av akvedukter.

Slavarna användes främst till tyngre arbeten på godsen, gruvor och vid byggnationer. Det är främst i deras arbetsuppgifter man får leta efter avsaknaden av teknisk utveckling.

[B Hellqvist]

Den var knappast stagnerande, men den var av diverse skäl långsam. När man inte har ett behov av tekniska lösningar (bl.a. p.g.a billig arbetskraft), så går det långsammare. Ett skäl till varför den tekniska utvecklingen gått så oerhört mycket snabbare de senaste 150 åren är de allt våldsammare krigen.

Det stämmer till eftertanke att t.ex. Varnhems kloster under medeltiden hade centralvärme och rinnande vatten. Vidare så gjordes t.ex. framsteg inom järnproduktionen, med bättre stål och närmast industriell framställning av vapen och rustningar. När man läser om vilken volymer det handlades med, inser man att föreställningen om den ensamme bysmeden inte stämmer.

[Dan Koehl]

Arkitekterna vid denna tid var också tvungna att syselsätta sig mycket med befästningskonst, det var ju en tid när man på fullt allvar stängde in sig i borgar och försökte överleva belägringar. Under medeltidens slut utvecklas också ett nytt sorts artelleri som ställde ännu högre krav, och resultatet, bastioner, såg i stort sett likadan ut ända fram till 1800-talet.

(Navigationskonsten kanske man heller inte skall rycka på axlarna åt, den utvecklades fortlöpande under denna tid)

Litteratur: E. Langenskiöld, Bastionsystemets upprinnelse och tidigare utveckling.

[Patrik]

Min fråga rör den tekniska utvecklingen under antiken och medeltiden. I många böcker och skrifter beskrivs den tekniska utvecklingen under antiken och medeltiden som "stagnerande" och inte speciellt revolutionerande i något avseende.

Vad är det för böcker som påstår att den tekniska utvecklingen under antiken var stangerande???
Visst innebar användadet av slavar - vilket de facto var något som troligen använts i de flesta av de för-antika samhällena - något som delvis hämade utvecklingen av t.ex. arbetsbesparande uppfinningar som vattenhjul, bättre jordbruksredskap o.s.v..
Men det krävde trots allt ett visst mått av utveckling för att konstruera de enorma vattenledningarna som t.ex. romarna byggde.
För att kunna bygga de enorma byggnaderna uppfann man t.ex. cementen o.s.v.

Vad gäller medeltiden så håller jag verkligen inte heller med, framförallt uppfinningar för att förenkla jordbruket i form av t.ex. väderkvarnar, skodda plogar, selen och betsel till hästarna o.s.v.
En av de kanske viktigaste uppfinningarna under medeltiden var definitivt av teknisk art och det var rodret och nya typer av segelkombinationer vilket gjorde handel och transport mycket enklare att företa sig.
Man började även så smått att bygga enklare maskiner för att trycka böcker o.s.v.
Tyvärr är det fortfarande så att medeltiden - vilket i själva verket var en otroligt dynamisk tidsperiod - fått otroligt dåligt rykte och tydligen har perioden än idag (trots den renässans perioden fått från bl.a. Dick Harrisons arbete) lider av bilden som den Mörka medeltiden.

Sen är frågan vad som är revolutionerande uppfinningar och inte, man ska trots allt ha i åtanke att de flesta uppfinningar för att de överhuvudtaget ska få någon genomslagskraft kräver vissa förutsättningar i form av efterfrågan och tekniskt kunnande. Ta en sån sak som ångkraften som utvecklas under antiken, kunskapen fanns, men inte efterfrågan

Jag tycker att detta förefaller underligt, då jag i litteratur läst om många viktiga innovationer som kommit till under dessa perioder.

Se ovan...

Uppfattar ni den tekniska utveckligen under antiken och medeltiden som stagnerande? I så fall, med vilken motivering?

Nej, verkligen inte.
Medeltiden var en dynamisk och högintressant tidsperiod som onekligen fortfarande lider av renässansens omdöme om den.

[Martin Tunström]

För att kunna bygga de enorma byggnaderna uppfann man t.ex. cementen o.s.v.

Upptäcktes den inte rätt så sent av romarna för att sen glömmas bort och sen återupptäckas på 1800-talet? Eller är det betongen jag tänker på?

[Patrik]

Upptäcktes den inte rätt så sent av romarna för att sen glömmas bort och sen återupptäckas på 1800-talet? Eller är det betongen jag tänker på?

Jag har ingen aning om när de uppfann den, men med tanke på att de flesta större byggnader konstruerades tämligen tidigt så tror jag inte det var en "äldre" uppfinning.

Den "återupptäcktes" någon gång på 1700-talet.

Nja, cement är ju en beståndsdel i betong.

[Dan Koehl]

Någon cement eller betong användes under denna tid aldrig, tror jag. Det huvudsakliga byggnadsättet för att åstadkomma katedraler, kyrkor, borgar högre hus, broar eller akvedukter var att bygga valv, en teknik som finslipades fram till att man började använda tvärbalkar.

Hade man haft tillgång till gjutteknik med betong hade man säkerligen utnyttjat detta. Först i mitten av 1900-talet började man använda glidformsteknik, alltså en meterhög form som sakta glider uppåt, lyft av hydrauliska ok, medan man uppifrån fyller på cement. (f.ö. ett svenskt patent vid denna tid) Innan begränsades man av fasta gjurformar varför man inte kunde applicera gjuttekniken på högre byggnader. - Dan

[Lindir]

Så här hälsar NE vad gäller cement:

Cementliknande material användes redan under antiken. Mest känt är romancement som användes i det romerska riket. Det bestod av bränd kalk som blandades med ett malt kiselsyrarikt material, exempelvis tegelmjöl eller mald vulkanisk slagg. Detta cement hade egenskaper som liknade vårt cement, exempelvis förmågan att hårdna under vatten (till skillnad från ren bränd kalk). Liknande material hade långt tidigare använts i äldre kulturer, exempelvis i Främre Orienten. Tekniken synes ha varit bortglömd under många århundraden, för att i slutet av 1700-talet återupptäckas.

Och vad gäller betong:

Betong framställdes redan under antiken av naturligt cement i form av vulkanaska. Romarna använde den till bl.a. vattenledningar och badanläggningar. Det finns fortfarande betong i gott skick från denna tid. Tillverkning av cement genom att bränna en blandning av lera och kalk utvecklades under 1800-talet i Storbritannien.

[Dan Koehl]

Hoppas ingen trodde att jag gick i polemik i fråga om cement/betong.

Vad jag egentligen menade var att den före 1800-talet mest använts som binde och tätningsmedel. Betong tål i princip ingen påfrestning alls, ingen större tyngd eller dragkraft. Det var (tror jag!!) först när man i huvdsak använde den för att klistra ihop grus och stenar (vilka tål tyngd uppifrån) och utvecklade armering (vars syfte är att klara sidgående dragkrafter) som man började använda den vid större byggnadskonstruktioner.

Sätter man handen på Kaknästornets fasad kan man tro att huskroppen är av betong. I själva verket är det tonvis med sten som vilar på varandra, ihopklistrade av cement. Det är därför det är så viktigt med vibratorer i samband med gjutning av höga huskroppar, de packar stenarna mot varandra, sanden fyller ut emellan och cementen klistar ihop allt.

Så har jag ialla fall fattat det hela, men jag kan ha fel, jag är ingen ingenjör. Vad jag menade var att innan man utvecklade stålkonstruktioner till att vara bärande balkar som man kunde bygga vidare tegelväggar med, var man begränsad av valvtekniken, vilken utvecklades mästerligt under medeltiden, domkyrkan i Köln och Sixtinska kapellet i Rom borde vara
strålande exempel på ingenjörskonst som bara kan bedömas efter den tidens förutsättningar och behov.

[Martin Tunström]

Enligt både Populär historia och Discovery (och nu senast NE som Lindir visade), så behärskade romarna tekniken att bygga med cement under dom sista hundra åren av romarriket, och det bevisas med den där kyrkan i rom som har ett håll längst upp i taket (kommer inte ihåg vad dne heter, men innan helgade man antika gudar där). Synd att man inte använde cementen till att bygga en värsta kinesiska muren mot gränsen till Germania.

[Patrik]

Jag skulle nog vilja ge Kohl delvis rätt, det var en kombination av cement [ändring då jag insåg att jag skrivit fel] OCH valvbyggnationer som gjorde att romarna kunde bygga så pass avancerade byggnationer som de kunde.

[Martin Tunström]

Romarna var också otroligt duktiga matematiker, man behöver bara se på akvedukterna och deras vinkling, och sen kan man säga att Rom vara vackrare än Konstantinopel, eller hur Patrick!

[Patrik]

Romarna var också otroligt duktiga matematiker, man behöver bara se på akvedukterna och deras vinkling,

Snarare så att de använde sig av skickliga grekiska matematiker...

och sen kan man säga att Rom vara vackrare än Konstantinopel, eller hur Patrick!

Jag har tyvärr inte sett någon av städerna, men den bild jag har fått av Konstantinopel är den staden på ett helt annat sätt (givetvis under storhetstiden) kombinerade den grekiska, den romerska och den östliga arkitekturen på ett mycket intressant och vackert sätt än Rom.